Flach, släkt



Band 16 (1964-1966), sida 97.

Biografi

Flach, adelssläkt, ursprungligen från Tyskland. I konceptversionen av naturalisationsbrevet 1 juni 1719 för advokaten i Svea hovrätt Johan Friedrich F anges, att han tillhörde en tysk adelssläkt från Rhenlandet, känd sedan 1200-talet, vilken måst lämna sina gods på grund av religionsförföljelse men 1574 fått nytt sköldebrev av kejsar Maximilian II. Mottagaren av 1574 års sköldebrev, Sigmund F, var enligt riddarhusgenealogierna farfars farfar till Johan Friedrich F. Anmärkningsvärt är, att den 1719 naturaliserade ättens vapen synes vara en brisyr av den sedan 1200-talet i Rhenlandet kända, i naturalisationsbrevet tydligen åsyftade ätten F von Schwarzenbergs vapen (se vapenbeskrivning hos Kneschke).

Den nämnde Johan Friedrich F (f 1657 i Strassburg enl huvudbanerinskrift, Västerhaninge k:a, d 1734 i Sthlm) hade blivit jur lic i Strassburg och anges ha inkommit till Sverige 1685. Han blev sekreterare hos guvernören i Estland, k rådet greve A J De la Gardie 1691, tjänstgjorde i Reval, blev advokat i Svea hovrätt 1700 och naturaliserad svensk adelsman 1719. Han blev assessor i hovrätten 1726, jur dr i Strassburg s å och hovrättsråd 1733. Han var först g m en baltisktyska, Charlotta Margaretha von Bock (d 1697), sedan med Anna Catharina Ehrenhielm, vars fader revisionssekreteraren Johan Ehrenhielm hade ägt Berga säteri i Västerhaninge sn (Sth). Dennes änka hade sålt godset, men det återköptes av J F F 1732. Han begrovs i Västerhaninge kyrka, där hans vapen uppsattes.

J F F:s son i 1:a giftet häradshövdingen och assessorn i Göta hovrätt Fredrik Ferdinand F (f 1692 på Revals slott, d 1745) hade två söner, överstelöjtnanten Hans Philip F (1726–91) samt häradshövdingen och tit lagmannen Johan Fredrik F (1740–1810), genom vilka ätten delade sig i tvenne huvudlinjer.

A Äldre huvudlinjen stammar från den nämnde H Ph F. En sonsons son till denne var den på sin tid som språkman och läroboksförfattare kände lektorn vid läroverket i Skara Ulric Ferdinand F (1820–91), som bl a utgav de i skolorna länge använda arbetena »Tysk läsebok» (1857; 3:e uppl 1876), »Tysk språklära» (1861; 5:e uppl 1878), »Extemporaliebok» (1871; 3:e uppl 1881) samt »Tysk elementarbok» (1857; 3:e uppl 1874).

B Yngre huvudlinjen utgår från lagmannen J F F (d 1810). En son till honom var Carl Georg F (1778–1846), som först var major vid Mörnerska husarreg men tog avsked 1811 och fick överstelöjtnants namn 1814. Under Karl XIV Johan var han känd som häftig oppositionsman (Trolle Wachtmeister). Emellertid förordnades han 1817 att förestå landshövdingeämbetet i Älvsborgs län och blev 1820 ordinarie landshövding där. För att sanera sin dåliga ekonomi sålde han 1818 sin av fadern ärvda egendom Näs i Holms sn (Älvsb) med underlydande gårdar till Karl XIV Johan för 80 000 rdr bko men måste dock av ekonomiska skäl lämna landshövdingebefattningen 1825. Han levde sedan i misär och erhöll 1841 för sin försörjning tullinspektorssysslan vid Blockhusudden. – J F F hade ytterligare tre söner, vilka bildade egna släktgrenar.

a Första grenen härstammar från lagman J F F:s äldste son häradshövdingen och tit lagmannen Fredrik Ferdinand F (1776–1826). En dennes sonson var den inom lantbruksnäringen verksamme godsägaren kapten Fredrik Christer Sigismund (Sigge) F (d 1921; F 1).

b Andra grenen härstammar från lagman J F F:s tredje son kapten Johan Philip F (1780–1840). Dennes son protokollssekreteraren i justitierevisionsexpeditionen Johan Fredrik Philip F (1812–71) är bekant som motståndare till Louis De Geer och talade på riddarhuset mot förslaget till representationsförändring.

