Meriter

1 Holmquist, Peter Abraham Fredrik, f 12 juli 1847 i Linköping, d 15 sept 1927 i Sthlm, Osc. Föräldrar: häradsh Lars Fredrik H o Brita Christine Marie Dahl. Kadett vid Karlberg 19 maj 62, officersex 9 mars 67, underlöjtn utan lön vid husarreg Konung Carl XV 22 mars 67, elev vid ridskolan på Strömsholm 68—70, ex där 15 mars 70, underlöjtn vid nämnda reg 4 okt 72, genomgick Spanska hovridskolan i Wien 72—73, elev vid GGLs gymnastiklärarkurs 73—75, löjtn vid nämnda reg 4 april 79, förordn till regdntendent där 16 aug 79 (konstit 22 april 81), byråchefsassistent på arméförvaltn:s intendentsdep 8 maj 85—92, byråchef där 88, ryttmäst i armén 19 aug 90, fältintendent av 2 kl vid intendenturkåren 31 dec 92, chef för intendenturkårens huvudstation 1 jan 93 —2 nov 05, fältintendent av 1 kl 30 nov 93 o vid kåren 31 dec 94, led av Sthlms stadsfullm 94—01, av dir över Allm barnhusinrättn i Sthlm 95—05, major i armén 22 mars 95, biträdde i lantförsvarsdep rör arméförvaltn:s omorganisation 96—97, avsked från aktiv tjänst i armén 11 okt 97, fältintendent av 1 gr 30 dec 98, led av styr för bl a Bank-ab Sthlm-Öfre Norrland 99—01, Luossa-vaara-Kiirunavaara ab o ab Gällivare malmfält 00—03, överfältintendent 5 dec 01, generalintendent o chef för arméförvaltms intendentsdep samt chef för intendenturkåren 3 nov 05—10 april 15, led av 1907 års generalskommission sept 07—juni 08, av 1914 års generalskommission april—riiaj 1914, generallöjtn i generalitetets reserv 10 april 15, ordf i utrustn:kommissionen 23 dec 15— 13 juni 22. — LKrVA 98.

G 30 sept 76 på Helgerum, Västrum, Kalm, m frih Cecilia Carolina Maria Sophia Raab, f 31 mars 52 där, d 4 april 10 i Sthlm, Osc, dtr till godsägaren o kammarherren frih Carl Adam Jakob R o Marie-Louise Key.

Biografi

Fredrik H började sin officersbana 1867 som underlöjtnant vid husarregementet Konung Carl XV. Han genomgick därefter ridskolan på Strömsholm och var 1872—73 elev vid Spanska hovridskolan i Wien. 1879 mottog han förordnande som regementsintendent vid eget regemente, möjligen under trycket av de tröstlösa befordringsutsikterna vid kavalleriet. Han fullgjorde sina åligganden utmärkt väl och förordnades 1885, då han befann sig på en studieresa i Belgien, till byråchefsassistent på arméförvaltningens intendentsdepartement i Sthlm. Ett nytt skede i hans karriär hade därmed börjat, och 1893 placerades han i samband med befordran till fältintendent som chef för intendenturkårens huvudstation — en befattning som han innehade ända till sin generalintendentsutnämning 1905.

H:s arbete under detta övergångsskede mellan indelningsverk och värnpliktsarmé rörde huvudsakligen intendenturorganisatoriska frågor och resulterade till slut i, att in-tendenturkåren genom 1901 års härordning fick en fast militär organisation. Förtjänsten härav måste främst tillskrivas H. För intendenturpersonalens utbildning visade han stort intresse. Han ägnade även mycket tid åt förberedelsearbetet för intendenturtjänsten i krig, som beaktats mycket litet ännu i början av 1890-talet. Han deltog åren närmast sekelskiftet i den Tingstenska kommittén för kostnadsberäkningarna till 1901 års härordning, sedan han dessförinnan 1894—95 biträtt med avgivandet av förslag till förändrad uppställning av riksstatens fjärde huvudtitel.

