Meriter

Malte Carl Joseph Eurenius, f. 22 mars 1821 i Skartofta, Öveds sn (Malm.), d. 28 febr. 1901 i Malmö (S:t Petri). Föräldrar: hovpredikanten, kontraktsprosten och kyrkoherden fil. magister Carl Abraham Eurenius och Anna-Brita Hylander. Skolstudier i Lund; student vid Lunds univ. 14 juni 1839; filol. kand. 18 dec. 1843 där; filos. kand. 3 juni 1844; disp. pro gradu 15 juni s. å.; fil. magister i Lund 22 juni s. å.; teor. teol. ex. 16 juni 1845; v. kollega i Landskrona vt. 1846; prakt. teol. ex. 21 dec. s. å.; v. apologist i Malmö 1847 och vt. 1848; duplikant där ht. 1848–vt. 1849; pedag.-prakt. ex. för kollegabeställning 3 juni 1848 och för apalogistbeställning 15 maj 1849; ordinarie apologist i Malmö 16 maj 1849; ex. sacerdotale 11 febr. 1853; prästvigd i Lund 12 febr. s. å.; pastoralex. 18 juni s. å.; adjunkt vid Malmö h. elementarläroverk 2 dec. 1858; speciminerade för lektorat 26 maj 1860; praktiskt undervisningsprov för d:o 29 maj s. å.; lektor i teologi, filosofi samt historia och geografi där 1 juni s. å.; tf. rektor där 24 aug. 1869–15 aug. 1871 samt största delen av vt. 1872 och vt. 1873; avsked från lektoratet 8 sept. 1886. Stadsfullmäktig i Malmö 29 dec. 1866–18 nov. 1892; led. av styrelsen för Malmö sjukhus 1865–78 (ordf. 1869–78); led. av S:t Petri församlings kyrkoråd i Malmö 1867–86, av hälsovårdsnämnden 1875–82. Grundlade 1851 Malmö museum och var dess föreståndare samt ordf. i museistyrelsen; fil. jubeldoktor i Lund 31 maj 1894. KorrLHA 1883; LNO 1884.

G. 1) 31 okt. 1863 i Malmö (Garnisonsförs.) m. Antoinette Erica Margareta von der Lancken, f. 25 aug. 1835 där (ibid.), d. 17 april 1870 där (S:t Petri), dotter av överstelöjtnanten Gustaf Ferdinand von der Lancken och Catharina (Trinchen) Benedicta Wulff; 2) 28 sept. 1873 där (S:t Petri) m. Emma Helena Nathalia Möller, f. 6 febr. 1837 där (Caroli), d. 3 juni 1904 där (ibid.), dotter av grosshandlaren i Malmö Carl Fredric Möller och Catharina Elisabeth Karström.

Biografi

Efter att i Lund ha tagit såväl magistergraden 1844 som teologiska examina ägnade sig Malte E. åt lärarbanan, från 1847 i Malmö, samt prästvigdes 1853. Från 1860 var han lektor och undervisade särskilt i historia samt var även 1869–71 och vårterminerna 1872 och 1873 elementarläroverkets rektor. Vid denna tid var han även kommunalt verksam, som stadsfullmäktig, ledamot av sjukhusstyrelse, hälsovårdsnämnd och kyrkoråd. E. som lärare har tecknats av U. Quensel, som framhåller den respekt han ingav. Han hade förmåga att få lärjungarna att kunna dem förelagda pensa, men följde eljest en enkel och enformig metod, förhörande efter »bokens ord». Samtidigt har det från lärjungehåll vittnats, att E. gav sina lärjungar i sig själv den levande bilden av en den mest ädelsinnade och i alla avseenden nobla personlighet. Det var också betecknande, att många gamla elever med förkärlek sökte sig till E:s hem på hans ålderdom.

