Meriter

12. Fredrik Laurents Ekman, f. 3 okt. 1830 i Göteborg (Domkyrkoförs.), d. 1 jan. 1890 i Stockholm (Ad. Fredr.). Föräldrar: lektorn, sedermera prosten Carl Olof Ekman och Lovisa Claesson. Skolgång i Göteborg; student vid Uppsala univ. 6 dec. 1848; assistent vid Uppsala univrs teoretiskt kemiska laboratorium 1854; lärare i botanik vid Upsala lyceum s. å.; fil. kand. i Uppsala 31 maj 1855; tf. laborator i kemi vid Teknologiska institutet 1 sept. 1856; disp. pro gradu i Uppsala 20 maj 1857; fil. magister där 5 juni s. å.; studier i kemi i Göttingen vintern 1858–59; adjunkt i kemi och kemisk teknologi vid Teknologiska institutet 1858; kontrollant över lysgasen i Stockholm 1862; led. i kommittén för den nordiska industriutställningen i Köpenhamn 1869; professor vid Teknologiska institutet (från 1877 Tekniska högskolan) juli 1870, avdelningsföreståndare för kemisk-tekniska fackskolan där 1878; ledare för den hydrografiska undersökningen av svenska hav 1877. LVA 1875; RNO 1876; LVVS 1878.

G. 12 aug. 1862 på Smedberg, Foss sn (Göt. o. B.) m. Cecilia Augusta Koch, f. 12 nov. 1834 på Torp, Håby sn (Göt. o. B.), d. 28 jan. 1911 i Södertälje, dotter av hovrättsassessor Johannes Koch och Carolina Fröding.

Biografi

Fredrik E. var alltifrån ungdomen en intresserad naturiakttagare. Redan som sjuttonåring publicerade han anonymt ett litet häfte om de svenska växtfamiljerna. Under studietiden i Uppsala hade han från 1854 anställning som assistent vid universitetets teoretiskt kemiska laboratorium och samtidigt som lärare i botanik vid Upsala lyceum. I sin fil. kand.-examen 1855 hade han botanik som huvudämne.

Under somrarna 1850–53 hade E. varit sysselsatt med iakttagelser om havsalger, först i bohuslänska skärgården och sista året på norska kusten vid Kristiansund. Han drogs emellertid, möjligtvis av hänsyn till utkomstmöjligheterna, åt kemien och erhöll 1856 anställning som tillförordnad laborator i detta ämne vid Teknologiska institutet (numera Tekniska högskolan) i Stockholm. I maj 1857 disputerade han för doktorsgraden på en avhandling om havsalger. Denna lilla sextonsidiga, anspråkslöst skrivna undersökning har fortfarande sitt stora värde. Två av E. däri beskrivna förut obekanta arter ha sedermera uppkallats efter honom.

Vintern 1858–59 vistades E. ett halvår i Göttingen för fortsatta studier i kemi under F. Wöhler och andra. År 1858 förordnades han till adjunkt i kemi och kemisk teknologi vid Teknologiska institutet under professor C. Ullgren, och efter dennes död 1868 uppehöll han professuren. Vid konkurrens om den ordinarie befattningen blev han av styrelsen placerad i andra rummet men efter besvär hos K. M:t utnämnd till professor i juli 1870 och innehade från 1878 en av de då inrättade avdelningsföreståndarebefattningarna, nämligen för den kemisk-tekniska fackskolan.

Under sin verksamhet vid Tekniska högskolan insåg E. tidigt behovet av en längre undervisningstid för kemisterna. Hans stora arbetsamhet och grundliga insikter togos i anspråk för maktpåliggande och tidsödande remissbetänkanden i kemiskt-tekniska frågor. Hans utredningar i olika ärenden voro »ofta verkliga avhandlingar, lika logiska i sin bevisföring som säkra i sina sakuppgifter. En outtröttlig plikttrohet, en såväl i hans muntliga anföranden inom lärarekollegiet som i hans skriftliga yttranden framträdande grundlighet och noggrannhet, som sträckte sig till varje detalj av det ärende, varmed han sysselsatte sig, voro framträdande drag hos denne gedigne och försynte forskare» (Henriques).

