Meriter

2. Axel Ernberg, den föregåendes brorson, f. 12 juni 1851 i Karlskrona, d. 8 april 1930 under besök i Stockholm. Föräldrar: järnhandlanden Johan Robert Peterson och Emma Oisen. Elev vid högre elementarläroverket i Karlskrona, mogenhetsexamen där 1871; elev vid Teknologiska institutet s. å., avgångsex. från fackavdelningen för väg- och vattenbyggnadskonst 1874 (civilingenjör); elev vid Oxelösund–Flen–Västmanlands järnvägsbygge sommaren 1873; elev vid Statens järnvägar 1874; tjänstgjorde vid östra stambanan (Katrineholm–Nässjö); nivellör å sträckan Torpshammar–riksgränsen till 1882; järnvägsbyggnadsstudier i Frankrike, Schweiz, Italien och Österrike 1876–77; delägare i farbrodern Gustaf Petersons (art. 1 ovan) firma Gustaf Ernberg & C:o 1883, dess chef vid farbroderns död 1904. – Led. av stadsfullmäktige i Karlskrona 1890–1915, ordf. 1905–15; led. av fullmäktiges beredningsutskott 1890–1915; av hälsovårdsnämnden samt 1888–1915 av byggnadsnämnden; led. av stadens vattenledningsstyrelse och av slöjdskolestyrelsen; disponent vid Carlskrona gasverks a.-b.; verkställande direktör för Karlskrona–Växjö järnväg 1899–1930, led. av dess styrelse 1895, ordf. 7 juli 1923; led. av Blekinge läns landsting 1901–09; led. av styrelsen för Bank a.-b. Södra Sveriges, sedermera a.-b. Svenska handelsbankens, avdelningskontor i Karlskrona 1902, dess ordf. 1919–24; ordf. i Sällskapet i Karlskrona 1903–08, hedersled. 1925; nederländsk vice konsul 1904–26; ordf. i styrelserna för a.-b. Ångsågen och Skrufs nya glasbruks a.-b. RVO 1906; RNO 1916; KVO2kl 1924; Patriotiska sällskapets stora guldmedalj s. å.; innehade även utländsk orden.

G. 11 maj 1884 i Undersåkers sn (Jämtl.) m. Edla Kristina Andersson, f. 19 nov. 1859 i Offerdals sn (Jämtl.), d. 8 juni 1948 i Stockholm (Kungsh.), dotter av lantbrukaren Magnus Andersson och Kristina Sundqvist.

Biografi

Axel E., med kommersiellt påbrå på fädernet och sjöofficersblod på mödernet – morfadern var majoren vid örlogsflottan Johan Oisen – gick till att börja med den tekniska vägen. Sedan han 1874 utexaminerats som civilingenjör, inträdde han s. å. i tjänst vid Statens järnvägar, efter att redan sommaren året förut ha praktiserat vid järnvägsbygge. I järnvägstjänst kvarblev han fram till 1882. Vid denna tid önskade den nu snart 70-årige farbrodern konsul Gustaf Peterson (art. 1 ovan) att lätta sin stora arbetsbörda. Axel E. intogs som hans kompanjon och delägare i den framgångsrika firman Gustaf Ernberg & C.-o.

Under Axel E:s tid undergick familjefirman en ny utveckling. Den tidigare rederirörelsen nedlades. I stället specialiserade firman sig på dels kolimport, dels trävaruexport. Firman var länge en av södra Sveriges förnämsta i trävarubranschen. Sågtimret flottades i regel till firmans sågverksanläggning, Hästö Ångsåg i Augerums socken, era en halv mil från Karlskrona, och utskeppades efter försågning direkt till tyska, holländska eller engelska hamnar. Denna rörelse nedlades emellertid under första världskriget. All övrig försågning från inköpta skogslotter eller avverkningsrättigheter skedde med ambulerande mindre sågverk. Firman innehade dock under de senare åren av sin tillvaro även tvenne skogs- och lantbrukshemman, nämligen Ramsjötorp i Bräkne-Hoby socken samt Ugglemad i Torsås socken (Kalm.). Den under början av 1930-talet inträffade svåra depressionen inom näringslivet medförde dock, att firman, som låg inne med stora lager osålt virke, 1931, året efter E:s död, måste träda i likvidation (jfr släktart. ovan s. 449).

