Greiff, von, släkt



Band 17 (1967-1969), sida 256.

Biografi

von Greiff, släkt, som vid sin naturalisation i Sverige 1719 (ej 1717) uppgavs härstamma från den adliga schlesiska släkten v G. Naturalisationsansökningens i ättartavlorna intagna uppgift, att den förste i sv tjänst av denna släkt skulle ha varit en överstelöjtnant Ernst Bogislav v G, som skulle ha stupat vid Prag 1648, har ej kunnat verifieras. Hans sonson var enligt samma källa den i Sverige efter ingifte i den friherrliga familjen Fägerskiöld på Gäddeholm i Irsta (Vm) naturaliserade majoren Bogislav Johan v G (1679—1719). Denne var 1699—1702 i holländsk tjänst o deltog därefter i striden vid Saladen o belägringen av Thorn 1703 samt i striden vid Gemäuerthof 1705. Han råkade vid Holowczin 1708 i rysk fångenskap men lyckades fly 1711. Hans son överste Fromhold Christer v G (1719—83) kom genom äktenskap med änkan efter brukspatronen Johan Gustaf Angerstein i besittning av bruket Vikmanshyttan i Hedemora. En brorson till honom, överstelöjtnant Carl Gustaf v G (1745 —1803), deltog i kriget mot Norge 1788 o i slaget vid Svensksund 1790. Han skall enligt J J Anckarström ha medverkat i konspirationerna före mordet på Gustav III 1792 o åtagit sig att göra en resning i Västmanland.

Hans bror Johan Ludvig Bogislaus v G (1757—1828) var med i ryska kriget 1788—90, blev 1789 ryttmästare o 1803 hovjägmästare. Han kom 1808—09 att deltaga i Jacob Cederströms konspirationer mot Gustav IV Adolf o övermannade vid statskuppen 13 mars 1809 den flyende konungen på Sthlms slotts borggård. Denna händelse har G skildrat dels i en några veckor senare nedtecknad berättelse, varav olika varianter publicerats, dels i en först 1827 avslutad utförligare men otillförlitligare relation, som också blivit tryckt. Efter kuppen hörde han till dem som ledsagade kungen först till Drottningholm o sedan till Gripsholm. Han gjorde sig även bemärkt som grundare av en av de politiska klubbar, som nu tillkom i Sthlm. Vid 1809 års riksdag föreslog han allmän värnplikt o varnade för att lämna allmänningar o kronoskogar till enskildas fria disposition. Vid samma riksdag talade han för prinsens av Augustenborg val till tronföljare. Hans anförande var långt o illa framfört o tolererades endast av hänsyn till hans insats vid statskuppen. Senare var G överjägmästare i Uppsala län 1813—20, deltog som överadjutant i norska fälttåget 1814 samt fick n h o v av överste samma år o av l:e hovjägmästare 1826. I övrigt har han författat flera skrifter om jakt, av vilka hans Anteckningar angående jagt o djurfångst i Sverige (1821; tillökad uppl 1828) är den första egentliga sv jaktboken. G var också verksam som tecknare. För sina insatser 1809 tilldelades han s å svärdsorden o 1810 fick han på hemställan av riksens ständer en årlig pension av 600 rdr. Av kronprins Karl Johan erhöll han 1812 en lika stor årlig pension o samma summa fick han 1815 av Karl XIII som årlig gratifikation.

G:s dtr Maria Lovisa v G (1789—1877) gifte sig 1824 med den från Colombia hemkomne f d guvernementssekreteraren Carl Ulrik v Hauswolff. Denne sökte kompanjoner för exploatering av colombianska guldfyndigheter o lyckades för projektet intressera en ung ingenjör Peter Nisser o sin hustrus bror kapten Carl Sigismund Fromhold v G (1793—1870). Denne gifte sig med en dtr till biskop Vilhelm Faxe (bd 15) i Lund. Makarna v Hauswolff o G samt Nisser emigrerade 1825 till Medellin i Colombia. Den av v Hauswolff inmutade guldgruvan visade sig vid deras ankomst vara tömd av indianer o ortens präst, o v Hauswolff återvände till Sverige 1832. Hans hustru, G o Nisser stannade emellertid i Colombia, där G på entreprenad fick stora vägbyggen för regeringens räkning. Han var sv-norsk vicekonsul i Bogotá från 1844 till sin död, blev generaldirektör för provinsen Antioquias allmänna arbeten 1863 o var även direktör för ett stort engelskt gruvbolag. 1898 publicerades i Medellin en avhandling om honom, vari hans redan 1835 nedtecknade memoarer trycktes (omtr 1955 av ättlingen Luis de Greiff Bravo i boken Documentos Biográficos. Relativos a Carlos S de Greiff y sus hijos). Hans äldste son återvände till Sverige o blev stationsinspektor i Nässjö, men släkten fortlever endast i Colombia. Carl v G:s sonsons son Leon de G (i 1895) har i sitt hemland gjort sig känd som poet.

Författare



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Arméns ansökn:ar o meritfört :ar, Sköldebrevsaml, RA. — SJ Boethius, Frågan om införande af allm värnplikt vid riksdagen 1809—10 (HT 1906), s 72; A Braunerhjelm, K Lifreg:s till häst hist, 5: 1 (1917); S Carlsson, Journalen över Gustav IV Adolfs fängelsetid (PHT 1943); dens, Gustav IV Adolfs fall (1944) o där anf källor; S Clason, Den kunglige fången på Gripsholm (1911), s 14, 17; J Feuk, En sv legationspastors brev till sin biskop (PHT 1927); Förteckn:ar å sv o norrska consuler o vice-consuler 1844—69; G Giraldo Jaramillo, Colombia y Suecia (1960); E H Kneschke, Neues allgemeines Deutsches Adels-Lexicon, 4 (1863); A Larson, Sammansvärjningen mot Gustav III (1959); E Leijonhufvud, Namnlistor över officerskårerna vid sv s k männingsregementen till fot under stora nord kriget (1918); Lewenhaupt; R Nisser, Guld o gröna skogar (1939); A Paulin, Sv öden i Sydamerika (1951); L Rabenius, Wikmans-hytte bruksegendomar o deras ägare genom tiderna (1945), s 59, 63, 66; Samzelius o där anf källor; B Sjövall, Georg Adlersparre o tronfrågan 1809 (1917), s 178, 256; A F Skjöldebrands memoarer, ed H Schück, 3 (1904), s 165, 345; S A:son Sparre, K Västmanl:s reg:s hist, 4 (1930); Svenskättling fin Colombiapoet (SvD 8 febr 1957).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Greiff, von, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13174, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-05-01.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13174
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Greiff, von, släkt, urn:sbl:13174, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-05-01.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se