Meriter

4 Horn, Evert, son till H 3, d 11 jan 1585 på Hapsals slott i Estland, f 30 (RR; Walde) juli 1615 vid Pskov i Ryssland. Hovjunkare senast 08, en av Jakob De la Gardies underbefälhavare 28 dec 08, ståthållare över Narva, Ivangorod, Jama o Koporje 29 juni 13, fältmarskalk 23 juli s å.

G enl uppg (Anrep) 13 m Margareta Fincke, d 47, kort före 18 maj (Ramsay), dtr till befallningsmannen Gödik F (bd 16) o Ingeborg Nilsdtr (Boije).

Biografi

H skall i sin ungdom bl a ha lärt sig latin, franska och tyska (Widekindi). 1603 var han i Rostock, där han höll tal vid univ (Tengström). Vid Karl IX:s kröning 1607 bar H Finlands fana, och ett par månader senare sändes han och Hans Nilsson (Rosenbanér) till Emden för att hämta värvat franskt krigsfolk. Då Jakob De la Gardie i slutet av dec 1608 utnämndes till överbefälhavare i Finland, blev H en av hans fyra underbefälhavare. Efter att ha deltagit i De la Gardies intåg i Novgorod överrumplade han 15 maj 1609 vid Kamenka 2 000 ryssar, polacker och kosacker, av vilka endast en fjärdedel undkom. 17 juni vann H en ny seger i samband med undsättningen av den belägrade staden Torzjok halvvägs mellan Novgorod och Moskva. Sedan De la Gardies finska krigsfolk gjort myteri, återvände H på sensommaren med några hundra man till Narva för att hämta förstärkningar. I dec fick han befälet över bortåt 3 000 engelsmän, skottar och fransmän, som anlänt till Viborg. Med dem gick han över isen till Ingermanland och lyckades efter att ha kväst ett myteri ta sig fram till Mysjkino sydväst om Moskva, där hans trupper förenades med De la Gardies kort före midsommar 1610.

H utmärkte sig i den därpå följande olyckliga striden vid Klusjino. Efter återtåget lyckades han i aug besegra den polske äventyraren A Lisowskis ryttarskaror i Ingermanland. Vid De la Gardies stormning av Novgorod sommaren 1611 ledde H den kavallerikolonn som först red in i staden. Under hösten sökte han förgäves erövra Pskov, Gdov och Nöteborg. 25 febr 1612 sprängde H kosacköversten A Nalivajkos kår vid Borovitji öster om Novgorod. På sommaren så erövrade han Koporje, Jama och Gdov och 4 dec Ivangorod efter mer än tre månaders belägring.

Efter besök i Sverige sommaren 1613 for H i början av sept från Finland till Narva. Under hösten belägrade han förgäves det av ryssarna återtagna Gdov. Det kapitulerade först 10 sept 1614 efter en ny kort belägring, och sedan Gustav II Adolf själv anlänt dit. Under De la Gardies vistelse i Sverige vintern 1614—15, var H överbefälhavare. I denna egenskap började han en skriftväxling med de ryska ständerna i Moskva om fredsförhandlingar och sökte förgäves förmå Novgorod att svära den sv konungen trohet. Militärt ägnade sig H under denna tid huvudsakligen åt att hindra livsmedelstillförseln till Pskov. Då konungen anlände till krigsskådeplatsen, påbörjades en belägring av staden. Vid en skärmytsling med kosacker, som gjorde ett utfall, blev H skjuten till döds. Hans begravning ägde rum i konungens närvaro i Åbo domkyrka 25 febr 1616.

Fastän i mindre grad än för De la Gardie innebar kriget för H fördelar i ekonomiskt avseende. Kronan blev med tiden skyldig honom stora belopp, som han under rådande läge tvingats använda till krigsfolkets "contentering" och "krigssakernes befordring", och han blev inte utan ersättning. Sålunda fick han 1614 gården Saaris med underlydande i Virmo, Åbo och Björneborgs län, som pant för ett lån av 36 000 daler och 1612 hade han fått Lövångers sn i Vb i pant för tidigare lån.

Som förläning innehade H från 1606 Vehmo sn i Åbo och Björneborgs län och från 1613 därjämte tre socknar i Österbotten. H:s sätesgård var arvegodset Kankas.

Författare

Hans Gillingstam

Arkivuppgifter

Flera tiotal brev till o konc av H i Dorpats UB (se vidare Lossius o Gordt). Enstaka brev till honom i RA 1613—14 i Krigshist handl VII: 1 från Jacob De la Gardie, 1612 i Likvisuppl: Fincke, 1613 bland Gustav II Adolfs orig:brev. Ett 50-tal brev från honom till De la Gardie 1610—14 i Dorpats UB (se vidare Gordt o Lossius). Smärre bestånd brev från H i Skr till konungen (18 till Gustav II Adolf, 1 till Karl IX), Krigshist handl VII: 1, Kanslistjänstemäns koncept o mottagna skr, Axel Oxenstiernas arkiv, Ericsbergs o Stafsunds autografsamhar, RA, KB:s autograf saml (där 11 brev, varav 8 till svärfadern; ett tr i Tidn:ar utg af ett sällskap i Åbo 1784, s 19—22) o Estländska generalguvernörsarkivet (brev till Anders Lindormsson), Centralarkivet, Dorpat.

Källor och litteratur

Källor o litt: RR, särsk 1607: suppl, f 35, o 1615, f 625v, Hollandica, vol 1 : Hans Nilssons brev 28 juli 1607, Genealogica 38, f 36, RA.

H Almquist, Sverge o Ryssland 1595—• 1611 (1907) o där anf källor; dens, En fransk kondottier i Sverige på Karl IX:s tid (PHT 1911); G Anrep, Sv adelns ättar-taflor, 2 (u å); E Anthoni, Konflikten mellan hertig Carl o Finland (1937); B Cordt, Iz semejna-go archiva grafov De-la-Gardi (1894); G G[ran]f[el]t, Evert Karlsson H (FBH, 1903); E Grill, Jacob De la Gardie. Affärsmannen o politikern 1608—36 (1949); E W Jfuvelius], Eevert Kaarlenpoika H (Kansallinen elämä-kerrasto, 2, 1929); W G Lagus, Under-sökn :ar om finska adelns gods o ätter (1860); Lokalf; J Lossius, Die Urkunden der Grafen de Lagardie... (1882); G Nikander m fl, Herrgårdar i Finland, 2 (1928); Ramsay; Sveriges krig 1611—32, 1 (1936) o där anf källor; W Tawaststjerna, Kaarle IX :n ja Si-gismundin taistelu Viron ja Liivinmaan omistamisesta (1935); J J Tengström, Utdr rör Finland utur otryckta delarna af A A v Stiernmans Bibliotheca Suio-Gothica (Suomi 4, 1844, tr 1845), s 249; W Tham, Riksrådet Henrik Carlsson H (PHT 1936); P O v Törne, Evert H (Finlands adelsförbis årsskr, 6, 1931, tr 1932); J E Waara-nen, Landtdagen i Hfors 1616... (1862), s 45, 52 ff; dens, Handl :ar upplysande Finlands hist, 2—5 (1864—78); O Walde, Klas H:s släktant:ar (PHT 1918—19); J Wer-wing, Konung Sigismunds o konung Carl den IX:des historier, 2 (1747); J Widekindi, Thet swenska i Ryssland tijo åhrs krijgz-histo-rie... (1671), särsk s 653.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Evert Horn, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13814, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-11-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13814
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Evert Horn, urn:sbl:13814, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-11-09.