c Tredje grenen härstammar från lagman J F F:s yngste son majoren vid Skaraborgs reg, sedan postinspektoren i Karlstad Erik Gabriel F (1783–1853), känd såsom Georg Adlersparres adjutant och vän samt själv en politiskt mycket initierad man. Erik F:s berättelse om sin bekantskap med Adlersparre, om 1809 års revolutionsutbrott i Karlstad och marschen till Sthlm har efter hans diktamen nedskrivits av hans son Sixten F (tr i PHT 1904) och förvaras jämte talrika brev från Adlersparre (1821–31) i Erik F:s samling (RA). Ytterligare ett stort antal brev från Adlersparre till Erik F finns i Värmlands museum (publ i urval i Värmland förr och nu 1929). Två av dennes söner steg högt i hovtjänst, nämligen den ogifte Carl Emil Gustaf F (1815–78) och kabinettskammarherren Sixten Axel F. Emil F var först officer, blev kavaljer hos arvfurstarna 1849 och satt vid prins Gustavs dödsbädd 1852. Han följde prins Oscar till Paris 1856, blev kammarherre s å samt hovmarskalk hos prinsen 1857. När Oscar blivit konung 1872 utnämndes Emil F till tjänstgörande hovmarskalk s å. Dardel roar sig med att relatera hans rådbråkning av franska språket men respekterar honom och skriver vid hans död 1878: »F gick helt upp i sin tjänst, som han skötte till allmän belåtenhet. Det blir nog ej lätt att finna en man av lika duglighet att ersätta honom med. Ehuru utrustad med en medelmåttig begåvning ägde F dock tillräckligt därav för att kunna noggrant övervaka det kungliga hushållets alla detaljer . . .».

Kabinettskammarherren Sixten F (1826–1902) var ledamot av FK för Östergötlands län 1889–97. Hans dagboksanteckningar (hos sonsonen byrådir Sixten F) skildrar bl a hans tjänstgöring vid Oscar II:s hov (talrika brev från kungen till honom, liksom även till brodern Emil, i Flachska autografsaml, RA). Sixten F var g m en dotter till industrimannen A W Frestadius. En son till dem var generaldirektören i lantbruksstyrelsen Axel Wilhelm F (F 2). En annan son var kommendörkaptenen Carl Gustaf August Victor F (1860–1911), g m Pauline Bancroft från Massachusetts, USA. De köpte 1905 den stora egendomen Ållonö utanför Norrköping med dess ståtliga Tessinslott, som de pietetsfullt restaurerat och fyllt med konstskatter. En son till dem är översten Axel Emil (Miles) Bancroft F (f 1902, d 1974).

Författare

Bengt Hildebrand



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Inr civilexp:s registr 1719, Adelsbrev. RA; ATA: Västerhaninge, VHAA; Anteckn:ar om släkten F hos ryttmästare Peter F, Sthlm. – ] A Almquist, Frälseg, 1: 2 (1931); [H Almqvist], Lagmannen Harald Almqvists levernebeskrivn, utg av B Hallberg (Vänersborgs söners gilles årsskr, 1936); P G Andreen, Politik o finansväsen, 1, 1815–1818 (1958); A Anjou, Kongl Svea hofrätts presidenter samt embets- o tjenstemän 1614–1898 (1899); L Dalgren, [Inledn till utgåvan av G Adlersparres brev till E G Flach] (Värmland förr o nu, 1929), s 27 f; F von Dardel, Dagboksanteckn 1873–1876 (1916), 1877–1880 (1918); L De Geer, Minnen, 2 (1892); Erik af Edholm, Mot seklets slut (1948); Hist-geogr o statist lex öfver Sverige, 5 [Näs] (1864); E H Kneschke, Neues allgemeines Deutsches Adels-Lexicon, 3 (1861); Majestät i närbild, redig S Hadenius o T Nevéus (1960); W von Schulmann, Die zivile Staatsbeamtenschaft in Estland zur schwedischen Zeit (1939); SMoK 2 (1944); P Sundberg, Ministärerna Bildt o Åkerhielm (1961); Sv slott och herresäten, Östergötland [Ållonö] (1909); Alma Söderhjelm o C-F Palmstierna, Oscar I (1944); H G Trolle-Wachtmeister, Anteckn:ar o minnen, 2 (1889); Hugo Wachtmeister, Anteckn:ar o bref från Carl Johan-tiden (1915); A Wåhlstrand, Regeringsskiftena 1900 o 1902 (1947); Väd 1963.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Flach, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14182, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14182
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Flach, släkt, urn:sbl:14182, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se