Meriter

2 af Forsell, Carl Gustaf (före adl Forssell), f 18 mars 1783 på Sköttorp, Järpås sn (Skarab), d 25 okt 1848 i Sthlm (Jak). Föräldrar: kaptenen Fredric Joseph F o Maria Dorothea de Bruce. Kadett vid Karlberg 6 febr 1796–30 sept 1800, fänrik vid amiralitetet 20 (ej 27) okt 1800, underlöjtn vid fältmätningskåren 18 nov 1806, stabslöjtn där 23 dec 1808, kapten i armén 29 juni 1809, adjutant hos kronprinsen Karl August 1810, major i armén 8 maj s å, premiärlöjtn:s lön vid fältmätningskåren 22 aug s å, adjutant hos kronprinsen Karl Johan 27 febr 1811, kapten i fältmätningskåren 7 (ej 17) aug (konf 28 sept) 1813, major i kåren o överstelöjtn i armén 19 jan 1814, adl 11 febr 1817 enligt § 37 RF, överdir vid lantmäterikontoret 29 jan 1824, överste i armén 3 juni s å. GM för tapperhet i fält 1813, RSO 1814, LLA 1827, LKrVA 1843, KSO 1843. Innehade även utl ordnar.

G 3 sept 1818 (enl Hovförs:s vigselbok) på Yxe i Lindesbergs sn (Ör) m Clementina Magdalena Geijer, d 2 (ej 12) aug 1799 i Sthlm (Riddarh), f 15 sept 1868 på Åkerby, Gräve sn (Ör), dtr till lagmannen Salomon Eberhard G o Ulrica Charlotta Zidén samt änka efter hovkanslisekr Johan Daniel Psilander.

Biografi

Carl F gick sex år i Skara skola, där han var en av de sämsta lärjungarna. Vid krigsskolan på Karlberg visade han en helt annan läggning, var primus i alla klasserna och blev fem gånger offentligt belönad. Som kadett bevistade han sjöexpeditionen 1798 på fregatten Ulla Fersen, då den och dess konvoj uppbringades och infördes till England. Vintrarna 1800–04 tjänstgjorde han i sjökarteverket, varunder åtskilliga av de kartor, som utgör Sveriges sjöatias, blev upprättade, graverade och utgivna under amiralen Gustaf af Klints ledning. F var 1803–04 kommenderad att under professor N G Schultén avmäta bohuslänska skärgården. Åren 1804–08 reste F på bergsrådet frih S G Hermelins bekostnad i Bohuslän, Halland, Västergötland, Småland och Blekinge och upprättade kartor över dessa landskap (kartan över Småland och Blekinge färdigritades av C P Hällström). I början av 1807 utförde han på bergskollegii bekostnad jordborrningsförsök vid Smedstofta by i Västergötland efter saltkällor (tr berättelse härom i VA Ekonomiska annaler 1808). I febr 1808 beordrades F att under B B von Platens ledning utföra mätningar, avvägningar och undersökningar för den projekterade Göta kanal. På sommaren anlände Th Telford från England och undersökningarna påskyndades och fortsatte in i dec. Vintern 1808–09 ritade F tillsammans med sin bror Jacob den atlas över Göta kanal, som lades till grund för konungens och ständernas granskning och bifall till företagets fullföljande; ett sammandrag av denna atlas finns i den i två stora blad graverade generalkartan över Göta kanal (1810; den ritade atlasen i Göta kanals arkiv).

Så fort F fick vetskap om G Adlersparres och västra fördelningens tåg mot Sthlm slöt han sig i Örebro till Adlersparre, i vars stab han genast anställdes. Av denne sändes han för att utforska ställningen vid Grisslehamn och se till, om G C von Döbeln behövde undsättas. F anlände på fm 21 mars 1809 till Döbeln, medförande Adlersparres skrivelse, som närmast hade formen av en instruktion. Döbeln blev vid läsningen alltmer uppretad. Han sade sig inte vilja ha att göra med revolterande trupper och förklarade, att F var en konspiratör och borde arkebuseras. F uppger, att han blott hade C T von Schulzenheims mellankomst att tacka för, att han undgick det tilltänkta straffet. Adlersparre sände sedan F som sin kurir till prins Christian August i Norge, den blivande tronföljaren Karl August. Sedan värmländska fördelningen av västra armén i aug 1809 återvänt till Eda skans och Magnor, användes F att rekognosera norska gränsen. Han åtföljde Adlersparre, när denne mötte Karl August i Kongsvinger, samt var bland dem, som mottog prinsen i Svinesund vid hans ankomst 7 jan 1810. På resan över Gbg till Sthlm medföljde F kronprinsens svit och blev strax därpå adjutant hos denne. Som sådan var han med i Skåne på Kvidingehed, där Karl August 28 maj 1810 avled. F sändes som kurir med dödsbudet till Sthlm och var med i processionen, då kronprinsens lik infördes i huvudstaden, och då A von Fersen blev mördad.

