Meriter

1. Anders Gustaf Dahlbom, f. 3 mars 1806 på Forsa, Härberga socken, d. 3 maj 1859 i Lund. Föräldrar: bataljonskirurgen, kir. kand. Anders Dahlbom och Fredrika Pihlgren. Student i Lund 29 sept. 1825; disp. 13 dec. 1826 (Supplementum dipterorum Sveciae, p. II; pres. K. F. Fallen); filol. kand. 18 juni 1828; fil. kand. 13 maj 1829; disp. 6 juni 1829 (Monographia pompilorum Sveciae; pres. K. F. Fallen); fil. magister 23 juni 1829; avlade med. farm. examen 22 dec. 1832; företog talrika studieresor, bl. a. i Sverige 1828, 1829, 1831, 1832 (särskilt i Lappland), 1834, 1835, 1840 (särskilt till Dalarnas och Jämtlands fjälltrakter) och 1841 till Öland och Gotland, till Tyskland 1838, 1842, 1843 och 1845, till Danmark 1839, till Norge 1840 och 1844 och till Paris och London 1855—56. Docent i naturhistoria vid Lunds universitet och amanuens vid dess zoologiska museum 26 febr. 1830; uppförd på tredje förslagsrummet till professuren i naturhistoria 23 maj 1832; examinator i naturvetenskaperna vid studentexamen från ht. 1833 och i levande språk ht. 1833—vt. 1834 och ht. 1841—vt. 1842; en av Lunds universitets åtta äldsta docenter 14 okt. 1834; kurator för Södermanlands nation i Lund 1838—47 och för Göteborgs nation därstädes 1846—49; uppfördes ensam å förslag till adjunkt i zoologi därstädes 14 nov. 1840, vilket förslag upphävdes genom kanslersbrev 30 okt. 1841; e. o. adjunkt i entomologi 30 okt. 1841; erhöll ett lönetillägg å 300 rdr bko med åliggande att ordna och vårda naturhistoriska museets entomologiska samlingar 11 jan. 1842; uppfördes å andra förslagsrummet till adjunkt, i zoologi i Lund 26 nov. 1842; adjunkt i entomologi och intendent för universitetets entomologiska samlingar 12 maj 1843 (med lön enl. K. brev 25 febr. 1843); e. o. professor i entomologi 20 febr. 1857. Ledamot av Sällskapet för inhemsk silkesodling 1836; LVVS 1837; LFS 1837; ledamot av Malmöhus läns hushållningssällskap 1839; hedersledamot av Östgöta nation i Lund 1850; var dessutom ledamot av ett stort antal utländska lärda samfund.

Gift 12 aug. 1845 med Johanna Augusta Maria Vilhelmina Krey, f. 14 febr. 1819, d. 5 nov. 1863, dotter till senatorn i Greifswald Friedrich Krey och Charlotte Beate von Schewen.

Biografi

Av sin fader, som var en synnerligen skarpsynt och ivrig amatörentomolog, hade D. fått i arv ett brinnande intresse för studiet av insekterna, och detta befästes alltmer vid universitetet, där han snart i sin läromästare, den berömde dipterologen J. V. Zetterstedt, fann en frikostig gynnare och en hängiven faderlig vän. Genom sina många resor, bl. a. till Lappland som medhjälpare åt Zetterstedt, fick D. rika tillfällen icke blott att göra iakttagelser och samlingar i naturen, utan också, då det gällde utlandet, att. stifta personlig bekantskap med många av samtidens lärde samt att i utländska museer och samlingar anställa jämförande studier.

D:s akademiska bana blev icke fri från svårigheter. År 1840 hade fakulteten uppfört honom ensam .på förslag till adjunkt i zoologi och föreståndare för universitetets zoologiska museum. Men ärendet hade avgjorts utan att professorn i naturalhistoria Sven Nilsson varit närvarande, och denne besvärade sig med framgång såväl däröver som över D: s kompetensförklaring. Efter någon tidsutdräkt besattes också adjunkturen med en mindre specialiserad vetenskapsman, docenten M. V. von Düben (jan. 1843). Men D. hade då redan soulagerats. Då det första adjunktförslaget upphävdes, blev han (okt. 1841) e. o. adjunkt i entomologi, och kort därpå (14 dec. 1841) föreslog akademiska konsistoriet, att en personlig adjunktur med ordinarie lön skulle inrättas för hans räkning. Kanslern gav honom till en början (jan. 1842) ett extra arvode lika stort som adjunktslönen mot skyldighet att vårda universitetets entomologiska samlingar och förordade därpå, samma dag som Düben utnämndes, konsistoriets förslag om den personliga adjunkturen. Detta bifölls även i febr. 1843 av K. M:t, varefter D. innehade sin personliga adjunktur, tills han 1857 befordrades till e. o. professor.