I likhet med farbrodern intog emellertid E. en central ställning i sin hemstad också i det allmänna affärslivet samt som kommunalman. Det var naturligt för E., att han, som börjat som järnvägsbyggare, skulle göra särskilt viktiga insatser även för kommunikationerna till lands. Ovan är nämnd (s. 452) den pionjärroll, som farbrodern Gustaf hade för tillkomsten av järnvägen Karlskrona–Växjö – »Carlskrona–Wexiö», som det med den tidens skrivsätt hette. Järnvägsbyggets arbetschef hade varit J. M. Ekströmer (SBL, 13, s. 226 ff.), och aug. 1874 hade järnvägen invigts. Företaget hade, såsom man väntat, blivit räntabelt, och själva organisationen erhöll under tidens lopp viktiga förbättringar. Axel E., som icke minst intresserade sig för järnvägsföretaget, inlade här en huvudförtjänst. Han hade 1899 blivit järnvägens verkställande direktör och kvarstod som sådan i 31 år, till några månader före sin död. Redan tidigare, 1895, hade han invalts i styrelsen och var dess ordförande från 1923. Koncentration av förvaltningen var för mindre, enskilda järnvägar ett livsvillkor. Det var E., som tidigt hade blicken öppen härför. Det blev därför av stor betydelse, att Karlskrona–Växjö järnväg 1908 ingick i gemensam trafikförvaltning med Växjö–Alvesta, Växjö–Åsheda–Hults-freds och Växjö–Tingsryds järnvägar. I denna förvaltning inträdde ytterligare Hönshylte–Kvarnamåla järnväg år 1913 och östra Värends järnväg år 1922. E. var ordförande i det trafikutskott, som tillsattes för handhavande av de sex sammanslutna järnvägarnas gemensamma angelägenheter. Under E:s direktörstid företogos även betydelsefulla ombyggnadsarbeten å banan ägnade att medföra större tågsäkerhet och möjliggöra större tåghastighet. Vid 50-årsjubileet i Karlskrona 1924 hyllades E. som bolagets »oförliknelige» verkställande direktör, samtidigt som man betonade insatserna av särskilt konsul Hjalmar Petri i Växjö, med vilken E. haft ett långt och utmärkt samarbete. Vid jubileet belönades E. med Vasaordens kommendörsband och Patriotiska sällskapets stora guldmedalj.

Även andra förtroendeposter hade E. i affärslivet, bl. a. i bankstyrelse och som disponent och styrelseordförande i Carlskrona gasverksaktiebolag.

I konsul E. fick Karlskrona stad även en ovanlig kommunal kraft. I byggnadsnämnden invaldes han redan 1888 och verkade där i nära tre årtionden. I stadsfullmäktige satt han ett kvartssekel och var ordförande 1905–15. Han vitsordades som sådan för oväld och sakkunskap, precision och klarhet. Också i många av stadens styrelser satt han, såsom framgår av meritlistan ovan. Efter sin farbror Gustafs död tillträdde han det nederländska vice konsulatet, som sedan ärvdes och ännu innehas av sonen Gordon E. (se släktart.). Liksom farbrodern verkade Axel E. även livligt för Sällskapet (jfr ovan s. 453), vars ordförande han en tid var.

Till det yttre var Axel E. magerlagd med finskuret ansikte. Han var en bestämmande natur, vanligen lugn men med temperament under ytan. E. hörde icke till dem, som strävade efter att komma med överallt. Men där man tog hans kapacitet i anspråk, gjorde han sig gällande genom sin begåvning, duglighet och sina gedigna kunskaper, liksom sin självständiga karaktär och andliga resning. Han sade alltid ärligt och rent ut, vad han tänkte och tyckte, och hans ord kommo att väga tungt. Som chef var han fordrande men tillika omutligt rättvis och personligt välvillig.

Författare

Bengt Hildebrand.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor: Carlskrona-Wexiö jernvägs historia 1874–1924 (1924) ; Hvar 8 dag, nr 47 (24 aug.), 1924; Karlskrona-tidningen, nr 180, 6 aug. 1924; L. Levertin, [Nekrolog över B.] (Karlskrona-tidningen, nr 82, 9 april 1930); S.–Ö. Swahn, Amiraler oöh andra (1935); Sv. teknologi öreningen 1861–1936, red. av G. Inde-betou & B. Hylander, 1–2 (1937). – Meddel. av olika medlemmar av släkten Ernberg.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel Ernberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15443, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15443
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel Ernberg, urn:sbl:15443, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-18.