Meriter

1 Forssell, Olof Hansson, f 22 sept 1762 i Järvsö (Gävl), d 9 nov 1838 i Östervåla (Vm). Föräldrar: komministern Hans Olofsson F o Maria Pehrman. Inskr vid Uppsala univ 7 juni 1777, mag 16 juni 1788, doc i astronomi 13 sept 1790, informationsadjutant vid artilleriet i Sthlm 25 jan 1793 o vid Göta artillerireg 1794, adjunkt vid krigsakad på Karlberg 25 aug 1794, lektor i matematik där 20 april 1796, bibliotekarie 13 jan 1798, prästv 24 maj 1805, prof:s n h o v 11 juli 1807, kh i Hudiksvall och Idenor 2 aug 1808, v preses vid prästmötet i Uppsala 1812, led av prästeståndet 1812, 1815, 1817–18, 1823, disp pro gradu 11 maj 1818, teol dr 15 okt s å, prost 6 juli 1824, kh i Östervåla 8 sept s å. Medl av samf Pro Fide et Christianismo 1807, LNO 1829.

G 1) 5 sept 1801 i Hanebo (Gävl) m Magdalena Norberg, f 2 juni 1778 i Söderhamn, d 9 aug 1829 i Östervåla (Vm), dtr till kontraktsprosten mag Jonas N o Brigitta Berg, 2) 28 aug 1830 i Arbrå (Gävl) m Anna Lovisa Noraeus, f 11 maj 1773 i Bollnäs (Gävl), f 8 april 1840 i Östervåla (Vm), änka efter kh i Forsa prosten Olof Högman o dtr till prosten o hovpredikanten Olof N o Johanna Brita Boberg.

Biografi

F blev faderlös vid 11 års ålder, och modern såg sig därefter ur stånd att bekosta sonens fortsatta utbildning vid Hudiksvalls trivialskola. Han måste därför tidigt bidraga till sin försörjning. Under de tre åren vid Gävle gymnasium förtjänade han sitt uppehälle som renskrivare på postkontoret och som handledare för yngre skolelever. Hela studietiden i Uppsala tvangs han att dela mellan studier och förvärvsarbete.

F deltog ivrigt i studenternas s k konventer, vilka 1792 bildats i Uppsala under inflytande av den franska revolutionens idéer. Den från början lösliga organisationen tog en mera fast form under ett konvent nyårsdagen 1793 med F som ordförande. Vad som gav den nya rörelsen luft under vingarna var inskränkningen i tryckfriheten mot slutet av 1792 samt Thorilds arrestering julen s å. Från konventen, som förbjöds av regeringen i april 1793, finns sju tal bevarade; i ett av dem med F som författare, uttalas idéer och åsikter, särskilt om de breda folklagrens bildning och uppfostran, som först efter en generation skulle göra sig gällande. Det i konventen framträdande intresset för politik, filosofi och allmänna frågor förebådade den rörelse, som ett halvt århundrade senare ledde till uppkomsten av Uppsala studentkår.

Vid bildandet av Sällskapet för allmänne medborgerlige kunskaper 1794 kom F att från början tillhöra den inre kretsen. Han har i sällskapets publikationer infört en artikel, där han vasst går till rätta med de, som han säger, merkantila befordringsgrunder, vilka utbrett sig, inte minst inom ecklesiastikstaten.

Tillsammans med dåvarande instruktionsofficeren på Karlberg, sedermera generallöjtnanten G W af Tibell, uppgjorde F 1797 plan och stadgar för Svenska krigsmannasällskapet, den nuvarande Krigsvetenskapsakademin. Han var andre sekreterare i sällskapet 1796–98.

Som lärare var F känd för sin förmåga att redigt och lättfattligt framställa sitt ämne. Han sökte att anpassa sig efter elevernas ståndpunkt och inriktade sig på att utveckla deras självständighet och tankeförmåga. F:s läroböcker i algebra och aritmetik utgick i flera upplagor. Särskilt läroboken i aritmetik, som från början var en förbättrad utgåva av en av N P Beckmarck författad lärobok, behärskade länge undervisningen i ämnet vid läroverken inte bara i Sverige utan även i Finland. Den rekommenderades av uppfostringskommittén av år 1812.

Med kyrkoherdebefattningen i Hudiksvall följde inspektoratet för stadens trivialskola. I ett memorial till eforus från 1814 yrkar F på bättre effektivitet i undervisningen. Han framhåller olämpligheten av att för inträde i skolans första klass kräva hela stora katekesen utantill. Som allmän regel uppställes, att ingen utantilläxa får givas, vars innehåll inte förut förklarats. Eleverna skulle vänjas att arbeta på egen hand. För att motverka ungdomens sedefördärv borde gymnastik och fria lekar förekomma.

Sedan F blivit präst, övergav han de studier, som han förut bedrivit. Nu blev han en flitig bibelläsare men också bibelöversättare. På kort tid översatte han Nya Testamentet och viktiga delar av Gamla Testamentet. Härav utkom i tryck blott en översättning av profeten Jesaja. Värdet av dessa översättningar har bestritts. F anses ej ha ägt den filologiska sakkunskap, som kräves för en sådan uppgift.

F valdes upprepade gånger av sina ämbetsbröder som deras representant i prästeståndet. Enligt traditionen skulle han ha accepterat riksdagsmannaskapet mera av plikt än av böjelse. Han saknade dock inte politiskt inflytande, även om han i mycket var en ropandes röst. Vid 1812 års riksdags behandling av frågan om den s k nationalbeväringen arbetade han för att ingen skulle kunna köpa sig fri från skyldigheten att deltaga i försvaret. Som medlem av statsutskottet tillhörde han finansberedningen. F ogillade både tullhöjningar och ökning i sedelomloppet och menade att låga spannmålspriser var till nytta för näringslivet. Vid 1815 års riksdag inlade han veto mot kreditinstitutens lättsinniga utlåning (»disconternas assignationsrätt») och förutspådde de förluster, som den ohejdade kreditexpansionen två år därefter vållade såväl de enskilda som det allmänna.

