Meriter

1 Francke, Johan Edward, f 17 maj 1824 i Gbg (Kristine), d 21 aug 1891 på sitt sommarställe Skepparholmen i Boo (Sth; enl dödbok för Jak, Sthlm). Föräldrar: grosshandl Johan F o Anna Christina Beata Bogren. Handelsbetjänt i Gbg hos A H Evers & Co aug 1840–febr 1842 o hos grosshandl J E Geijer febr 1842–jan 1846, fick burskap som grosshandl där 30 jan 1846, innehade där tillsammans med Josua Braune firma Francke & Braune 31 jan s å–1864, revisor för Gbgs sundhetsnämnd 1856–59, led av kommittén för tillbyggnad av Fässbergs (Göt) kyrka 9 maj 1858, av kommittén för inköp av gasverket i Gbg 1859, av Fässbergs skolhusbyggnadskommitté 13 juni 1859–20 maj 1861, jämte V Kjellberg disponentdirektör för Gällivare ab i Sthlm 30 april 1861–1864, led av bestyrelsen för Luleå Kanalab 3 jan 1863–29 mars 1864, av styr för Hörneå ab i Sthlm 1869–91, för Gideå & Husums ab i Gideå sn (Vnl) 1874–91, o för Sågverks- o trävaruexportfören från 1875, disponentdirektör för Kungsgården-Mariebergs ab i Bjärtrå (Vnl) 1886–91. RVO 1887.

G 14 jan 1849 i Gbg (Kristine) m Olena Hallberg, f 15 febr 1827 där (ibid), d 17 juni 1900 i Sthlm (Jak), dtr till arbetskarlen Per H o Brita Berg.

Biografi

Edward F fick 13 nov 1845 jämte Josua Braune kommerskollegiets patent på en metod för huggning och målning av färgträ. Ett par månader senare grundade de firma F & Braune i Gbg, vilken bedrev import av kolonialvaror, bl a socker, senare tydligen i anknytning till det av F:s bror Otto (F 2) 1849 grundade sockerraffinaderiet i Mölndal. År 1851 överklagade firma F & Braune sålunda hos kommerskollegiet tre andra firmors patent på sockerbearbetningsmetoder. Broderns sockerbruk och bomullsfabrik i Mölndal jämte Korndals pappersbruk där övertogs 1856 av den nybildade firman Rosendahls Fabrikers ab, i vilken F och hans bror samt Braune var bland de sex delägarna. Under den stora internationella handelskrisen 1857 prisades F i en artikel i Gbgs Handels- o Sjöfarts-Tidning för sina insatser, då det gällde att skaffa de gbgska affärsmännen kredit i London. De följande åren synes han ha spelat en viss roll även i Fässbergs (Mölndals) kommunalpolitik.

Tack vare sina förbindelser med den från Gbg bördige grosshandlaren Victor Kjellberg fick emellertid F snart intressen på helt annat håll. Kjellberg hade tillsammans med den i London verksamme mäklaren Pontus Kleman och ett konsortium av norska industrimän 1855 inköpt de s k Gällivare-verken av den svenske konungen Oscar I. Sedan försöken 1860 att överföra Gällivare-verken på ett engelskt bolag och därvid göra en stor spekulationsvinst misslyckats, ingick F liksom A O Wallenberg jämte, ett antal norrmän i styrelsen för det av Kjellberg våren 1861 bildade Gällivare ab. F och Wallenberg liksom övriga svenskar utom Kjellberg hade dock endast var sin aktie däri. Kjellberg och F utsågs till disponentdirektörer, och F kom härigenom att representera bolaget vid bildandet av Norrlands hypoteksförening s å och av Luleå kanalab 1863. Kort före det att Gällivare ab i febr 1864 sålde Gällivare-verken till det nystartade The Gellivara Company Limited i London, utträdde emellertid F liksom bl a Wallenberg ur styrelsen.