Karl August hade flera gånger talat med F om nödvändigheten av en generalkarta över Sverige i mindre skala än den Hermelinska. F hade påbörjat ett sådant arbete redan 1810. Han fortsatte 1815 och fullbordade arbetet på tre år (kartan över södra delen av Sverige och Norge graverades 1825). F hade under tiden avancerat till överstelöjtnant i armén. Under fälttåget i Tyskland 1813–14 hade han som adjutant åt Karl Johan kommit i gunst hos denne. Han hade hand om kronprinsens enskilda fältarkiv och kartsamling. F följde Karl Johan till Paris och sändes därifrån som kurir hem.

Rastlöst verksam uppgjorde F 1818–19 en plan för befästande av Sthlms omgivningar. Vintern 1819–20 skrev F jämte sin bror Jacob en liten skrift med »Plan till en på actier grundad transportinrättning emellan Sthlm och Gbg medelst tvenne ångbåtar». Efter snabb aktieteckning bildades det första ångbåtsbolaget i Sverige och två ångbåtar byggdes. Den ena av dessa, Yngve Frey, gjorde sin första provresa på Mälaren till Drottningholm 20 maj 1821 och fortsatte sedan att gå i regelbunden trafik; den andra båten var felkonstruerad. Sistnämnda år tog F initiativet till stiftandet av Sthlms stads sparbank, i vars direktion han satt till 1824.

Fastän inte lantmätare utnämndes F 1824 till överdirektör för generallantmäterikontoret och chef för lantmäteristaten efter E af Wetterstedt. Utnämningen har starkt kritiserats både av samtiden och eftervärlden. Visserligen behärskade F den praktiska delen av lantmäteriet, mätningstekniken, och var en framstående kartograf, men hans utnämning medförde likväl svårigheter i arbetet. För själva utnämningen hade han enbart konungen att tacka. Om F:s verksamhet som chef har sagts, att han »ägnade sin omtanka i främsta rummet åt statistik, filantropi och kommunalväsende och i det aldra sista åt verkets och kårens styrelse, som således nästan uteslutande låg i sekreterarens händer, ända därhän, att någon ordentlig föredragning av ärenderne icke ägde rum» (Tidskr för landtmätare 1853, s 105). Under F:s tid utfärdades bl a den berömda stadgan om skiftesverket.

År 1831 utgav F sin »Statistik öfver Sverige, grundad på offentliga handlingar», ett självständigt och frisinnat arbete, som blev mycket populärt. Hans ovänner begagnade sig härav för att hos Karl Johan förtala F som ultraliberal. Konungen, som ej kunde läsa svenska, blev förbittrad, och F:s gunstlingskap tog slut. I andra upplagan av boken 1833 intog F ett försvar för sin hållning. Han utgav 1834 »Sockenstatistik öfver Sverige».

En särskild plats intar F även i nykterhetsrörelsens historia, i det han 1830 publicerade ett upprop för bildande av nykterhetsföreningar och tog initiativ till bildande av en dylik i Sthlm. Han grundade vidare, efter engelskt mönster, Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande, vars publikation »Läsning för folket» började utkomma 1834. I England studerade han s å småbarnsskolan och utgav 1835 »Anteckningar i anledning af en resa till England». En första småbarnsskola inrättades i Sthlm 1836. Ganska karakteristiskt för F är hans misslyckade förslag om skyddssyskonförbund, d v s att uppliva de gamles fostbrödralag genom att, när ett barn döptes i en välbärgad familj, ett nyligen fött fattigt barn skulle antecknas i kyrkoboken som fosterbror eller fostersyster. Däremot lyckades han inrätta en fruntimmersskyddsförening i Jakobs församling i Sthlm, bestående av 60 damer, som skulle besöka de fattiga i deras hem. Han upptog i sitt hus och uppfostrade författaren och skådespelaren Johan Jolin. F var även vän av skandinavismen. På somrarna bodde han på Rosenhill på Djurgården.