Under 1809 inställde banken nästan all sedelinlösen, och detta tillstånd blev bestående ända fram till 1834 års myntrealisation. F yrkade, att Riksbanken skulle genom inköp av silver öka sin metalliska kassa, varefter sedelinlösningen skulle återupptagas. Han vann emellertid föga gehör, och till sist stod han ganska ensam med sitt penningpolitiska program. Det råder knappast något tvivel om att F klarare än de flesta insåg den förvirrade penningpolitikens skadliga återverkan på nästan alla områden av näringslivet. I sin politiska gärning kämpade han alltid konsekvent för rättens principer och grundlagarnas helgd.

F var en rättskaffens, allvarlig och kraftfull man. De bevarade breven till äldste sonen ger en inblick i hans rakryggade personlighet. »Låt ej småsaker . . . störa förnöjelsen . . . Ingen klagande nedslagenhet höves en man.» Sanning och rätt var honom heliga, och hans fordringar både på sig själv och andra var stränga.

Författare

Sven Em Ohlon

Arkivuppgifter

Brev från F till sonen J E F hos lektor Nils F, Sthlm.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Akad. avh. se Marklin, 1, s. 84, 139, 160. Dessutom: [Anon. artikel om uppfostran] (Skrifter, upläste i en samling af studerande vid Upsala academie, Upsala 1793, s. 25—40). — Tankar rörande svenska artillerie måttstocken [sign.] (Svenska krigsmanna sällskapets handlingar för år 1797, Sthlm, s. 45—71). — Bevis för nyttan af tjensteköp [anon.] (Skrifter af Sällskapet för allmänne medborgerlige kunskaper, Bd 4, Sthlm 1798, s. 137—148).'— Algebra för be-gynnare, förf. och utg. Sthlm 1801. (4), 204 s., 1 pl. 2. förbättr. uppl. 1810. 3. förbättr. o. tillökta uppl. 1818. (8), 244 s., 1 pl. 4. uppl. [omarb. av G. E. Kjellin] 1828. — Förteckning på böcker, som till nedanstående pris i riksgäldssedlar försäljas, af lektorn och bibliotekarien Olof H. Forssell. Sthlm 1804. 8 s. — Quaestiones circa articulum fidei de justificatione in synodo cleri archi-dioeceseos d. 23 januarii anni 1812 propositae. Upsaliae [1812]. 4:o. 15 s. (Handlingar vid prästmötet i Upsala den 22, 23 och 24 januarii 1812.) — [Yttrande till ecklesiastika pastoralutskottets memorial 2.8.1815 om ny bibelöversättning] (PrRP 1815, Sthlm 1816, s. 1678 —1685; i utdrag avtr. i Nyberg, nedan anf. källa, s. 281 ff). — Arithmetik för begynna-re. Förf. och utg. Sthlm 1818. (8), 336 s. [Omarbetn. av N. P. Beckmarck, Arithmetik, Sthlm 1795, varav 2. uppl. tillökt o. förbättr. av F. 1804.] 2. uppl. 1823. 3. uppl. 1834. [Enl. Linnström äv. tr. i Abo 1826, 1828.] — Tal vid Svenska bibel-sällskapets allmänna sammankomst på Stora börs-salen i Stockholm den 23 april 1823. Sthlm 1823. 24 s. (Svenska bibel-sällskapets årsberättelse, 8.) —-[Om den s. k. konventsrörelsen i Uppsala 1792—93] (Biographiskt lexicon, Bd 5, Upsala 1839, s. 46—49). — [Tal vid skolhusinvigning 1.10.1816] (Acta till Hudiksvalls läroverks historia, utg. av B. Rud. Hall. Årsböcker i svensk undervisningshistoria, 50, Lund 1937, s. 163—173). — Enl. Biogr. lexicon, ny rev. uppl., Bd 5, 1875, medv. ytterligare [anon.] i Skrifter af Sällsk. f. allm. medborgerl. kunskaper samt i Allmänna Journalen.

Översatt: Propheten Esaia. Försök till nödig förbättring af gamla svenska öfversätt-ningen. Sthlm 1823. 134 s.

Utgivit: Skrifter, upläste i en samling af studerande vid Upsala academie. Upsala 1793. (6), 66 s. [Anon.]

Källor och litteratur

Källor o litt: A Alm, I Torstuna prästgård 1845–1878 (1926); P G Andreen, Politik o finansväsen . .., 1815–1818 (1958), 2:2, 1823–1830 (1961); Biographiskt Lexicon öfver namnkunnige svenska män, 5 (1839); A Grape, Tidsrörelser inom studentvärlden i Uppsala 1792–1793 (Saml 1923); S Högberg, PS:s hist (1961); Allan Jansson, Försvarsfrågan i sv politik från 1809 till Krimkriget (1935); G Kaleen, Den sv handelsundervisn:s hist fram till år 1830 (1952); K Göta Artillerireg:s hist, 2 (1962); K Krigsakad o K Krigsskolan åren 1792–1935 (1935); H S Nyberg, Johan Adam Tingstadius (1953); SMoK; Upsala ärkestifts herdam, 3 (1845); UUM 3, 1750–1800 (1925–46).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof Forssell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14376, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14376
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof Forssell, urn:sbl:14376, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon), hämtad 2024-04-23.