Flertalet av E: s vetenskapliga skrifter avse eller ha åtminstone sin första upprinnelse i tekniska frågor, vare sig det gäller organisk eller oorganisk kemi, sötvattensanalys, prövning av stearinljus, lysgas eller elektrisk belysning m. m. Detta gäller även uppslaget till hans hydrografiska arbeten, vilka framför allt gjort hans namn känt. År. 1868 påbörjade E. nämligen iakttagelser i Bohusläns skärgård i syfte att utröna möjligheten till en ekonomiskt lönande inhemsk salttillverkning. Härför erfordrades bl. a. kännedom om bohuslänsvattnets saltmängd, om vilken man förut föga visste, ävensom om avdunstningshastigheten. Resultaten visade, att salttillverkningen under normala förhållanden icke skulle löna sig. Samma resultat gåvo, trots nya gynnsamma omständigheter, under första världskriget gjorda försök av Otto Pettersson i Sverige och av B. Helland-Hansen i Norge.

De sålunda begynta hydrografiska undersökningarna fångade emellertid allt starkare E:s intresse och förde honom till nya uppgifter, och han fann här sitt utan tvivel viktigaste vetenskapliga arbetsområde. År 1870 publicerade han mera omfattande undersökningar över bohuslänsvattnets temperatur, specifika vikt och upplösta salter. Han konstruerade ett flertal nya apparater för att från djupet upphämta vattenprov användbara för sådana bestämningar, ävensom av prov av bottenslammet i orubbad lagerföljd. På Käringön inrättade han ett hydrografiskt-meteorologiskt observatorium och försåg det med instrument, delvis av egen konstruktion, såsom avdunstnings-och nederbördsmätare. Apparaturen för fysisk havsforskning har sedan dess i flera etapper blivit alltmer fulländad, och de Ekmanska apparaterna äro numera för länge sedan ur bruk, men de ha spelat en viktig roll som utgångspunkt i en följande utveckling.

År 1875 ingav E. till Vetenskapsakademien, vilken han från samma år tillhörde som ledamot, förslag om utsändande av en expedition för att utreda de hydrografiska förhållandena i samtliga Sverige omgivande hav. Expeditionen kom till stånd 1877 under E: s ledning och genomkorsade längs 41 tvärsnitt området från Bottniska vikens nordända genom Östersjön, Stora Bält och Kattegatt till östra delen av Skagerak. Som ett led i bearbetningen av expeditionens resultat företog E. en stort anlagd undersökning av flodvattnets inverkan på Östersjöns hydrografi. Denna undersökning hann aldrig slutföras, och tillsammans med tjänsteplikter och sjukdom (E. var långa tider tjänstledig för en kronisk magåkomma) hade den till följd, att expeditionsberättelsen vid E:s död ännu icke låg i sin helhet tryckfärdig. Dess fullbordande uppdrogs av Vetenskapsakademien åt professor Otto Pettersson. Den utgör fortfarande standardverket beträffande stora delar av de ifrågavarande havsområdena. Andra delar ha sedermera undersökts upprepade gånger och ha blivit mera fullständigt kända. Iakttagelser vid flodmynningar ledde E. till upptäckten av och den dynamiska förklaringen till en egendomlig företeelse, s. k. reaktionsströmmar, vilka måste spela en viss roll även för rörelserna i själva havet, ehuru kanske icke fullt så stor som han synes ha tänkt sig.

E. var till sin politiska uppfattning utpräglat konservativ, och i en efterlämnad tankebok (hos familjen) har han skarpa omdömen om de dåvarande liberalerna. I den stora tullstriden på 1880-talet deltog han på protektionisternas sida med en anonym skrift: »Arbetare, vad är ditt bästa?» Han hade emellertid öppet sinne för nya idéer, som han fann riktiga. Sålunda gick han redan från början med i den 1864 av S. A. Hedin m. fl. bildade Nordiska nationalföreningen, som ville arbeta för de tre nordiska rikenas förening till en konstitutionell förbundsstat. Något väsentligt för honom var absolut renhårig ärlighet. Allt slags bluff eller känslobetingat kringgående av vad som kunde synas obehagligt var honom förhatligt. Tillfrågad om han ansåg, att margarintillverkning borde vara tillåten, skall han ha svarat, att det icke fanns någon anledning att förbjuda tillverkning av ett värdefullt födoämne, men varan borde icke få färgas som smör.

E. var intresserad av klassisk litteratur men framför allt av musik. Han spelade själv piano, helst Beethoven, hade i yngre dagar en vacker sångröst och försökte sig icke utan framgång på sångkomposition för den trängre kretsen. Han tecknade också väl. Under sin hälsas dagar var han road av gamla friluftslekar och kroppsövningar, skridskoturer på sjöarna o. dyl.