F:s familjeliv och umgänge, har behandlats av dottern Marie-Louise af F (1823–52), 1847 g m professor Berndt Otto Nycander, i utförliga dagböcker, i urval utgivna av hennes kusindotter Syster Heijkensköld i de fyra volymerna »En resa i familjevagn år 1842» (1914), »Sällskapslif och hemlif i Sthlm på 1840-talet» (1915), »Herrgårdslif i Bergslagen för sjuttio år sedan» (1916) och »I Sthlm och på sommarnöje 1849–52» (1917; med namnreg till alla 4 vol).

Författare

Bengt Hildebrand

Arkivuppgifter

Fragment av F:s arkiv deponerades 1954 i UUB av hans dotterdotters sonson red Staffan Tjerneld. Brev till F från Georg Adlersparre donerades 1896 av greve Rudolf Adlersparre till Jämtlands läns bibi, Östersund, o publicerades av S J Kardell i Jemtlands-posten 1897 (urklipp bundna KB). Oscar I:s brev till F i Bernadotteska familjearkivet liksom F:s brev till Karl XIV Johan. Brev från o till F ang skyddssyskonförbund donerades 1954 av fru Sigrid Ullman till KB, där även brev finns till F från Georg Adlersparre samt från F till P A Wallmark o A af Kullberg liksom även F:s 1861 av Oscar I:s arvingar skänkta »Description de 1'Isle de Seland ecrite dans le mois de May 1815». I RA brev från F till F F Carlson, J A von Hartmansdorff, G Löwenhielm, L Manderström, G af Wetterstedt o G F af Wirsén. Även i autografsamlingarna i Sjöholmssaml, RA, o i Ericsbergsarkivet brev fr F. I litt cit brev från F till G A Adlersparre i Stavsunds arkiv har icke kunnat återfinnas i det bestånd därifrån som inköpts av RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Berättelse om gjorda jordborrs-försök i Västergöthland, i anseende till salt-anledningar (Economiska annaler, utg. af Kongl. Vetenskaps-academien, 1808, augusti, Sthlm 1808, s. 4—13). — Generalkarta öfver Göta canal, föreslagen till sammanbindande af Wenern och Wettern med Östersjön . . . sammandragen och förf. 1810. 2 bl. (Tills, m. Jacob Forsell.) Tillökt o. förbättr. af L. Brandenburg 1823. — Militair-Journal n:o 1*. Sthlm 1811. 32 s., 1 pl. [Anon.; enl. Biogr. lex., 1839]. — Plan till en på actier grundad transportinrättning emellan Stockholm och Göteborg, medelst tvenne ångbåtar, en på Mälarn och en på Wenern, samt forvagnar . . . emellan ångbåtarnes ömsesidiga landningsställen. Under tillf, öfver-ståthållaren i Stockholm Edelcreutz' ledning och inseende föreslagen. Sthlm 1820. (2), 65, (1) s., 1 pl. (Tills. m. J. F.) — Underrättelse om de åtgärder, som hittills blifvit vidtagne i afseen-de på den tilltänkta transport-inrättningen . . . Sthlm 1820. 20 s. [Anon., förf. möjl. som föreg.] — Plan till en sparbank för Stockholm (Allm. Journalen, 1821, Sthlm, nr 45 [6 s.]). — Karta öfver södra delen af Sverige och Norrige eller det fordna så kallade Skandinavien . . . sammandragen i enlighet med de tillförlitligaste efterrättelser. Sthlm 1815— 26. 8 bl. — Några underrättelser hörande till kartan öfver södra delen af Sverige och Norrige eller Skandinavien, i 8 :ta blad . . . Sthlm 1825. 4:o. 18 s. [Undert.] [Nya uppl.:] Sthlm 1826, [1827]. — Beskrifning öfver Halmstads län eller Halland. Sthlm 1826. VIII, 50 s., 1 karta. — Statistiska tabeller hörande till kartan öfver södra delen af Sverige och Norrige eller Skandinavien. Sthlm 1827. 