Meriter

Drossander, Andreas, f. 1648 i Julita prästgård (Söd.), d. 19 juli 1696 i Uppsala. Föräldrar: kyrkoherden Lars Hemmingsson Drosander och Catharina Johansdotter Becchia. Student vid Uppsala univ. 31 aug. 1667; studieresor i Europa 1681—83, student i Leyden 5 nov. 1681; med. doktor i Reims 1683; med. professor vid Uppsala univ. s. å. G. 8 juli 1684 på Nävekvarn, Tunabergs sn (Söd.), m. Maria de Besche, f. 1657, d. 6 maj 1726 på Broxvik, Jonsbergs sn (Ög.), dotter av bruksägaren Gillis de Besche och Christina Möller, samt förut g. (1675) m. hovkonditorn Hans Georg Düben.

Biografi

D. började sina studier i Uppsala under Olof Rudbeck d. ä. och Petrus Hoffwenius. Under den sistnämndes presidium försvarade D. en del av dennes dissertationsserie »Synopsis physica». År 1681 medföljde D. två unga friherrar Sack på en utländsk studieresa genom Danmark, Nederländerna och Frankrike, varvid han särskilt uppehöll sig i Leyden, Paris och Reims. Under vistelsen i Frankrike blev han utnämnd till professor i Uppsala efter den 1682 avlidne Hoffwenius och anträdde resan hem över England. D. hade endast varit uppsatt i tredje förslagsrummet till professuren med plats efter Urban Hiärne och Erasmus Sack, men dessa voro ej hågade att antaga kallet, varvid Hiärne särskilt framhöll apotekets bristfälliga utrustning och olämplighet som undervisningsinstitution. En bidragande orsak till D:s utnämning var även, att han såsom varande ungkarl ansågs lämplig att konservera Hoffwenius' änka. Denna behjärtansvärda uträkning gick om intet, då D. gifte sig med dottern till den rike bruksägaren de Besche och efter avbetalda kontributioner att döma blev en av Uppsalas förmögnaste män.

D:s lärargärning och personlighet ha blivit skymda av den gloria, som kringstrålade hans kollega Olof Rudbeck. I själva verket var det D., som uppehöll den medicinska undervisningen. I likhet med Hoffwenius utsträckte han sin undervisning vida över sin professurs gränser för att i någon mån kompensera olägenheterna av Rudbecks försummelser. Så föreläste D. t. ex. i sin kollegas ämnen fysik, anatomi och botanik. Han synes ha hållit flera anatomier och minst tre gånger privatim givit ett collegium anthropologicum (även betitlat Collegium physiologicum eller De constitutione hominis), vilket efter det stora antalet bevarade avskrifter och föreläsningsanteckningar att döma varit mycket populärt. Kollegiet, vilket, som synes av titlarna, behandlade anatomi och fysiologi, är enkelt och pedagogiskt upplagt och upplivat av belysande anekdoter.

D. intresserade sig även för experimentalfysiken och hade i England inköpt en del fysiska instrument såsom luftpump, barometer, termometrar m. m., »ej förr sedde i Sverige». Vid kollegier i allmän och speciell fysik framförde D. den moderna naturvetenskapens teser illustrerade med experiment, varav en del finnas utförligt beskrivna i den samtida och följande uppsaliensiska dissertationslitteraturen. Välbekant är berättelsen om, hur D. vid ett kungligt besök i lärdomsstaden demonstrerade sin apparatur för den unge prins Karl (relationen först tryckt i Götheborgska Magasinet, nr 30, 1761): »... Andre dagen var prinsen åter i akademien, tå D. Drossander viste alle sine experimenter, och uti en särdeles vatn-spruta, huru rarefactio och condensatio sker, och tå han det gjort, begärte prinsen att få göra det samma, och vände så med vilja ändan åt herrarna, sprutandes dem över med vatn. Doktorn sedan lade en tätting uti ett trint glas, pumpade ut vädret, då tättingen så fort som vädret utgick, segnade neder och var såsom död er: åter pumpade han vädret in, och tå begynte tättingen resa sig upp, och omsider springa omkring och sjunga, var av de som intet förstodo saken, mente att Drossander kunde giva döda tättingar liv, somlige mente han brukade truldom och kunde förvända synen».