Det utvecklades tidigt ett gott samarbete mellan H och den i slutet av 1800-talet mycket kände och omtalade finansmannen konsul Emil Broms (bd 6). Broms drev från 1881 egen trävarurörelse i Gamleby, Kalm, med huvudkontor i Sthlm. H:s svärfar baron Carl Raab, som ägde godsen Helgerum och Åkerholm i närheten av Gamleby, sålde virke till Broms, vilka försäljningar förmedlades av H. Från en framgångsrik bana inom trävarubranschen övergick Broms 1891 till Norrbottens gruvindustrier och i samband därmed blev H ledamot av styrelsen för Luossavaara—Kiirunavaara ab och ab Gällivare malmfält, Bankab Sthlm-Öfre Norrland m fl bolag åren närmast före och efter sekelskiftet. Då Broms avled 1903, inträdde H som förmyndare för hans omyndiga barn, och efter baron Carl Raabs frånfälle 1902 blev H ägare till Helgerum och Åkerholm, vilka såldes 1908—09.

Under H:s första år som chef för intendenturkårens huvudstation entledigades generalintendenten A A Thorén 13 nov 1896 från sin befattning. I denna affär var H inblandad och har beskyllts för att ha gått Rappes ärenden i uppgörelsen med Thorén.

Som efterträdare till generalintendent Thorén utnämndes dåvarande chefen för Smålands husarregemente Richard Berg — vän och tidigare kavallerikamrat med H. Samarbetet mellan generalintendent och chef för intendenturkårens huvudstation fungerade fr o m Bergs tillträde gnisselfritt. H deltog 1896—97 under Bergs ledning inom lantförsvarets kommandoexpedition i arbetena rörande arméförvaltningens omorganisation, vilket ärende nu fördes fram till en lösning som kunde accepteras av krigsminister Rappe.

Med utnämningen till generalintendent 1905 nådde H toppen på sin karriär. Hans merkantila inriktning gjorde honom väl lämpad för tjänsten. Han hade bakom sig en lång erfarenhet både av militär förvaltning och privat affärsverksamhet och förstod att skaffa sig full valuta för de anslag han disponerade. Arméns utrustning förbättrades avsevärt under hans tioåriga generalintendentstid. Kort före hans avsked ordnades arméns kokvagnsfråga, som varit aktuell sedan rysk-japanska krigets slut 1905. Omkr ett halvår efter avskedet förordnades H som ordf för utrustningskommissionen efter general Rappe, i vilken befattning han kvarstod till 1922.

Författare

Erik Wikland

Källor och litteratur

Källor o litt: A A Thoréns arkiv, vol 1—3 (i vol 3, fasc 11: Anteckn:ar den 22 april, 6 maj o 23 nov 1896 ang fältintendenten H :s agerande), L H Tingstens arkiv (för-teckn nr 284), KrA; F v Dardels dagböcker

0 anteckn:ar 1888—98, vol 7—9, H Hult, Minnesanteckningar, bil 1 (Affären Rappe-Thorén), KB.

F v Dardel, Minnen från senare år. 1888— 1898, ed H L v Dardel (1931); A Hult-krantz, Från husar till generalintendent (1949); Intendenturkåren 1880—1930. Biogr uppgifter... (1930); Intendenturkårens hist 1880—1930 (1930); V Lind, Generalintendenten Thoréns entledigande (Sv intendentur-tidskr 1947, s 298—302); Lindahl, 10 (1905); Minnesblad ur Kronprinsens husar-reg:s hist..., av H Rosencrantz (1937); Oscar II, Mina memoarer, ed N F Holm,

1 (1960); A E Rappe, uttalande efter Thoréns död (SvD 22 dec 1907); C F W Riben, nekr över H (KrVAH 1927, s 179—182); SBL, bd 6 (1926), s 409—414; Sv intenden-turtidskr 1927; L Tingsten, Hågkomster (1938); A Åberg, Nytt ljus över sv Dreyfus-affär (SvD 30 jan 1970). — Nekr:er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
P A Fredrik Holmquist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13757, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13757
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
P A Fredrik Holmquist, urn:sbl:13757, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-04-25.