Meriter

Biografi

Eberstein, svenska släkter. Den äldre svenska släkten E. härstammar från Pommern. För den i litteraturen förekommande uppgiften, att den skulle utgöra en gren av någon av de tyska adelssläkterna von E., finns intet som helst bevis, och uppgiften är i och för sig icke trolig, emedan dessa släkter äro ganska väl kända och den till Sverige inflyttade hade rent borgerligt namn och stamfadern borgerligt yrke. Från staden Prenzlow i Pommern inkom till Sverige 1701 Christian E. (d. 1741), som blev regementsfältskär i Malmö och stamfader för Skånegrenen E. Hans son Carl Christian E. d. ä. (f. 1716, d. 1782) studerade i Lund och Uppsala, var informator för skalden G. F. Gyllenborg, teol. adjunkt vid Lunds univ. 1747—56 och fick vid sin avgång professors titel. Gyllenborg har vittnat om hans entusiasm för de latinska klassikerna, och C. Nyrén nämner honom som »en man av vidsträckt beläsenhet». Gjör-well skildrar honom också som »en lärd man, stark filosof, var först wolfian, blev sedan rydelian, då han skulle bli theologus..., hade ståteliga dona docendi och stor frekvens, men i sitt hjärta bekajad med naturalismus, vilket han med tårar bekant för en viss prästman i Stockholm, av vilken jag det haver, och önskat sig aldrig hava tagit prästen på axlarna». Då C. C. E. 1755 äktat en rik änka från Västra Vingåker och året därpå lämnat Lund, slog han sig ned som privatman i Vingåker. Emellertid återvände han till den prästerliga banan, i det han 1766 mottog platsen som kyrkoherde i Gladsax i Skåne och 1777 blev häradsprost. Han var fader till biskopen i Visby Carl Johan E. (E. 1), vars son var titulärprofessorn och prosten Carl Christian E. d. y. (E. 2). Med en son till den sistnämnde utdog denna gren på manssidan 1905 men fortlever ännu på kvinnosidan.

Regementsfältskären C. E:s (se ovan)brorson Daniel Christian E. (f. 1707, d. 1755) inkom 1724 från Prenzlow till Sverige och blev stadskirurg i Norrköping samt stamfar för äldre Norrköpingsgrenen. Hans son var grosshandlaren i Norrköping, skeppsredaren och donatorn, brukspatron Christian E. (E. 3). Själv barnlös slöt denne sin gren 1816. Han upptog emellertid som adoptivbarn dels två systerbarn (barn av handlanden i Norrköping Peter Oxelgren och Susanna Maria E.), av vilka den ene var grosshandlaren och riksdagsmannen Daniel (Ox el g ren) E., om vilken se nedan, dels sin farfars brorson (regementsfältskären C. E:s yngre son) prosten i Ystad Johan Christopher E:s (f. 1719, d. 1793) dotterson. Denne (son av direktören Paul Samuelsson Billkig — jfr del 4, s. 362 — och Ulrica Christina E.), grosshandlaren i Norrköping Carl Christian (Billing) E. (f. 1787, d. 1830), var även besläktad med sin adoptivfader genom sin hustru, Carolina Elisabeth (Betty) Moselius, som var dotterdotter till rådmannen, handlanden och klädesfabrikören i Nyköping, riksdagsmannen Johan Gustaf Lenning och Anna Elisabeth E., brukspatron C. E:s halvsyster.

Denne Carl Christian E. (d. 1830), som 1822 övertog firman Eberstein & Co., är stamfader för den nu levande, yngre Norrköpingsgrenen E. Själv smålänning till födseln kom han 1796 till Norrköping för att uppfostras av brukspatron E. samt blev 1824 borgare och grosshandlare i nämnda stad. Hans son var bankdirektören Christian E. (d. 1898, E. 4). Av dennes söner äro två affärsmän i London, medan den tredje är professorn i speciell privaträtt jämte finansrätt vid Stockholms högskola jur. doktor Gustaf (Gösta) Albert E. (f. 1880).

Brukspatron Christian E: s systerson och ene adoptivson, som ursprungligen hette Oxelgren (se ovan), var grosshandlaren i Norrköping Daniel E. (f. 1764, d. 1810), vilken, sedan brukspatronens firma (Eberstein & Co.) 1790 ombildats till ett nytt bolag, inträdde som en av de tre delägarna däri. Han var riksdagsman vid 1809-—10 års riksdag, satt därunder i konstitutions- och hemliga utskotten och var flitig talare. Troligen var D. E. influerad av Hans Järta, då han jämte J. G. Gahn i borgarståndet 7 nov. 1809 skarpt klandrade bondeståndet, som vägrat att låta sin talman underteckna den nya regeringsformen. D. E. hade endast en dotter och slöt själv på manssidan sin släktgren E.

Författare

Bengt Hildebrand.

Källor och litteratur

Källor: E. Fahlbeck, Idéer och män (1936); C. Chr. Gjörwell, Anteckningar om sig sjelf ... 1731—1757 (Sami. utg: för de skånska landskapens hist. och arkeol. fören. af M. Weibull, 3, 1875, tr. 1874), s. 47; V. Millqvist, Sv. riksdagens borgarstånd 1719—1866 (Personhist. tidskr., 13, 1911, tr. 1912); C. Nyrén, Charakters skildringar och minnen af sig sjelf, föräldrar och syskon m. fl. (1836); [E. Ringborg], Till Norrköpingskrönikan, 3 (1920); G. Sahl-berg, Gustaf Fredrik Gyllenborg. Hans liv och diktning under frihetstiden (1943); C. Sjöström, Skånska nationen före afdelningarnes tid (1897); Sv. släktkalendern, utg. av G. Elgenstierna, 11, 1936 (1935); T. Uggla & V. Ljungfors, Svenska släkter, 1—4 (1908—15); M. Weibull & E. Tegnér, Lunds univ.-s historia 1668—1868, 2 (1868); [V. Örnberg], Sv. slägtkalender, 2, 1886 (1885); [dens.], Sv. ättartal, 6, 1890 (1890).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
släkter Eberstein, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16557, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16557
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
släkter Eberstein, urn:sbl:16557, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-18.