Ur W. Hoffstedts omfattande nekrolog över E. i Teknisk tidskrift må följande, något förkortade rader anföras: E. har på ett för vårt lands kemiska industri fruktbringande sätt fyllt en bland de mest svårskötta lärarebefattningarna vid rikets högsta tekniska läroanstalt. Hans anspråkslösa väsende, parat med omutlig rättvisa, samvetsgrannhet och plikttrohet gjorde honom uppriktigt älskad och värderad, såväl av kamrater som av lärjungar.

Författare

Hans Pettersson.

Arkivuppgifter

Brev från E. finnas i Uppsala univ.- bibliotek och Vet.-akademiens bibliotek; i det senare förvaras kemiska anteckningar av E.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tabell öfver fäderneslandets cotyledona vextfamiljer. Götheb. 1847. 20 s. (Anon.) – Salpetersyrans inverkan på terpentinolja (VA öfversigt, Årg. 11, 1854, s. 271–296; tills, med L. Svanberg). [Utdrag med titel:] Einwirkung der Salpetersäure auf Terpenthinöl (Journal f. prakt. Chemie, Bd 66, Leipzig 1855, s. 219–239). – Bidrag till kännedomen af Skandinaviens foafsalger. Sthm 1857.10 s. (Diss.) – Om hr Rob. östlunds patenterade sätt att tillverka smidigt j em (VA öfversigt, Årg. 15,1858, s. 415–416). – uber das Verhalten des trok-kenen Chlorwasserstoffs zu Hydrobenzamid (Annalen der Chemie und Pharmacie, Bd 112, Leipzig & Heidelberg 1859, s. 151–177). [På svenska med titel:] öfver hydrobenzamidens förhållande till chlorväte (VA öfversigt, Årg. 17, 1860, s. 233–258). [Utdrag med titel:] Verhalten des Hydrobenzamids zu Chlorwasser-stoff (Journal f. prakt. Chemie, Bd 79, Leipzig 1860, s. 368–375). – Om inflytandet af fri elektricitet vid noggrannare vägningar (VA öfversigt, Årg. 17, 1860, s. 279–288). – Om terebinsyrans salter, amider och eterarter. Sthm 1861. 48 s. (Diss.) – Undersökning af wismutglans från Jordåsen vid Persberget i Werm-land (VA öfversigt, Årg. 23, 1866, s. 19–25). – Om ett nytt instrument att vid ljusmätningar bestämma normalljusets förbrukning (Tekn. tidskr. f. industriens idkare och vänner, utg. af G. R. Dahlander och A. W. Ewert, 1867, s. 193–198). – Om en ny metod för snabb filtrering och tvättning af fällningar. 1867. (Enl. Tekn. tidskr., Årg. 20, 1890, s. 2.) – Kemisk undersökning af »Nullabergarten» från östmarks socken i Wermland (VA öfversigt, Årg. 25, 1868, s. 123–157). [Utdrag med titel:] Untersuchung der Nullabergart (Journal f. prakt. Chemie, Bd 105, Leipzig 1868, s. 300–305). [Utdrag med titel:] Chemical analysis of the rock (The Canadian naturalist, New. ser., Vol. 4, Montreal 1869, s. 456–459). – Om sammanhanget mellan glassorters olika isoleringsförmåga för elektricitet och deras kemiska sammansättning (VA öfversigt, Årg. 26, 1869, s. 805—818)). [övers, till engelska med titel:] On the connexion between the electrical insula-ting-power and Chemical composition of various kinds of glass (The London, Edinburgh and Dublin philosophical magazine and journal of science, Ser. 4, Vol. 39, London 1870, s. 437–445). [Sammandrag med titel:] Sur le pouvoir isolant des différentes espéees de verre (Annales de chimie et de physique, Ser. 4, Torne 23, Paris 1871, s. 349–351). Om hafsvattnet utmed bohuslänska kusten. Med en tafla. Till Kongl. Vet. akad. inlemnad den 9 mars 1870. Sthm 1870. 4:o. 44 s., 1 pl. (= VA Handl., N. F., Bd 9, N:o 4.) – Om förfalskning af rum, konjak och arrack (111. tekn. tidn., 1871, s. 6–7, 15). – Om vattnet i Årstaviken och Stockholms vattenledningsvatten. Sthm 1874. 39 s., 1 utvikn.