Biografi

af Forselles, finländsk, till Sverige förgrenad släkt, härstammande från skatte-, sedermera frälsebonden Jordan Henriksson i byn Lindkåsk, Lappträsks sn (Nyland), vilken nämnes 1645–69. Hans son Henrik Jordansson (d omkr 1721) blev gästgivare och rådman i Veckelaks (nu Fredrikshamn). Dennes barn kallade sig Forsell, möjligen efter Lindkåsk (finska koski = fors). Bland dem var sonen Jacob, borgmästare i Lovisa, som 1767 adlades med namnet af F (F 1). Hans son överstelöjtnanten Samuel af F (1757–1814) var landshövding i Gbgs och Bohus län 1796–1800 samt i Uleåborgs län 1800–02. En av dennes bröder blev far till bergshauptmannen Jacob Henrik af F (F 2), en annan till den såsom landskapsmålare kände kaptenen Jacob August af F (1781–1808), som blev dödligt sårad vid Siikajoki. Från en broder till denne härstammar en finländsk gren, till vilken hörde generalen Edvard Gustav af F (1817–91), som blev finsk friherre 1874. En annan broder, svensk-norske generalkonsuln i Åbo Göran Henrik Samuel af F (1787–1875), blev stamfar för en huvudsakligen i Sverige bosatt gren. Dess främsta medlemmar har varit hans son, disponenten för Borås manufakturvarubolag och Borås trikotfabrik Magnus Georg af F (1822–85) och dennes son, guldgrävaren, ingenjören och affärsmannen Georg Jakob Hjalmar af F (1878–1952). Georg F blev under guldrushens år kring sekelskiftet känd som »Alaskagreven» eller »Swedish count». Sina skiftande öden har han berättat i fyra dramatiskt laddade memoarböcker: »Svenske greven av Alaska» (1934; tills med A Höijer), »Guld och gröna skogar» (1935; tills med A Höijer), »Alaskagreven i farten» (1937; tills med G Svender) och »Än finns det guld i Alaska» (1938; tills med G Svender).

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: O R Landelius utlandssv saml, SBL. – A Allardt, Strömfors socken (1923), s 199 ff; Carpelan, 1 (1954); FBH 1 (1903); Kansallinen elämäkerrasto, 2 (1929); G Lagerbring, Guvernörer o landshöfdingär i Gbgs o Bohus län 1658–1897 (1917); S Nordenstreng, Fredrikshamns stads hist, 1–3 (1908–11); SKL 2 (1953).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Forselles, af, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14351, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14351
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Forselles, af, släkt, urn:sbl:14351, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.