Meriter

Geisler, Johan Tobias, f 20, dp 23 febr 1683 i Sthlm (Ty), d 29 maj 1729 i Falun. Föräldrar: handlanden o bruksdirektorn Christian G o Barbara Lawe. Inskr vid UU 18 mars 98, guvernementssekr i Bremen 09, auskultant i bergskoll 24 nov 11, stipendiat i mekaniken 19 okt 13, undermarkscheider 27 mars 14, markscheider 8 nov s å.

G 23 febr 1716 i Falun m Emerentia Sohlberg, f 4 mars 1697 där, d 20 nov 1727 där, dtr till konststatsinspektoren Erik S o Brita Catharina Lybecker.

Biografi

Redan innan G inskrevs vid Uppsala universitet femton år gammal, hade han ett par år vistats där och bedrivit övningar i mekaniken för Olof Rudbeck, som lät tilldela honom ett stipendium för mekaniska studier. G ägnade sig under studentåren även åt musik, porträttmåleri, kroppsliga exercitier och svarvarkonsten och uppges dessutom ha hjälpt Rudbeck att ordna hans herbarium. Sedan han, tydligen 1706, lämnat Uppsala, tycks han ha tvekat om sin levnadsbana, tjänade en tid som informator och därefter som guvernementssekreterare i Bremen.

Efter hemkomsten inträdde G i bergskollegium, där han gjorde sin karriär och 1714 utnämndes till markscheider med säte vid St Kopparberget. Med sina rika tekniska och konstnärliga gåvor blev G en av de främsta gruvmätarna i sv bergshistoria. Han förfärdigade en mängd minutiösa gruvkartor, särskilt över Falu gruva. De är alla utsökt vackra, men praktnumret i G:s produktion är den stora kopparbergskartan 1718, smyckad med ett ståtligt panorama över hela gruvområdet. Inte bara kartritningen utan också markscheideriets teknik bragte G till stor fullkomning. Hans i flera handskrifter bevarade lärobok, De förnemsta styckerna af markschejderiet (1725), studerades länge av markscheiderlärlingarna i vårt land. Han förbättrade instrumentutrustningen, konstruerade sålunda ett nytt matbord och en kvadrant med dioptrar, och undervisade även utländska bergsmän i markscheideriet. Som skicklig mekaniker och byggmästare förestod G dessutom från 1721 sysslan som Bergslagets byggmästare vid garmakeriet i Avesta.

Men G förvärvade också som poet ett inte obetydligt rykte i samtiden och den närmaste eftervärlden. Han tillhörde den karolinska barockens många skrivglada tillfällighetsdiktare, verksam vid bröllop, begravningar och patriotiska evenemang. Hans dikter, av vilka några omtrycktes i Carlesons och Sahlstedts antologier, nämndes med lovord ännu av fru Nordenflycht. Märkliga är de inte, men de vittnar om formell färdighet och en inte obetydlig uppfinningsgåva; annars tenderar de snarare åt det triviala än det svulstiga. Ännu läsvärd är den lilla bagatellen Bästa årstiden till giftermål, medan det långa och livliga poemet om St Kopparberget (1719) äger intresse genom sitt ämne. G översatte också Guarinis herdedrama Il pastor fido. Enligt samstämmiga vittnesbörd efter hans alltför tidiga bortgång var han en ovanligt omtyckt och älskvärd människa; »saktmodigheten», sades det, »hade lika som tagit sitt säte hos honom».

Författare

Sten Lindroth.

Arkivuppgifter

Flertalet av G:s gruvkartor i kommerskoll :s gruvkartekontor, Sthlm, o Bergslagets arkiv, Falun. Otr dikter bl a i UUB, N 1124. G:s lärobok i markscheideriet i flera hss, ill ex i KB, X 280, en hs »Om wågbalkar» i KB, Eng C X 1 18.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Underdånigste fägne-tanckar öfwer . . . Carl den XII:tes högt-be-prijselige födelse-dag som den tjugu-åttonde gången inföll den 17. junii, åhr 1709. Sthlm [1709]. Fol. (28) s. [Dedik.] – Strages Danorum Saxonumq; quos . . . Magnus Stenbock biduo antequam sol signum Capricorni ingrederetur, ad Gadebuschum Megalopolitanorum acie vicit, d: 9. Decembr. anno 1712. U o o å. (4) s. [Undert] – Swea rikets säkraste skiöld emot des månge förföljare denna tiden . . . Sthlm 1714. (8) s. – Menige bergzmännernes uti Stora Kopparbergzlagen underdånigste lyckönskan til Hennes kongl. maij:t Ulrica Eleonora . . . Sthlm 1719. 20 s. [Anon.] — [Samlade dikter] (Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin ... utg af P Hanselli, d 4, Upsala 1866, s 331—393).

Källor och litteratur

Källor o litt: Sthlms nations prot:bok, U 500a, UUB. – Bergskoll (1909); E M Fant, Historiola litteraria poetarum svecanorum, 5 (1801); L Hammarsköld, Sv vitterheten, 1 (1818); S Lindroth, Gruvbrytning o koppar- hantering. . ., 1–2 (1955); SKL; E Wrangel, Frihetstidens odlingshist. . . (1895).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Tobias Geisler, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12994, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Lindroth.), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12994
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Tobias Geisler, urn:sbl:12994, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Lindroth.), hämtad 2024-04-20.