Största intresset, hyste D. för steklarna (Hymenoptera), och de flesta av hans vetenskapliga skrifter röra sig också om dessa djur. Hans arbeten utmärka sig för stor omsorg i avseende på den deskriptiva behandlingen av ämnet, kritisk skärpa och utpräglat sinne för systematisk forskning. Ej sällan visar han också prov på förmåga att tränga in i och tolka biologiska spörsmål. Ett mönster för sin tid är det brett anlagda verket »Hymenoptera Europgea», av vilket D. tyvärr blott hann fullborda tvenne delar. Utom som rent vetenskaplig forskare har D. gjort sig ett namn genom sin bok »Kort underrättelse om skandinaviska insekters allmänna skada och nytta i hushållningen». Denna kan nämligen betraktas som vår första verkliga handbok i praktisk entomologi. Den ger en synnerligen god framställning av vårt dåtida vetande på området och innehåller jämväl en rikedom på egna rön. Genom sin undervisning vid universitetet och kanske än mer såsom grundläggaren och den nitiske främjaren av dess entomologiska museum har D. inlagt stor och bestående förtjänst. Vid hans död tillföllo hans egna rika samlingar och hans böcker entomologiska museet, ehuru en del av böckerna sedan övergått till zoologiska institutionens bibliotek. I entomologiska, museet förvaras åtskilliga av D: s papper, däribland koncept till brev och skrivelser samt enstaka brev till honom bl. a. från Zetterstedt. Vidare förvaras där i handskrift, jämte av D. delvis förda ämbetsböcker (diarium, korrespondensregister, konceptbok, gåvobok och räkenskap), vetenskapliga arbeten och hans stora katalog över samlingarna med redogörelser för museets historia. Enstaka brev från D. finnas i Lunds och Uppsala universitetsbibliotek samt i K. biblioteket och riksarkivet. Ett sextiotal brev till J. J. Berzelius, K. H. Bo- heman, B. Fries, K. J. Sundewall, P. F. Wahlberg och G. Wahlenberg förvaras i Vetenskapsakademiens bibliotek. En kuriositet är »Dahlboms cathekes» (botaniska institutionen i Lund), innehållande en uppteckning av stående examensfrågor jämte svar. Såsom personlighet var D. högt aktad för sin rättskaffenhet och sin helgjutna kristliga karaktär.

