Meriter

1. Johan Henrik Dieden, f. 1 okt. 1808 i Uddevalla, d. 6 mars 1879 i Malmö. Föräldrar: rådmannen Johan Henrik Dieden och Maria Elisabeth Bratt. Kom vid 20 års ålder till Malmö som gårdsskrivare hos handlanden Emanuel Bager, och var, med kort avbrott 1832, i hans tjänst till 1835; handelsbokhållare hos handlanden Johan Sjöberg; erhöll 11 dec. 1837 burskap i handel och köpenskap och började 1838 egen handelsrörelse; en av stiftarna och ordf. i styr. för Manufaktur-a.-b. i Malmö; led. av stadens äldste i Malmö; led. av hamndirektionen där 1857—78; stadsfullmäktig där 1863; medlem av Malmö Caroli förs :s kyrkoråd och kyrkvärd i samma förs. Köpte 1874 Carlslund vid Örebro (se släktart. ovan).

G. 1) 23 aug. 1839 i Malmö m. Mariana (Marianne) Beata Bager, f. 27 juni 1814 i Malmö, d. 17 mars 1845 där; 2) 1 okt. 1846 där m. Clara Rebecca Bager, f. 22 jan. 1822 där, d. 30 juni 1885 där, döttrar av handlanden Emanuel Bager och Bertha Brita Börjesson.

Biografi

D. var en. mycket dugande och arbetsam affärsman och handelshuset »J. H. Dieden j: r» intog snart en av de allra främsta platserna i Malmö affärsliv. D: s handelsrörelse omfattade till att börja med förnämligast spannmåls-och brännvinshandel med avsättning särskilt på Norrlandskusten, i Bohuslän och Norge. Varje vår sändes galeaser och skonare upp i Bottniska viken för att följa den bortsmältande isen med sina dyrbara laster av spannmål och brännvin. För transporterna till hamnarna på västkusten använde man sig däremot ännu. vid denna tid så gott som uteslutande av öppna båtar. I rörelsen ingick en betydande diverse- och manufakturhandel från salubod, där bönderna vid avlämnandet av sina spannmålsleveranser kunde fylla sitt behov av alla slags förnödenheter. Rörelsens ständiga tillväxt gjorde en fortsatt utvidgning av handelsgården vid Östergatan nödvändig, så att denna till slut kom att omfatta ett helt kvarter (Carolus), och här uppförde D. trenne väldiga magasin med tillhörande ria för torkning av spannmålen. Under den gynnsamma konjunkturutvecklingen på 1850-talet fingo handelshusets förut rätt sparsamma förbindelser med utlandet allt större omfattning. Mycket betydliga partier spannmål skeppades nu till England och Holland, och för dessa transporter kunde D. i stor utsträckning använda eget tonnage. Även med Danmark underhöllos livliga handelsförbindelser, vilka kulminerade under 1870-talet, då skeppningar av spannmål till Köpenhamn under långa perioder ägde rum så gott som dagligen. Vid denna tid hade även handeln med rysk spannmål nått betydande omfattning.

Handeln med utsädesspannmål hade under 1840-talet endast utgjort en rätt anspråkslös del i handelsbodens rörelse men fick under de följande decennierna en ständigt växande betydelse. En liknande tillväxt visade handeln med smidesjärn, och dessa båda varuslag kommo under företagets fortsatta utveckling att intaga alltmer dominerande platser. Bland företag, åt vilka D. ägnade sitt intresse, märkes framför allt Manufakturaktiebolaget i Malmö, vid vars tillkomst han var en av stiftarna och i vars styrelse han ända till sin död beklädde ordförandeposten. Till hugfästande av D: s minne och efter hans uttalade önskan skänkte hans arvingar 1879 till Caroli församlings då nybyggda kyrka den av professor M. E. Winge utförda altartavlan »Uppståndelsen»; D. hade även testamenterat bl. a. 10,000 kr. till barnhemmet i Malmö.

Författare

Einar Bager.

Källor och litteratur

Källor: Handl. i Malmö stadsarkiv och Malmö hamnförvaltnings arkiv; kontraktsprosten fil. dr Ephraim Bagers dagböcker, hos fru Jeanette Bager, Torsberga gård, Hällberga. — [E. Ii. Bager], J. H. Dieden j :r. Ett hundraårsminne (1937); A. U. Isberg, Malmö stads kyrkor, 1 (1914), s. 304—309; William Karlson, Borgs i Lund 1739—1939 (1939), s. 92; A. Haten, Släkten Bager (Malmö fornminnesförening. Minnesskrift 1909—1919, tr. 1920).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Henrik Dieden, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17529, Svenskt biografiskt lexikon (art av Einar Bager.), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17529
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Henrik Dieden, urn:sbl:17529, Svenskt biografiskt lexikon (art av Einar Bager.), hämtad 2024-04-18.