Vad som framför allt bevarat E:s namn är den gärning, som han utförde vid sidan av skolan och de kommunala uppdragen. Malte E. är nämligen grundläggare av Malmö museum. Redan i begynnelsen av 1840-talet hade man i Malmö sökt göra början till museala samlingar, men intresset hade slappnat och samlingarna bortglömts. E., som icke själv var naturvetenskapsman, hade likväl det intresse för naturalhistorien, att han från 1849 lämnade kostnadsfri undervisning i skolan i detta ämne, som då ännu ej upptagits i de allmänna läroverkens studieplan. Han hade på egen hand förvärvat omfattande kunskaper om djur och växter. När synförmågan mot slutet av hans levnad starkt försvagades, gladdes han vid sina dagliga promenader i Kungsparken åt att identifiera fåglarnas stämmor. För att skaffa zoologiskt åskådningsmaterial genom subskription vände sig E. till grosshandlare L. J. Bager. Av denne fick E. kännedom om de förut grundade museisamlingarna. De anträffades också i en vindsskrubb, men voro, med undantag för petrifikaten, fullständigt förstörda. Bager förklarade sig villig att återupprätta museet, blott det finge ständig tillsyn. E. utfäste sig då att ägna sin lediga tid åt museet samt att organisera det och leda det, så länge han var i tjänst. På kallelse av Bager sammanträdde den 26 febr. 1851 några personer och stiftade ett naturhistoriskt museum i Malmö. Under många år rönte E. föga uppmuntran för museets räkning, men den museiförening han bildat och vars ordförande han blev, var dock genom sina medlemsavgifter ett stöd för hans strävanden. E. var outtröttlig och lyckades under årens lopp, oaktat museets tillgångar voro ringa, inköpa det ena värdefulla föremålet efter det andra. Över den naturvetenskapliga avdelningen tryckte han en katalog 1887. Emellertid hade han småningom utvidgat museet med arkeologiska, historiska och etnologiska avdelningar, vartill kom en samling skånska allmogeföremål, en konstindustrien samling och ett myntkabinett. Personligen ägnade han som historiker särskilt intresse åt att få den arkeologiska avdelningen och myntkabinettet rikhaltiga. År 1888 utgav han en katalog över museets föremål från Skånes hednatid och medeltid. Han rönte småningom erkännande från vetenskapligt håll och blev bl. a. 1883 korresponderande ledamot av Vitterhetsakademien. Den ekonomiska uppmuntran blev också större, Malmö sparbank började lämna museet årliga anslag, och slutligen övertogs museet 1891 av Malmö stad. En särskild museibyggnad uppfördes (nu stadsbibliotek, sedan museisamlingarna flyttats till Malmöhus). Ända till sin död kvarstod E. som styrelseordförande och intendent för naturhistoriska avdelningen.

Malte E. karakteriseras som blid och älskvärd till sättet, samtidigt en fast och kraftfull personlighet, plikttrogen och arbetsam. – Om E:s dotter fröken Anna E. se ovan s. 679 f.

Författare

Bengt Hildebrand.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

De precibus aphorismi. [Konsistorialavh. Lund.] Malmogiae 1860. 19 s. – Katalog öfver den naturvetenskapliga afdelningen af Malmö museum, upprättad år 1887. 4: o. 19 s. & omsl. – Katalog öfver den kulturhistorisk-etnografiska afdelningen af Malmö museum, upprättad år 1888 4-o (4), 20 s. & 4 pl.-bl. (Medf. Årsredogörelse för H. allm. lärov. i Malmö 1888)

Källor och litteratur

Isbergska saml., Malmö garnisonsförs: s födelsebok 1835, Caroli förs: s i Malmö födelsebok 1837, Malmö stadsarkiv; S: t Petri förs: s i Malmö dödbok 1870 och 1901, vigselbok 1873, Caroli förs:s i Malmö dödbok 1904, Garnisonsförs : s i Malmö vigselbok 1863. – H. E. Hallberg, De bortgångnes minne (Handl. rör. prästmötet i Lund... 1906), s. 75 f.; Inbjudning till filosofie doktorspromotion i Lund 31 maj 1894; Malmö museum 1841–1941, 2 (1942); U. Quensel, Tvenne Malmölektorer under 1870–80-talen (Malmö högre allmänna läroverk, red. av S. Schartau, 1929) ; nekrolog i Sydsvenska Dagbladet Snällposten 1 mars 1901. – Meddel. av generaldirektör W. Björck, Stockholm.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Malte Carl Joseph Eurenius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15560, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15560
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Malte Carl Joseph Eurenius, urn:sbl:15560, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-26.