Författare

Alb. Tullgren.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Monographia Pompilorum Sveciae. Lund 1829. (4), 15 s. (Diss., praes. C. F. Fallen, auctor & resp. D.) — Monographia Chrysidum Sveciae. Lund 1829. 19 si (Diss, praes.-D,' resp. P. Genberg.) — Exercita-tiones hymenopterolagicae ad illustrandam faunam Svecicam. P. 1—6. Lund 1831—33. 79 s. + tit.-bl.'o. dédik. (Diss, praes. D, resp. S. E. Kernell m.fl.) ¦— Bombi Scandinavia? monographice tractati et iconibus illustrati. Lund 1832. (1), 55 s, 1 pl. (Diss, praes. D, resp. P. W. Brandsten.) — Försök till beskrifning öfver hymenopter-slägtet Chelonus, med dertill hörande skandinaviska arter' (VA Handl, 1832, s. 147—167, pl. 4; även på tyska i Faunus, N. F, Bd 1, 1837, s.. 67—71; referat i Isis, 1834, s. 779). — Anmärkningar om häggmalet (Tinea padella Linné) (VA Handl, 1835, s. 30—42, pl. 3). — En ny art af lepidopter-slägtet Ypsolophus (ibid, s. 205—208). — Conspectus Tenthredinidum,. Siricidum et Oryssinorum Scandinaviae, Hymeno-pterorum familiae. Köpenh. 1835. 4: o 16 s. — Clavis novi Hymenopterorum systematis, anatomia externa, metamorphosi moribusque horum animalium simul consideratis; adjecta -synopsi larvarum ejusdem ordinis Scandinavicarum Eruci-formium. Lund 1835. 4: o V, 40 s, 1 pl. — Prodromus Hymenopterologiaé Scandinävica?. Lund 1836. (3), 104 s;, 2 pl. (S. 1—64 även utg. i form av 4 dissertationer under D:s presidium, Lund 1836.) — Iakttagelser öfver Skandinaviens fjärillar. [D. 1—4.] Lund 1836—37. 4: o 31 s, 1 pl. 4-tit.-bl. o. dedik. (Diss, praes. D, resp. J. H. Boström m. fl.) — Beobachtungen über das Eyerlegen, den Embryo und die Larve der Cimbex fasciata (Isis, hrsg. von F. A. Oken, 1837, sp. 76—78). — Beobachtungen über das Eyerlegen, den Embryo und die Larve des Nematus conjugatus (ibid., sp. 168—169). — Species Aulaci generis in Scandinavia habitantes (ibid., sp. 173—177). — Kort underrättelse om skandinaviska insekters allmännare skada och nytta i hushållningen. En handbok för landtbrukare och naturforskare. Lund 1837. (3), VI, XXXVI, (2), 340, (12) s., 1 tab.-bil., 2 pl. — Synopsis Hymeno-pteriologiae Scandinavicas. Skandinaviska steklarnes natur-historia. Med figurer målade efter naturen och ritade på sten af J. Ahlgren. Andra kretsen: rof-steklarne och deras likar. (Omsl.-tit.) [Med inre titel:] Första afdelningen: Naturhistorisk undersökning om skandinaviska gull- och silfver-munsteklar. Examen historico-naturale de Crabronibus Scandinavicis. Lund 1839—40. 4: o (3), 104, (1) s., 1 tab.-bil., 5 pl. (S. 1—36 även i form av 9 disputationer under D: s presidium, under titel: Examen historico naturale de Crabronibus Scandinavicis eller Naturhistorisk undersökning om skandinaviska silfver- och gullmunsteklar, Lund 1839.) —¦ Onychia och Callaspidia, tvenne för Skandinaviens fauna nya insekt-slägten, hörande till galläple-steklarnes naturliga grupp. Monografisk bearbetning. Lund 1842. 16 s., 2 pl. -j- 6 s. tab., inneh. 'Synoptiska tabeller öfver Skandinaviens galläple-steklar och deras anförvandter'. (Diss., praes. D., resp. C. S. Lindskog.) — Dispositio methodica specierum Scandinavicarum pertinentium ad familias insectorum Hymenopterorum natu-rales Sphecidarum, Pompilidarum, Larridarum... P. 1—4. Lund 1842. 2 s. förord, 16 s. tab., 1 pl. -4- tit.-bl. o. dedik. (Diss., praes. D., resp. J. E. Wal-lenius m. fl.; 'Berichtigung' i Entomol. Zeitung, Stettin, Jahrg. 3, 1842, s. 214—215). — Dispositio methodica specierum Hymenopterorum secundum familias insectorum naturales. P. 2—4. Chrysis in sensu Linneano. Lund 1845. (1), 20 s., 1 bl. förord o. tab. (Diss., praes. D., resp. G. F. Möller m. fl.) — Hymenoptera Europaea praecipue Borealia, formis typicis nonnullis specierum generumve exoticorum [T. 1: aut extraneorum] propter nexum systematicum associatis, per familias, genera, species et varietates disposita atque descripta. T. [1]. Sphex in sensu Linneano. Lund 1843—45. (6), XLIV s., 4 bl. tab., (2), 528 s., 1 pl.; T. 2. Chrysis in sensu Linneano. Berlin 1854. XXIII, (1), 412 s., 11 bl. tab., 12 pl. — Om galläple-steklar och deras anförvandter. Ett bidrag till Skandinaviens hymenopter-fauna. [D. 1—4.] Lund 1846. 32 s., 2 bl. tab. -4- tit.-bl. (Diss., praes. D., resp. O. M. Thorell m. fl.) — Sydafrikanska Chrysides (VA Öfversigt, Arg. 7, 1850, s. 135—142). — Anteckningar öfver insekter, som blifvit observerade på Gottland och i en del af Calmare län, under sommaren 1850 (VA Handl., 1850, s. 155—229). — Note sur le genre Ctenocerus, Dahlb. (Clavelia, Lucas). (Hyménoptéres) (Annales de la Soc. entomol. de France, Sér. 3, T. 4, 1856, s. 345—348). [Föranledde ett meddelande av H. Lucas, Note sur les caractéres qui différentient les genre Clavelia Lucas de celui de Ctenocerus Dahlbom (ibid., s. 349—352).] — Zoologiska studier, afhandlande djurrikets naturliga familjer, till den studerande ungdomens tjänst utarb. (Även med titel: Studia zoologica, familias regni animalis naturales tractantia ...) Bd 1: H. 1—3*. Lund 1856—57. (1), VI, 240, (4) s., 6 bl. tab.; Atlas. H. 1*. Lund (planscherna tr. i Paris) 1857. VI s., 13 pl. — Svenska små-ichneumonernas familjer och slägten (VA Öfversigt, Arg. 14, 1857, s. 289—298). — Ett flertal av D. vid 4:e skandinaviska naturforskaremötet i Kristiania 1844 lämnade hymenopterologiska meddelanden (uppgift om en för Skandinaviens fauna ny Sapyga, om Sphex-artade Hymenoptera m. fl.) äro intagna i detta mötes förhandlingar (Forhandlinger ved de skandinav. Naturforskeres 4:e Mode i Christiania 1844, Kristiania 1847, s. 227—229, 233—240, 272—280; även refererade i Entomol. Zeitung, Stettin, Jahrg. 9, 1848, s. 174—187); ett meddelande av honom (och J. Sichel) 'sur quelques espéces européennes du genre Sirex' föreligger i Bulletins trimestriels de la Soc. entomol. de France, Sér. 3, T. 7, 1859, s. 83—84; därjämte äro ett flertal referat av D: s arbeten intagna i Isis (1834—46). — Artiklar i Skånska correspondenten 1836.