4:o. 16 tab., 1 karta. [Ny uppl.:] . . . Tillökte och förbättrade 1830. Sthlm 1830. 4:o. 76 s., 26 tab., 1 karta. — Beskrifning öfver Bromma socken år 1825. Sthlm [1829]. 14 s., 1 tab., 1 karta. [Jämte:] Tillägg år 1843. Sthlm 1843. (2) s. —¦ Underrättelse om de i America nyligen stiftade temperance-societies, jemte förslag till dylikas eller så kallade måttlighets och sedlighets föreningars inrättande i fäderneslandet. Af en S:t Jacobs och Joh:s församlingsbo i Stockholm. Sthlm 1830. 39 s. [Anon.] 2. uppl. [m. tit.:] . . . stiftade måttlighets-föreningar, jemte förslag till dylika i Sverige . . . Tillökt med de af central-för-eningen i hufvudstaden antagne stadgar. Sthlm 1831. 40 s. [Anon.] — Statistik öfver Sverige, grundad på offentliga handlingar. Sammandragen och utg., jemte en tillhörande karta öfver den nordiska halfön. [Jämte:] Statistik öfver städerna i Sverige, 1828. Sthlm 1831. (4), 188; XL VIII s., 1 karta. 2. upl. Tillökt och förbättrad. Sthlm 1833. VIII, XVI, 336 s., 1 karta. 3.-4. d:o uppl. 1836, 1844. [Tysk uppl:] Statistik von Schweden nach öffentlichen Dokumenten . . . iibers. v. A. G. F. Freese. Liibeck 1835. VIII, 366 s., 1 karta. [Ny uppl. 1845.] — Beskrifning jemte karta öfver Mariestads län. Sthlm 1832. 112, (4) s., 1 karta. — Socken statistik öfver Sverige. [Omslagstit.: Statistik öfver alla socknar i riket. Appendix till den förlidet år utg. Statistik öfver Sverige.] Sthlm 1834. (2), 87 s. [Föret.] [Omarbetn. utg. av Å. C. W. Hammar, Sthlm 1860.] — Om swenska jordens afkastning [sign.] (Läsning för, folket, årg. 1, Sthlm 1835, h. 1, s. 53—60). — Om antalet af underhållne kreatur i riket, i enlighet med femårsberättelserna för år 1832 [sign.] (ibid., h. 4, s. 83—89). — Anteckningar i anledning af en resa till England i slutet af sommaren år 1834. Sthlm 1835. (2), 192 s., 4 pl. [Föret.] — Om småbarn-skolor. Sthlm 1837. 48, (3) s., 1 pl. [Anon.] (Skrifter, utg. af Sällskapet för inrättande af småbarn-skolor, nr. 1.) [Omarb. uppl.:] Utkast till handbok för småbarn-skolor. Sthlm 1841.(8), 156, (5) s., 1 pl. [Föret.] [Omsl.: ibid., nr 1 & 2.] — Anteckningar och statistiska upplysningar öfver Sverige. Samlade och utg. Sthlm 1839. 384 s. — Om kommunal-nämnder. Af en Jacobs församlingsbo i hufvudstaden. Sthlm 1843. 48 s. [Anon.] — Sverige. Ett historiskt, geografiskt och statistiskt minnesblad, 1845. Sammandraget. Sthlm 1846. 1 bl. pat.-fol. 2. uppl. s. å. — Till Jacobi och Johannis församlings respective ledamöter om ett enkelt, lätt verkställdt, och med nordbons lynne öf-verensstämmande, sätt att minska den öfver-hand tagande fattigdomen, samt att på samma gång upplifva en ädel, mild och välgörande samfundsanda. Sthlm 1845. 8 s. [Un-dert.: F-ll.] — Kort berällelse [sic] om en märkvärdig syn (Oden, 1848, Sthlm, h. 2, s. 50—58). [Tryckarket s. 49—58 indrogs på begäran av F:s släktingar, förstördes och ersattes av ett nytt med annat innehåll.] — Även medv. i vissa engelska publikationer samt anonymt bl. a. i Allmänna Journalen och Granskaren; se Biographiskt lexicon, 5, Upsala 1839, s. 26, ny uppl. 1875. — IS. G. Hermelins kartverk Geographiske chartor öfver Swerige, D. 4, har F. signerat kartorna över: Göta rike 1807, Göteborgs och Bohus län 1806, Halland 1807, Skaraborgs höfding-döme 1807, Elfsborgs d:o 1808.