-bl. – Om de strömningar som uppstå 1 närheten af flodmynningar: ett bidrag till kännedomen af hafs-strömmarnes natur (VA öfversigt, Årg. 32, 1875, n:o 7, s. 43–135). [Sep. utg. med särskilt titelblad:] Om de strömmar, som uppstå vid flodmynningar, samt om hafsströmmarnes allmänna orsaker. Sthm 1875. (2) s., s. 43–134. [Sammandrag med titel:] Notice sur les mouvements de 1'eau de mer dans le voisinage de 1'embouchure des fleuves pour servir å la connaissance de la nature des courants marins (Arehives des sciences physiques et naturelles, 54, Geneve 1875, s. 62–71). Även sep. utg. U. o. & å. 10 s. – Om gasmätares egenskaper och deras kon-trollering (Tekn. tidskr., Årg. 5, 1875, s. 41–44, 66–70). – Om de apparater, som för närvarande begagnas i Stockholm för gasmätares profning (ibid., Årg. 5, 1875, s. 113–115, 136–139). – Notice sur les objets exposés au Congrés géographique de Paris en 1875. Sthm 1875.13 s. – Förslag till förbättrad kontroll af gatubelysning med gas (Tekn. tidskr., Årg. 6, 1876, s. 4–8, 28—30). – On the general causes of the ocean-currents. Ups. 1876. 4:o. 52 s. (I: Nova acta reg. soc. scient. Upsaliensis, Ser. 3, Vol. 10.) – Description of hydrographical and mete-orological instruments exhibited by Göfcheborgs och Bohus läns hushållningssällskap at the Philadelphia exhibition 1876, invented by F. L. Ekman. Sthm 1876. 16 s. – Om hydrografiska förhållanden inom Mälardalens vattenområden. Med tre taflor. Meddeladt den 15 december 1876. Sthm 1877. 63 s., 3 utvikn.-bl. (= VA Bihang, Bd 4, N:o 12.) – Utlåtande om ifrågasatt förändring af nu gällande giftstadga (Tekn. tidskr., Årg. 8, 1878, s. 73–77, 97–102). – Liljeholmens stearinljus. En kemiskt-teknisk undersökning, verkställd af professor F. L. Ek- man. På anmodan af styrelsen för Liljeholmens stearinfabriks aktiebolag. Sthm 1878. 23 s., 2 tab. – Discussion sur la rectification de l'aleool en Suéde. Traduit du suédois. Sthm 1878. 45 s. (Tills, med L. O. Smith. Svensk uppl. ej känd.) – Jemförelse mellan Liljeholmens l:a stearinljus och s. k. Apollo-ljus (Tekn. tidskr., Årg. 9, 1879, s. 97–102). – Meddelande om mineralvattenfabrikationen vid instruktionsapoteket Nordstjernan (Hygiea, Bd 41, 1879, s. 184–195; Bd 43, 1881, s. 191–201). Även sep. utg. 1. Sthm 1879. 12 s. 2. Sthm 1881. 11 s. – Mittheilungen iiber hydrographische Apparate, ausgestellt von professor F. L. Ekman an der Internationellen Fischerei-Ausstellung zu Berlin im Jahre 1880. Sthm 1880. 16 s. – Bidrag till kännedomen af nitrosylsvafvelsyran, eller svafvel-syrefabrikernas så kallade blykammarkrystaller. Redogörelse för en under författarens ledning af L. A. Atterberg å Tekniska högskolans laboratorium utförd undersökning (VA öfversigt, Årg. 38, 1881, n:o 5, s. 3–28). – Appareils hydro-graphiques exposés par le professeur F. L. Ekman au Gongrés géographique de Venise, 1881. Sthm 1881. 20 s. – Kontrollanalyser af de... vid instruktionsapoteket Nordstjernan tillverkade mineralvatten. Sthm. 1881—82. 17 s. 1883. 10 s. 1884. 15 s. 1885. 12 s. 1886. 12 s. 1887. 12 s. 1888. 12 s. 1889. 12 s. – Jemförelse mellan lysgasen i Stockholm, London, Paris och Berlin med hänsyn till lyskraft (Tekn. tidskr., Årg. 12, 1882, s. 18–24, pl. 4). – Undersökning öfver den i Stockholm under hösten 1881 försöksvis anordnade elektriska belysningen (ibid., Årg. 12, 1882, s. 156–163; tills, med J. E. Oederblom). – Studier öfver sötvatten och deras analys. 