Biografi

Eldstierna, släkt. Härstamningen för släkterna Eldstierna och Stierneld har i 1800-talets genealogiska litteratur letts tillbaka till Erik XIV:s son Gustaf Eriksson (d. 1607), vilken med en Brita Karth skulle haft en oäkta son, Laurentius Karthetskij Eldh, med de uppgivna födelse- och dödsåren 1586 och 1660 samt till yrket karakteriserad som »en rask krigsman i yngre åren». Denne skulle då varit fader till de två bröder Lars Larsson Eld och Samuel Larsson Eld, vilka adlades, den förre med namnet Eldstierna, den senare med namnet Stierneld. Källan för genealogien anges av Anrep i hans ättartavlor, del 1 (1858), ha varit en anteckning av denna Brita Karth i »en tysk, andelig bok», som hon fått av Karin Månsdotter, Gustaf Erikssons mor, och givit till sin äldste son Laurentius; denne skulle även haft två bröder, Erik och Carl Gustaf, samt en syster, Catharina Sigrid. Boken med anteckningen fanns, heter det, bland överkammarherren frih. A. L. Stiernelds samlingar.

Redan innan det genom forskningar av E. Hjärne m. fl. framstått som fullt tydligt, att A. L. Stierneld var en historisk yrkesförfalskare av stora mått, väckte denna härledning tvivelsmål. A. T. G. Oxenstierna karakteriserade i uppsatsen »Har Vasaätten på manssidan fortlefvat intill våra dagar?» (Ny illustrerad tidning 5, 1869) genealogien som en konstruktion. I Hofbergs »Svenskt biografiskt handlexikon» (l:a uppl., 1876) uppges genealogien vara »helt och hållet obestyrkt». Den kuriösa namnformen »Karthetskij», som skulle anspela på modern, verkar också högst osannolik, liksom de för dåtiden ovanliga dubbla förnamnen »Carl Gustaf» och »Catharina Sigrid» för barnen. Då därtill varken någon Brita Karth eller Lars Karthetskij kunnat dokumentariskt påvisas i primära källor, föreföll genealogien vara en fri uppfinning. Ett positivt bevis härför lämnade V. Örnberg 1905 i del 13 av »Svenska ättartal». Med ledning av östgötskt kyrkoboksmaterial påvisade han, att bröderna Lars Larsson Eld (f. antagligen 1623) och Samuel Larsson Eld (f. 1637) – som tillika hade i varje fall bröderna Jacob Larsson Ignander (f. 1627, d. 1651), student i Uppsala, och Abraham Larsson Eld (f. omkr. 1630, d. 1668), fogde på Händelö och befallningsman i Norrköping – voro barn till fogden Lars på Händelö. Denne bodde icke, såsom uppgivits, i själva Norrköping utan utanför staden, och hans fadersnamn var troligen Björnsson, enär »Lars Björnsson, fogde till Händelö» begrovs i Norrköpings landsförsamling (S:t Johannis) 1657. Kyrkoböckerna visa tydligt familjekretsen, där hustrun Brita Björnsdotter stod fadder jämte Jacob och Abraham Larssöner, varjämte »Samuel Larsson i Hendelö» nämnes 1658. Mindre troligt är, att fogden Lars kunde varit identisk med »Lars Nilsson, arrendator fordom på Hendelö», som begrovs i Norrköping 1660; vid den senares dotters dop finnes ingen av familjen Eld som fadder. Något spår av en »Lars Gustafsson» eller en »Laurentius Karthetskij Eldh» finns icke i kyrkoarkiven. Därmed var den Stierneldska genealogiens karaktär av förfalskning ovedersägligen uppvisad.

Om den nämnde Samuel (Larsson Eld, 1694 adlad) Stierneld (d. 1716), kamrerare i Kammarkollegium, hans släkt och ättlingar – bland dem hans sonsons son, den nämnde A. L. Stierneld – samt om övriga förfalskningar av den sistnämnde se artiklarna Stierneld; denna släktgren utdog på manssidan 1857.

Fogden Abraham Larsson Eld (se ovan) blev stamfader för ofrälse släkten Eld (Eldh). Hans son överdirektören vid tullverket i Göteborg Nils Eldh (f. 1666, d. 1746) var fader till skalden Carl Eldh (f. 1690, d. 1727), som blev student i Uppsala 1704. Den vanliga litteraturuppgiften, att denne varit aktuarie i Statskontoret, är oriktig och beror på sammanblandning med fadern och brodern Nils Eldh (f. 1693, d. 1756), vilka båda voro aktuarier där; den senare slutade som bankokommissarie liksom sonen Emanuel Eldh (f. 1729, d. 1784). Carl Eldh är känd genom sin 1725 utgivna diktsamling »Myrthen och cypresser» (tr. i Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare, utg. av P. Hanselli, del 15, 1871). Denna innehöll särskilt grav- och bröllopsdikter. Han skrev även kärleksdikter och skämtvisor, ofta allegoriska, och visar inflytande av pietismen. Mest skrev C. Eldh på alexandriner eller i sonettform.

Den ovannämnde Emanuel Eldhs bror kapten Abraham Gottlieb Eldh (f. 1724, d. 1763), som varit i fransk krigstjänst, uppmärksammades i Gezelius' biografiska lexikon (suppl. 1787) som dansör, sällskapsmänniska och miniatyrmålare; troligen är han identisk med en av de första ämnessvennerna i Vetenskapsakademien. A. G. Eldhs bror majoren Christoffer Eldh (f. 1732, d. 1797) blev ägare till bruksegendomen Kväggen i Bjurtjärns sn (Ör.). Den ofrälse släkten Eld synes ha utdött med Emanuel Eldhs sonson Gustaf Eldh (levde ännu 1823); på kvinnosidan utslocknade den med Chr. Eldhs dotter dvärginnan Nicolina Abrahamina Eldh (f. 1790, d. 1867).

Släktgrenen Eldstierna härstammar från den ovannämnde reduktionsmannen, landshövding Lars (Larsson Eld, 1662 adlad) Eldstierna (E. 1), 1691 friherre med samma namn. Hans son var generalkvartermästaren friherre Jacob Eldstierna (E. 2). Ätten utdog med en den sistnämndes brorson 1758.

Författare

Bengt Hildebrand.

Källor och litteratur

Källor: Utom de ovan i texten anförda: J. Kleberg, Statskontoret 1680–1946 (1948); A. G. Petersson, Släkten Eldh från Kväggen i Bjurkärn (1926); E. Wrangel, Frihetstidens odlingshistoria (1895).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eldstierna, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15949, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15949
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eldstierna, släkt, urn:sbl:15949, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-24.