Källor och litteratur

Källor o litt: Kammarkoll:s skr till K M:t 28 febr 1823, RA; L B Falkmans anteckn:r om lantmäteridirektörer, KB; L A Ekmarcks brev till B v Beskow 9 okt 1862, SA. – Christian Molbechs breweksling med sv for-fattere og videnskabsmaend, udg ved M Borup, 2–3 (1956); Fredrika Bremers brev utg av K Johanson o E Kleman, 1, 2, 4 (1915–20); Handl:r till kronprins Karl Augusts hist, utg gm S Clason (HH, 27: 2, 1925); D Toijer, Brinkman o Adlersparre. En brewäxl fr Karl Johans-tiden (1962); dens, Georg Adlersparres brev till sin hustru (1960). – G A Adlersparre, 1809 års revolution o dess män, 2 (1849), s 62 ff; dens, Anteckn:r om bortgångna samtida, 2 (1861); Anfallen mot öfverdirektören Falkman (Tidskr för landt-mätare 1853, s 105); O Bagger-Jörgensen, Lantmäteriets organisation (Sv lantmäteriet 1628–1928, 1, 1928); Biogr lex (ny uppl, 5, 1875); P Dahlgren o H Richter, Sveriges sjökarta (1944); [L A] E[kmarck], G af F [minnesdikt] (1848); V Ekstrand, Sv landt-mätare 1628–1900 (1896–1903); P H Enger, Personal, fältförhållanden 1811–1900 (K fortifik:s hist 5:1, 1952); P G Frost, Minnesord vid ... C af F:i jordfästning ... 4 nov 1848 (1848); J Göransson, Aftonbladet som politisk tidn 1830–35 (1939); C Hulthander, Biogr anteckn:r från Carlberg 1792–1892 (1892); T Höjer, Carl XIV Johan. Kronprinstiden (1943), s 421; A Jansson, Försvarsfrågan i sv politik från 1809 till Krimkriget (1935); A Kjellén, Den sv opinionen inför det sociala läget 1846–48 (HT, 65, 1945), s 19 ff, 99; dens, Sociala idéer o motiv hos sv författare, 1–2 (1937, 1950); T Larsson, Reformen i brännvinslagstiftningen 1853–54 (1945); A Lindeberg, C af F (Norden, skandinavisk national-kalender, 1850); H Lundberg, C A Wetterbergs sociala författarskap (1943); K Löfström, Karl Johans pommerska donationer (1943), s 52, 117; O Mannström, Bilder o blad ur sv nykterhetsrörelsens hist (1912); G Qvist, Kvinnofrågan i Sverige 1809–46 (1960); B Sjövall, Georg Adlersparre o tronfrågan i 809 (1917), s 383; E Sommarin, Grundläggningen av vårt sparbanksväsen (1940), s 73 ff; C Stenhammar, Bilder ur riksdags- o hufvud-stadslifvet, 1 (1902), s 58, 3 (1903), s 191; Sthlms ångbåtssjöfart (1933); Sv folkskolans hist, 2 (1942); H G Söderbaum, Jac Berzelius, 2–3 (1929–31); K Tarschys, Sv språket o litt (1955); W Tham, Lindesberg o Nora genom tiderna, 2 (1949); S Tjerneld, Sthlmsliv, 1–2 (1950); G Utterström, Den sv arbetarklassens hist, 1 (1957), s 70, 393, 396, 2 (1957), s 317 f; S M Waller, Georg Carl von Döbeln (1947); J Weibull, Carl Johan o Norge 1810–14 (1957); G Westin, George Scott o hans verksamhet i Sverige, 1–2 (1928–29).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl G Forsell, af, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14349, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14349
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl G Forsell, af, urn:sbl:14349, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-24.