1. Chameleonmethoden (VA öfversigt, Årg. 39, 1882, n:o 5, s. 3–49). – Vattenprof från Kariska hafvet, Matotschkin schar och Jenisej, hemförda af frih. A. E. Nordenskiöld... (Ymer, Årg. 2, 1882, s. 140–141). – [Svar på fråga:] Hvilka fordringar böra från helsovårdens synpunkt ställas på vatten, afsedt till dryck och hushållsbehof, och i hvad mån motsvarar Stockholms vattenledningsvatten dessa fordringar? (Förhandl. vid Helsovårdsfören:s i Stockholm sammankomster år 1882, Sthm 1883, s. 21–50). Sep. utg. med titel: Om bestämning medelst chameleonmetoden af organiska ämnen i vatten och dessas betydelse för dricksvattens användbarhet. Sthm 1882. S. 21–50. – Om undersalpetersyrans absorberbarhet i Gay-Lussac-tornet. Redogörelse för en under författarens ledning af hr J. Landin å Tekniska högskolans laboratorium utförd undersökning (VA öfversigt, Årg. 40, 1883, n:o 6, s. 67–96). [Landins uppsats i ämnet omarb. av E. publ. i:] (Tekn. tidskr., Årg. 13, 1883, s. 142–148, 170–178). – Om bestämning af små kalkmängder vid närvaro af mycket magnesia. Arbetet utfördes under författarens ledning å Tekniska högskolans laboratorium af hrr J. W. Skoglund och S. Willmers (VA öfversigt, Årg. 41, 1884, n:o 1, s. 75–90). [Sammandrag med titel:] Om analys af magnesiter för tekniskt behof (Tekn. tidskr., Årg. 14, 1884, s. 54–57; även sep. 8:o 10 s.). – Obituary notice of F. D. Wackerbarth (Monthly notices of the Royal Astron. society, Vol. 65, 1884, s. 200–203; sign. F. L. E.). – Närmare bestämmelser för lysgasens i Stockholm profning. Sthm 1886. 8 s. (Anon.) [Ny uppl.] Sthm 1896. – Arbetare, hvad är ditt bästa? En fråga under tullstriden 1887. Sthm 1887 8 s. (Anon.) – [Svar på frågan:] Är inrättandet af en fjerde årskurs vid Tekniska högskolans fackskola för kemisk teknologi af behof vet påkalladt? (Tekn. tidskr., Årg. 17, 1887, s. 77–78). – Om bränvinsfinkelolja och dess qvantitativa bestämning. Undersökningar utförda på Stockholms utskänknings-aktiebolags bekostnad. Sthm 1887. III, 126 s. [Sammandrag med titel:] Der Gehalt des Branntweins an Fuselöl und dessen quantita-tive Bestimmung (Chemiker-Zeitung, Jahrg. 12,1888, s. 564–565). – Den svenska hydrografiska expeditionen år 1877 under ledning af F. L. Ekman. 1. Första afdelningen af F. L. Ekman. 2. Andra afdelningen efter F. L. Ekmans död utarb. af O. Pettersson. Sthm 1893. 4:o. 163 s., 14 pl-bl. [Förtitel:] Resultaten af den svenska hydrografiska expeditionen år 1877 under ledning af F. L. Ekman. Efter F. L. Ekmans död utarb. af O. Pettersson. (= VA Handl., Bd 25, N:o 1.) – Dessutom program för undervisningen i allmän kemi och i kemisk teknologi vid Teknologiska institutet.

Källor och litteratur

Källor: G. Anrep, Svenska slägtboken, 1:3 (1875) ; P. Henriques, Skildringar ur Kungl. Tekniska högskolans historia, 2:1 (1927) ; nekrologer (1890) i Tekn. tidskr. av W. H[offstedt], i Sv. kemisk tidskr. av K. S[ondén] samt i Norden. Industritidning (1890, s. 2). – Hos familjen bevarade dokument samt nersonliira håekomster meddel. av professor V. W. Ekman.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fredrik Laurents Ekman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15863, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Pettersson.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15863
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fredrik Laurents Ekman, urn:sbl:15863, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Pettersson.), hämtad 2024-04-19.