Biografi

Eka-släkten, medeltida högfrälsesläkt, troligen av småländskt ursprung, som fått namn efter gården Eka i Lillkyrka sn (Upps.), vilken på 1400-talet blev dess sätesgård. Ätten förde en snedbjälke (balk) i skölden. Dess äldste kände medlem, Trotte Petersson (se nedan 1), levde vid mitten av 1300-talet. Den i äldre genealogier vanliga uppgiften, att han var son till en väpnare vid namn Peter Johansson, kan icke bestyrkas. Hans son Magnus Trottesson uppträder åren 1364–1411 och var 1391 riddare. Under striden mellan konung Magnus Eriksson och Albrekt av Mecklenburg synes han först ha tillhört folkungarnas parti, ty i aug. 1364 vistades han i Oslo. Han återvände dock ganska snart till Sverige, och i Edsviksfördraget 1371 stod han på konung, Albrekts sida. Han förblev denne trogen också efter upproret 1388 och var en av de fyra infödda svenskar, vilka uppträdde som konungens anhängare ännu 1395 vid den definitiva uppgörelsen mellan denne och drottning Margareta. År 1396 beseglade han Nyköpings recess, och 1409 var han en av konungens domhavande vid räfsteting i Uppland. Han var gift 1) med Katarina Olofsdotter, som var d. 1402, dotter av den västmanländske fogden Olof Djeken (styckad sköld med pilspets och stjärna) och Elin Karlsdotter (2 vinkelhakar), och 2) med Märta Magnusdotter, som 1404 kallas hans hustru och var dotter till Magnus Kase, Bo Jonssons betrodde man, och Bengta Bengtsdotter (Oxenstierna). I det första aktenskapet föddes Gregers Magnusson (se nedan 2) och i det andra Karl Magnusson (se nedan 3). Den senare hade två söner, Trotte Karlsson (se nedan 4) och Magnus Karlsson, som var väpnare och riksråd och framträder åren 1471–84. Fr. o. m. 1476 bevistade han åtskilliga rådsmöten, var 1482 hövitsman på Stäkeholm och deltog som svensk delegat i unionsmötena i Kalmar 1482, 1483 och 1484. Av brodern Trottes (se nedan 4) extrema politiska inställning spårar man ingenting hos M.; han spelade för övrigt av allt att döma icke någon mera betydande politisk roll. Han gifte sig 15 jan. 1475 på Eka med Sigrid Eskilsdotter, dotter av Eskil Isaksson (Baner), och fick genom detta gifte förbindelser med en släkt, som relativt tidigt dragit sig ifrån de ivrigaste unionsvännerna. Sigrid gifte redan 1487 om sig med Nils Eriksson (Gyllenstierna) och dog 1527 (se om henne Svenskt biografiskt, lexikon, 2, Banér 1). M. hade barnen Karl, Gregers, Måns och Märta, om vilka föga är känt, samt Trotte Månsson (se nedan 5) och Cecilia Månsdotter, f. antagligen något av åren närmast efter 1475 och gift troligen under förra delen av 1490-talet med Erik Johansson (Vasa) till Rydboholm. Gustav I var ett av de många barnen i detta äktenskap. Efter Stockholms blodbad 1520, där Cecilia förlorade sin make, hölls hon någon tid fängslad i Stockholm. Man lovade henne att återfå friheten, om hon kunde förmå sin son Gustav att underkasta sig konung Kristian. Hon skrev också till honom, men då han icke ville ge efter för hennes böner, fördes hon tillsammans med ett par av sina döttrar troligen på hösten 1521 till Köpenhamn, där hon inspärrades i det beryktade Blå tornet. Hon avled där i en pestsjukdom 1522 eller under början av följande år och begrovs på S: t Nicolai kyrkogård. Hennes broder Trotte hade i sitt äktenskap en son, Måns Trottesson, som drunknade i Stockholm 1523 eller 1525, samt dessutom en oäkta son, Olof Trottesson, vilken trädde i Gustav I:s tjänst och adlades av denne. Han satt som fogde på Kastelholms slott åren 1537–47 och blev också häradshövding på Åland. Sistnämnda år utnämndes han till konungens befallningsman på Åbo slott, som han sedan behöll till sin död. Konungens sista brev till honom är daterat 30 juli 1552; följande, år var han död. Från honom härstammade den oäkta Eka-släkten. Rörik Birgerssons ätt, som förde en balk i vapnet och därför stundom, oriktigt och olämpligt, kallats äldre Eka-släkten, har däremot intet samband med Trotte Peterssons ätt.

Författare

Elsa Nordström.

Källor och litteratur

Källor: Arv och eget, nr 11 (avskrifter av två brev, utställda av Magnus Trottesson) och nr 39, fol. 1 v, 101 v, KA; Dela Gardiska arch, 4 (1833), s. 7. – C. Härenstam, Finnveden under medeltiden (1946), s. 366–370; Elsa Nordström, Eka-ätten, Gustaf Vasas mödernesläkt (Personhist. tidskr, 41, 1941–42, tr. 1942), s. 1–62, 177. – Meddel. av arkivarien Tan Liederen och fil. kand. Hans Gillingstam.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eka-släkten, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16780, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elsa Nordström.), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16780
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eka-släkten, släkt, urn:sbl:16780, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elsa Nordström.), hämtad 2024-04-23.