Biografi

Cassel, yngre släkten, härstammande från hemmansägaren Måns i Korpaklev i Kisa socken i Östergötland, som levde i slutet på 1500-talet. Ättling till honom i fjärde led var rusthållaren och riksdagsfullmäktigen Måns Månsson d. y. i Korpaklev (f. 1698, d. 1787), av vilkens barn i äktenskap med Margareta Erlandsdotter Cassel (f. 1705, d. 1749) av den ovan behandlade äldre Casselsläkten (se denna) åtminstone fyra söner upptogo moderns släktnamn. En av dessa, A) brukspatronen Erland Månsson C. (f. 1724, d. 1779), vilken ägde Kvarns bruk i Östergötland, var fader till landssekreteraren i Örebro län lagman Johan Magnus C. (f. 1754, d. 1807), bekant som en av initiativtagarna till Örebro läns hushållningssällskap 1803, samt till lagmannen och landssekreteraren i samma län Leonard Erland C. (f. 1779, d. 1845), vilken vid 1809 års revolution gjorde sig bemärkt genom sitt konungatrogna uppträdande och sedermera, efter befordran till kammarråd 1828, flitigt anlitades vid kommittéutredningar rörande administrativa och kamerala frågor. Släktgrenen utdog på manslinjen med den sistnämndes son, svenske konsuln i Rostock Leonard C. (f. 1806, d. 1875). En yngre släktgren härstammar från Måns Månsson d. y:s son B) Per Månsson C. i Ramshult i Kisa (f. 1736), fader till dispaschören i Stockholm, brukspatronen Carl C. (f. 1766, d. 1834), vilken genom gifte med tvenne döttrar till den bekante brukspatronen Elias Strokirch blev ägare av Laxå bruk i Närke. En son i hans andra gifte Victor C. (f. 1812, d. 1873) avlade i Uppsala medicine kandidatexamen 1837 och medicine licentiatexamen 1839 samt promoverades till medicine doktor 1841 men ägnade sig ej åt läkaryrket utan övertog 1840 som disponent för ett iamiljebolag skötseln av Laxå bruk, som han sedermera ensam förvärvade. Han fullföljde den genomgripande reorganisation av egendomens förvaltning, som med biträde av bruksmän sådana som Karl Adolf Malmström och Karl Adolf Muhr påbörjats av Elias Strokirch och Carl C. Genom dessa trenne ägares bemödanden utvecklades bruket till det främsta i Närke. Victor C. utvidgade och konsoliderade egendomen, uppdrev jordbruket, så att det fyllde brukets stora spann-målsbehov, indelade 18,000 tunnland skog till ordnad trakthuggning, införde Lancashiresmidet och ökade tillverkningen. Han förstod också att till fullo utnyttja den fördel, som bereddes bruket genom Västra stambanans färdigbyggande. Kort före sin död överlät han företaget till Laxå aktiebolag (1872), vars aktier väsentligen tillhörde den närmaste släktkretsen. Victor C: s behållna förmögenhet uppgick enligt bouppteckningen till över en och en halv miljon kr. 1850 och 1853 var han ledamot av borgarståndet. Berömd var på sin tid en storslagen fest, vartill han 1866 samlade sina kamrater för att fira tjugufemårsminnet av deras promotion. — Yngre broder till Victor C. var godsägaren Knut C. (f. 1821, d. 1895), vilken efter studier i Uppsala 1841—43 och en längre utländsk resa slog sig ned på Hallkved i Uppland men 1859 sålde denna egendom och sin ärvda andel i Laxå och året därpå av prins August köpte Stjärnsund i Askersunds landsförsamling. Liksom brodern ägnade han sig med kraft och framgång åt sin egendoms förvaltning, genomförde omfattande nyodlingar och dikningar samt gjorde sig framför allt känd som en för sin tid framstående djurförädlare (se nedan). Han var jämväl delägare i och disponent för Karmansbo bruksegendom i Västmanlands län samt direktör i Örebro enskilda bank. Hans boupptecknade förmögenhet översteg en million kronor. I sin orts allmänna angelägenheter tog han livlig del, var under flera år landstingsman och tillhörde tvenne gånger (1867—69 och 1872—78) första kammaren, där han företrädde en principiellt frihandels vänlig ståndpunkt. Söner till Knut C. äro justitierådet Carl Edvard C. (f. 1853) och godsägaren Albert C. (se nedan).

Författare

Källor och litteratur

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Cassel, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16481, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16481
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Cassel, släkt, urn:sbl:16481, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-16.