Biografi

Gibson, skotsk släkt från Arbroath. Den äldste kände företrädaren för släkten var segelduksvävaren o redaren William G (1742–1815). Hans son William G (G 1) överflyttade 1797 till Gbg, där släkten kom att göra en banbrytande insats särskilt inom textilindustrin (Jonsereds fabriker). Hans söner William G (G 2), Charles Oscar G (1818–62), Leopold G (1820–63), James Alexander G (1832–1902) o David G (1834–78) ägnade sig alla åt verksamheter, som grundats av fadern, sedan denne sörjt för att de genom grundliga studier o omfattande praktik ute i Europa var väl utbildade för sina uppgifter.

Charles G inträdde efter 12 års handelsverksamhet i Batavia i den 1848 bildade familjefirman William Gibson & Söner o var jämte fadern o bröderna William o Leopold även delägare i Gbgs Patent-Ångrepslageri ab från 1851. Vid detta användes maskiner av helt ny typ, vilka inköpts från Joseph Crawhall & Son i Newcastle o härmed för första gången introducerades i Sverige. Ledare för repslageriet var Leopold o senare James A G, som för detta ändamål utbildats hos Crawhalls o även studerat lin- o hampberedning i Riga. Under ogynnsamma konjunkturer o efter Leopolds o Williams död beslutade man 1865 att realisera företaget o egendomen, som slutligen såldes 1870.

Den handels- o rederirörelse, som G 1 drivit, övertogs 1850 av Leopold G & Co, där fadern fortfarande kvarstod som intressent. Rederirörelsen utvidgades 1850–51 genom inköp av två nya skepp, o senare under 1850-talet tillkom ytterligare två större segelfartyg, vilka omväxlande fraktade trävaror till Sydeuropa med returlast av salt, gick till östersjöhamnar för att hämta lin o hampa eller seglade på Västindien o Sydamerika. Sedan Leopold avlidit, övertogs rederiet av W G & Söner men avvecklades successivt till 1873.

Chef för Jonsereds fabriker var från 1865 James A G, under vars ledning familjeföretaget ombildades till ab 1873, varvid han utsågs till affärsdisponent. James G var liksom fadern styrelseledamot i Gbgs sparbank o en av initiativtagarna till Gbgs köpmansbank 1873. Han var även delägare i Anderstorps spinneri ab o Kaveltorps ab. Sitt sociala o kommunala intresse visade han bl a som fullmäktig i Gbgs fabriksförening 1866–73, föreståndare för fattighuset 1867–69 o ledamot av direktionen för sjömanshuset i Gbg. Som fabriksdisponent ledde David G den industriella driften vid Jonsered till sin död, då han efterträddes av brodern Williams son William G (G 3). James A:s son John James G (G 4) anställdes som ingenjör efter faderns avgång 1881 o efterträdde 1917–26 W G 3 som disponent med dennes son kommendörkapten William G (1873–1954) som direktör för textilavdelningen till 1927 o därefter ordf i bolagets styrelse till 1947. Denne gjorde, vid sidan av sin gärning som industriman, i likhet med fadern en betydande kommunal insats som Partilie kommunalstämmas ordf 1911–18, landstingsman 1910–22 o slutligen ordf i Jonsereds municipalfullmäktige 1931–38. Han bidrog särskilt – o delvis på egen bekostnad – till den elektriska belysningsfrågans lösning i kommunen. Han tog initiativet till bildandet av Jonsereds skytteförening o var bl a ordf i Sv sällskapet för räddning av skeppsbrutne. Hans bror Carl Sidney G (1877—1959) gjorde sig känd som skulptör o konsthantverkare, framför allt vid tillkomsten av Sthlms stadshus. Sonen William G (f 1909) är bekant som målare.

David G blev far till den i Venezuela verksamme kraftverksbyggaren generalkonsul David Harry G (1876–1948) o Charles G till kapten Olof Darling G (1857–1913), g m skådespelerskan Constance Theresia G, f Gottschalk (1869–1955).

Författare

Elsa-Britta Grage

Källor och litteratur

Källor o litt: G:ska släktarkivet, GLA. – A Attman, Gbg 1863–1913 (Gbgs stadsfullm 1863–1962, 1:1, 1963); E Bergendahl, Partille krönika (1920); M Fahl, matr (The Royal Bachelor's Club 1769–1944, 1947); C R A:son Fredberg, Från vår merkantila o industriela verld, 1 (1897); J Gibson, W G 1783–1857 o hans barn (1962; suppl i offsettr 1963); J A Gibson, Uppgifter rör G:ska slägten (1888); Jonsereds fabriker 1833–1943 [1943]; Leijonhufvud; Sv släktkal 1950: Örnberg. 4. 1888.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gibson, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13050, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elsa-Britta Grage), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13050
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gibson, släkt, urn:sbl:13050, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elsa-Britta Grage), hämtad 2024-04-19.