Genom detta mellanspel hade F fått sin uppmärksamhet inriktad på vad som kom att bli huvudföremålet för hans fortsatta verksamhet, nämligen trävaruhandeln. Han kom snart att tillhöra den kategori av industrimän som snabbt tillvaratog teknikens landvinningar inom trävaruhanteringen och insåg de nya möjligheter som bjöds, när exporttullarna på trävaror togs bort i Sverige och efterfrågan från kontinenten och England starkt ökade. Omkring 1869 grundade F en. såg vid Käppala på Lidingön, som han drev till 1887 med timmer från Åland, Uppland och Mälardalen. Härmed sammanhängde sannolikt, att han 1871 förvärvade avverkningsrätt till skogar vid Olandsån i norra Uppland och invecklades i en långvarig tvist om rätt till timmerflottning på detta vattendrag. Den 15 april 1869 förvärvade han genom teckning av aktier för 50 000 rdr ensamrätten till Hudiksvalls trävaru-ab:s försäljning såväl in- som utrikes under tre år. S å 12 nov köpte F en tredjedel i Hörnefors bruk (Vb) med tillhörande hemman och skogar, vilken samma dag överläts på det nybildade Hörneå ab (bolagsordn stadf av K M:t 16 nov s å) med honom som en av de tre styrelseledamöterna. Åren 1869–74 hyrde F en såg vid Källskär utanför Söderhamn, och 1870–72 arrenderade han också en såg vid Svansbo i Hed (Vm), varifrån trävarorna fraktades med järnväg till Köping och sedan på pråmar genom Mälaren. År 1872 köpte F Räfsö nygrundade ångsåg utanför Björneborg i Finland och bildade Räfsö ångsågs ab, vari han ägde 1 407 och hans son Robert 42 av inalles 1 500 aktier, och i vars styrelse han blev ordförande. Hösten 1874 grundade han tillsammans med några affärsmän från Gbg Gideå & Husums ab (bolagsordn stadf 23 okt), som 5 febr 1875 av Gbgsfirman James Dickson & Co köpte Gideå järnbruk och sågverk i Gideå sn samt Husums sågverk i Grundsunda (Vnl). Åren 1877–86 drev F också en såg vid Norrsundet i Hamrånge (Gävl). Den 31 dec 1883 köpte han av grosshandlare J Scharp dennes hälft i sågverken Kungsgården och Marieberg i Bjärtrå (Vnl), och några år senare bildade han och grosshandlaren A Valley, som innehade den andra hälften, Kungsgården-Mariebergs ab (bolagsordn stadf 13 april 1886) med F som disponentdirektör. Åren 1889–90 köpte F mängder av hemman och lägenheter i Särna och Idre (Kopp). Vid sin död efterlämnade han en boupptecknad förmögenhet av mer än två miljoner kr, huvudsakligen bestående av aktier, samt av fastigheten Norrlandsgatan 1 i Sthlm, vilken han köpt redan 1872.

F kan utan tvivel räknas som en av de främsta pionjärerna för den moderna sv trävaruhanteringen. Han skildras som angenäm och enkel och uppges för sin redbarhet ha åtnjutit aktning och förtroende inom sträckta kretsar.

Författare

Alf W Axelson Hans Gillingstam

Arkivuppgifter

Brev från F finns i Tank-Ankerska saml i Statsarkivet, Oslo (till P Anker), i R Schoughs saml, KrA, o i GUB (till P Wiesel-gren).

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Civildeprs konseljakter 16 nov 1869: nr 10, 23 okt 1874: nr 19, 12 nov 1875: nr 19, kommerskoll:s diarium 1851, namnreg till patent medd af kommerskoll 1835—85, småprot, vol 692, fol 470, 801, 1101 v o 1354 v, samt vol 835 o 954, avskr av reg över Gimo bruks arkiv 1920, RA; länsräkenskaper, KA; Första provinskont:s expeditioner 1875, nr 184, Kammarkoll; man-talsuppg 1881, Wernerska klippsaml, SSA; ryttmästare Nils Franckes uppteckn av bokhåll Gottfried Hofgrens uppg:r, SBL; tolags-räkenskaper 1846—58, förteckn över anmäln rör handelsbolag o firmor 1834—80, Handels-societetens prot 22 jan 1846, Mölndals kyrkoarkiv K I: 12, GLA; Mölndals kyrkoarkiv O I a: 1, past:ämb, Mölndal. — Gbgs stads borgarelängd 1621—1864 (1926), s 189; Saml af anmäln :r till handelsregm 1888 (1889). — A Attman, D Carnegie & Co (1953), s 141, 166 f, 175, 187 f; A Axelson, Gällivareverken (1964); T Gårdlund, Mo o Domsjö intill 1940 (1951), s 19, 67, 70 f; Götiska Förb:s Ledamöter 1815—1928 (1929); H Hedlund, S A Hedlund, 1—2 (1929—30); O Högman, Hudiksvalls träva-ru-ab intill år 1918 (Fornvårdaren 10: 2, 1962), s 90, 94 f; A Jensen, Söderhamns hist, 2 (1920), s 53; [C F Lindahl,] Sv millionärer. Minnen o anteckn :r af Lazarus, 1 (1897); B v Malmborg, Robert Schough o de engelska Gellivare-bolagen (Norrbotten 1942), s 20; P Norberg, Forna tiders järnbruk i Norr-o Västerbotten (1958), s 208; dens, Ånger-manländsk järnhantering (1952), s 108; S I Olofsson, Hörnefors hist (1964); N H Qvist, Ådalen, 2 (1946); Reposaaren höyrysaha oy 1872—1922 (.1922), s 22 ff; H Rinne, Trävaruproduktion o trävaruhandel i Björneborgs distrikt 1856—1900 (1952), s 58; E Söderlund, Sv trävaruexport under hundra år (1951), s 124, 127, 130, 135; dens, Skandinav banken i det sv bankväsendets hist 1864 —1914 (1964), s 221; The royal bachelor's club 1769—1944 (1947); J Wibling, Norrlands hypoteksfören 1861—1961 (1961).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Edward Francke, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14420, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf W Axelson Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14420
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Edward Francke, urn:sbl:14420, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf W Axelson Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-18.