Ehuru personligen blyg och tillbakadragen kom D. att spela en framträdande roll i de akademiska stridigheter, vilka 1686 ånyo bröto ut kring den cartesianska filosofiens läror. Jämte professorn i matematik Johan Bilberg framstod D. som den nya filosofiens förnämste förkämpe vid universitetet, och i egenskap av den medicinska fakultetens dekanus skrev han skarpsinniga, kvicka och orädda stridsskrifter och inlagor, vilka verksamt bidrogo till den nya filosofiens seger vid universitetet.

D. har av en senare levnadstecknare (Hwasser) blivit klandrad för att han avrådde ungdomen att ägna sig åt medicinska studier. D. synes dock riktigt ha bedömt svårigheten för de yngre läkarna att skaffa sig bärgning av sitt yrke, och ett årtionde efter D: s död kunde M. G. Block i brev till D:s efterträdare Roberg konstatera förekomsten av ett svenskt läkareproletariat, »en doktor vore till finnandes i var buske», och lovorda salig D: s bemödanden att hindra en överproduktion av läkare. — D. hade en omfattande praktik i Uppsala med omnejd och var känd för att utöva sitt yrke »med lovlig varsamhet». »Han hade en kort växt, kvicka ögon och skämtsamt lynne, ehuru han eljest var en tyst och fredsälskande man.»

Författare

Olof Strandberg.

Arkivuppgifter

— Brev från D. finnas i K. biblioteket.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: akad. avhandl. och program: se J. H. Liden, Catalogus disputationum, 1 (1778) och E. Meyer, Program utg. vid Upsala univ. 1599— 1700 (1905). — [Ett brev 1686] (Nya sv. biblioteket, Bd 2, 1763, s. 750— 753).

Handskrifter: a) i KB: Brevis et tumultuaria consignatio eorum qure sub pra;lectionibus privatis A— D—i circa physiologiam seu constitutionem corporis humani calamo assequi potuit. 1684. Avskr. (X. 33). — Collegium anatomicum . .. 1684. Anteckn. af Jacob Troilius (X. 503). — Collegium in physica experi-mentali... 1693 (X. 727). — Collegium in physica experimentali... inchoatum d. 6 aprilis et ad finem perductum d. 24 maji. Anteckningar av studerandena Mårtensson, Kernander och Fabricius (X. 727). — Collegium physico-anato-micum habitum Upsalia, collectum a Augusto Johano Sundbergo (X. 582). — Novum collegium physiologicum de constitutione corporis humani (X. 727). — Novum collegium physiolpgicum de constitutione corporis humani... Upsala 1684. Anteckn. av Askbom och Fröling (X. 727). — Praxis medica, 1—2 (Orig. X. 83; P. 2 även i avskr.: X. 34). — In synopsin physicam Hoffwenii observationes extemporales ex praelectione privata A. Drossandri collectae. 1684. (X. 503). [Andra avskr. i P. 9 och X. 32]. — b) i UB: Anteckningar efter D:s kollegium i fysik (A. 215). — Anteckningar efter D:s kollegier och föreläsningar i anatomi och fysiologi (A. 209, 503: No 9, D. 403—404, 404a, 405—410, 420, N. 585, 602, 621 a, Palmsk. 131, V. 250: 1, W. 10). — Prolegomena in physicam doct. P. Hoffvenii.. . sub praelectione privata doc-toris med. Andreas Drossandri 1685 (A. 209). — c) i Sv. läkaresällskapet: Föreläsningar i människokroppens fysiologi.

Källor och litteratur

Källor: M. v. Celse, Lärda och berömmeliga mäns minnen (KB, I. 9); C. Annerstedt, Anteckningar till Upsala univ:s historia (UB, U. 40:60); L. Roberg, Anteckningar om sv. läkare (UB, X. 133). — J. G. Acrel, Tal om läkare-vetenskapens grundläggning och tilväxt (1796); C. Annerstedt, Upsala univ:s historia, 2:1—2, Bih. 2 & Reg. (1908—10, 31); K. A. Hagström, Strengnäs stifts herdaminne, 2 (1898), s. 101; I. Hwasser, Valda skrifter, 4 (1870); T. F. Sacklén, Sveriges läkare-historia, 1 n822); Uppsala univ:s ma- trikel, utg. av A. Andersson, 4 (1904).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Andreas Drossander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17655, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof Strandberg.), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17655
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Andreas Drossander, urn:sbl:17655, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof Strandberg.), hämtad 2024-04-20.