Meriter

1. Frits Danielson, f. 6 maj 1864 på Laxå, Ramundeboda socken. Föräldrar: disponenten Anders August Danielson och Anna Maria Teresia Ståhl. Elev vid Uppsala h. allmänna läroverk ht. 1875; avlade mogenhetsexamen därstädes 25 maj 1883; lantbrukselev å Stöpsjöhyttan i Färnebo socken 1883—85; student i Uppsala ht. 1885; fil. kand. 27 maj 1891; har företagit studieresor till England 1897 och 1913. Kontorist å Hällsjön, Norrbärke socken, vintern 1891—92, å Karmansbo, Heds socken, 1892—93 och hos trävarufirman Martin Olsson & sons i London 1893—95; rektor vid Lundsbergs skola från dess stiftande 30 jan. 1896—30 juni 1922; ledamot av styrelsen för Lundsbergs a.-b. 1896—1906 och för stiftelsen Lundsbergs skola från 1906; medlem av Svenska diakonsällskapet från 1902 samt av Svenska riksförbundet för sedlig kultur från 1915; ledamot av Lungsunds kyrko- och skolråd från 1905; ordförande i valnämnden i Lungsund från 1910; rådgivande ledamot av Stiftelsen för Sverige och kristen tro från 1916; lektor vid Lundsbergs skola, räknat från 1 juli 1922;. ledamot av styrelsen för Karlstads stifts kommunala folkskoleförbund från 1923; inspektor för Kristinehamns elementarläroverk för flickor från 1927; erhöll avsked från lektorsbefattningen vid Lundsbergs skola med pension från 1 juli 1929. RNO 1916; hedersledamot av Voxna hembygdsförening 1924, av Värmlands nation i Uppsala 1927 samt av Gamla lundsbergares förening 1928 Gift 29 juli 1899 med Maria (Malin) Andersson, f. 11 juni 1867, dotter till snickaren Anders Nilsson i Lundsberg och Anna Pettersson.

Biografi

När D. var ett halvt år gammal, tillträdde hans far förvaltar-tjänsten vid Voxna i Hälsingland, en befattning, som han innehade till 1873. Detta år bosatte sig familjen på egendomen Stöpsjöhyttan i Färnebo socken i Värmland, vilken ägdes av D: s mor och hennes syskon. Efter studentexamen ämnade D. först bliva lantbrukare, men efter två års praktiskt arbete på Stöpsjöhyttan ändrade han avsikt och reste till Uppsala för att fortsätta sina studier med moderna språk som huvudämne. År 1891 avlade han kandidatexamen men drogs därpå åter till det praktiska livet, arbetade ett par år å kontor i Sverige och fick 1893 anställning hos trävarufirman Martin Olsson & sons i London. Denna plats skulle bliva av avgörande betydelse för hans framtid och inrikta honom på den uppgift, åt vilken han sedermera kom att ägna hela sin livsgärning. En av delägarna i firman var den kände affärsmannen William Olsson. Denne, som var född i England, var livligt övertygad om att den engelska skoltypen — internatskolan — äger många fördelar framför den i Sverige vanliga och umgicks med planer att försöka omplantera denna engelska skoltyp i svensk jordmån. Till plats för skolan valde han egendomen Lundsberg i Lungsunds församling i Värmland, vilken ägts av hans svärfader, patron K. J. Bergman och i vilken han var ekonomiskt intresserad. Men det gällde att få den rätte mannen till skolans föreståndare. William Olsson hade lärt sig uppskatta kontorsmannen D: s samvetsgranna arbete och ideella syn på tillvaron. Han föreslog honom därför platsen och D. samtyckte. Den 30 jan. 1896 grundades Lundsbergs skola, vars rektor D. förblev till år 1922, då han på grund av avtagande hälsa avsade sig befattningen. Som lärare kvarstod han till slutet av vårterminen 1929, då han sextiofem år gammal avgick med pension.

Lundsbergs skolas tillkomst och första utveckling fick i mycket sin prägel av D: s personlighet. Enkel och flärdfri, obunden av konventionella hänsyn och med ett starkt behov att i sin gärning stå fri gentemot vedertagna pedagogiska principer, förstod han att ge något friskt och omedelbart åt hela tillvaron på Lundsberg. Och samtidigt ingöt hans djupa religiösa övertygelse en anda av sunt allvar i dess dagliga liv.

Författare

E. Gauffin.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor: Arsredogörelser för Lundsbergs skola 1897—1929.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Frits Danielson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17262, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Gauffin.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17262
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Frits Danielson, urn:sbl:17262, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Gauffin.), hämtad 2024-04-19.