Handskrifter (där ej annat angives i Entomologiska museet i Lund): Catalog öfver Bondeska insektsamlingen på Naturhistoriska museum i Lund upprättad 1830. 4: o. — Öfversigt af skandinaviska steklarnes naturalhistoria ... Med synoptiska tabeller och teckningar i texten. 8: o. (Innehåller en allmän del samt »s. k. rofsteklar och deras likar».) — Nord-europeiska insekter tillhörande Linnés genus Formica (Lunds akad. konsistoriums skrivelse till kanslern 28 dec. 1842, RA). — Museum entomologicum Lundense, 1—-8. Fol. 1846—51. (Delvis även vid Lunds akad. kanslers ink. handl. 15 jan. 1847, RA, och i KB, sign. X 630:1—4, 4: o). — Enumeratio Coleopterorum Scan-dinaviae ad Catalogus Dejeani ed. III. Lund 1848. 4: o. — [Kompendium över Coleopternas systematik.] Med talrika litt.-hänvisn. Fol. Odonata Fabr. 4: o. — Neuroptera Lin. 4:o. (Omf. gruppen Odonata, huvudsakl. släkt-översikt.) — Figurer till Skandinaviens stekelfamilier. 8: o. (VA bibi.) — Dl har dessutom enligt meritförteckn. (1842) översatt J. O. Westwoods avhandl. om Anthomyia ceparum eller den s. k. lökflugan (i English Gardener's magazin; överl. till Malmöhus läns hushållningssällskap) samt förevisat manuskripten »Skandinaviens sågsteklar» i VA 20 jan. 1836 och »Naturhistorisk undersökning om skandinaviska galläple steklar och deras anförvandter» i K. Videnskabsselskabet i Köpenhamn våren 1840.

Källor och litteratur

Källor: Meddelanden av amanuensen Olof Ryberg, Lund. — Lunds akad. kanslers skrivelse till K. M:t 6 okt. 1832, Lunds kanslers koncept, Lunds akad. konsistoriums skrivelser till Lunds akad. kansler 9 dec. 1840, 18 febr. och 14 dec. 1841 samt 28 dec. 1842 (meritförteckn.) samt eckl.-dep. handl. 18 febr. 1843 och 20 febr. 1857, allt i RA. — Nekrologer i Lunds weckoblad 5 maj 1859 och i Entomol. Zeitung, hrsg. von der Entomol. Verein zu Stettin, Tahrg. 20 (1859); Lunds universitets matrikel 1846 (1846); J. A. Setterdahl, Östgöta nation i Lund 1668—1913 (1913); M. Weibull & E. Tegnér, Lunds universitets historia 1668—1868, 1—2 (1868). — W. Horn & S. Schenkling, Index litteraturs entomologicas, Ser. 1, Bd 1—4 (1928—29).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A. Gustaf Dahlbom, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15795, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alb. Tullgren.), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15795
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A. Gustaf Dahlbom, urn:sbl:15795, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alb. Tullgren.), hämtad 2024-04-20.