Meriter

3. Sten Johan Theodor Claes Ankarcrona, f. 17 jan. 1861 på Huskvarna. Föräldrar: kommendören Johan Henrik Ankarcrona och Ebba Fredrika Bergenstråhle. Elev vid sjökrigsskolan 29 sept. 1873; sjökadett 20 sept. 1877; kadettunderofficer 12 okt. 1878; avlade sjöofficersexamen 9 okt. 1879; underlöjtnant vid flottan s. d.; genomgick befälskurs 1879–80; tjänstgjorde i stor utsträckning till sjöss 1880–85, däribland å en s. k. långresa med fregatten Vanadis till Medelhavet vintern 1880–81; genomgick allmän och högre minkurs 1882–83; löjtnant vid flottan 22 juni 1883; enseigne de vaisseau i fransk örlogstjänst 1885–89 och tjänstgjorde härunder såväl i Medelhavet som över två års tid på kusterna av Tonkin och Ostasien; kapten vid flottan 6 dec. 1889; tjänstgjorde med vissa avbrott för sjötjänstgöring m. m. i flottans stab, sedermera marinstaben 1890–1905; flaggadjutant hos högste befälhavaren över kustflottan 1893, 1895 och 1896; sakkunnig för revision av förordningen angående sjöfolks på- och avmönstring samt reglemente för sjömanshusen 13 aug. 1898–18 maj 1907; sekreterare i kommittén angående förändrade avlöningsförmåner för flottans personal 12 sept.–31 okt. 1900; biträde vid granskning av chefens för flottans stab utlåtande angående utsträckning av beväringens övningstid vid flottan 12 sept.–31 okt. s. å.; ledamot i kommittén angående ny organisation av sjöfästningsartilleriet och fasta minförsvaret 6 juli–16 okt. s. å. samt i den för granskning av nämnda kommittés utlåtande tillsatta kommittén 17–31 okt. s. å.; kommendörkapten av andra graden 25 jan. 1901; avdelningschef för mobiliserings- och statistiska avdelningen i flottans stab 19 mars s. å. (tillträdde 1 okt.); flaggkapten hos högste befälhavaren över kustflottan 1902 och 1903; ledamot i kommittén angående organisation av landstormen 19 febr.–8 apr. 1903; sakkunnig vid uppgörande av förslag till ändrad organisation av flottans sjömanskår 16 okt. s. å.– 23 juli 1904; kommendörkapten av första graden 31 dec. 1903; ledamot i styrelsen för Laxå bruks aktiebolag 1904 (ordförande 1916–17); ledamot i kommittén för utredning angående civilanställning för avskedat manskap vid armén och flottan 8 dec. s. å.–8 mars 1906; tjänstgjorde 1905–08 dels ombord som avdelningschef för beväringsavdelningen och fartygschef å första klass pansarbåt, dels i land, bl. a. som chef för exercis- och underbefälsskolan i Stockholm; ledamot i styrelsen för aktiebolaget Bångbro rörverk 1905 (ordförande från 1916); suppleant i den kommitté, som verkställde omarbetning av flottans pensionskassas reglemente m. m. 1905 och ledamot i samma kommitté 12 dec. 1906–2 maj 1907; sakkunnig rörande åtgärder för stärkande av rikets fasta försvar åt sjösidan m. m. 8 dec. 1906–23 juni 1908; deltog i utredning rörande ändrade bestämmelser för officers befordran vid flottan 19 januari–3 apr. 1907; förordnad att under varvschefens i Stockholm sjökommendering uppehålla varvschefsbefattningen 3 maj s. å.; kommendör 31 dec. s. å.; ledamot i styrelsen för Huskvarna vapenfabriks aktiebolag 1908; chef för underofficers- och sjömanskårerna i Karlskrona 1 febr. s. å.; fullmäktig i flottans pensionskassa 1909; direktör i kassan 1909–11; divisionschef för kustflottans andra division 1910; ledamot i kommittén angående det militära pensionsväsendet 6 maj s. å.–31 maj 1912; erhöll uppdrag att deltaga i utredning angående omläggning och förenkling av tjänstgöringen å flottans stationer 1910; chef för marinstaben 17 febr. 1911; sakkunnig angående befordran inom flottans officers- och underofficerskår 6 nov. 1912–15 apr. 1913; entledigades 19 juli 1913 från stabschefs befattningen fr. o. m. 30 sept. och förordnades till varvschef i Karlskrona fr. o. m. 1 okt. s. å.; verkställde vissa utredningar rörandje kustfästningarna s. å.; erhöll 22 aug. s. å. avsked med utgången av september månad; andre styresman i krigsvetenskapsakademin 1914 och 1915; ordförande i styrelsen för allmänna svenska elektriska aktiebolaget 1914; kommendör i flottans reserv 8 aug. s. å.; sakkunnig för avgivande av förslag rörande gemensam högste befälhavare för fälthären och motsvarande delar av marinen 6 okt.–21 nov. s. å.; delegerad för överläggningar i Köpenhamn rörande konvojering av handelsfartyg från de nordiska länderna 19–25 febr. 1915; ordförande i styrelsen för nitroglycerinaktiebolaget 1915–18; sakkunnig för utarbetande av förslag till förordning angående tillämpning av strafflag för krigsmakten 18; sept.–9 dec. 1915; konteramiral i flottans reserv 30 juni 1916; ordförande i styrelsen för Svenska turbinfabriksaktiebolaget Ljungström s. å.; styrelseledamot i aktiebolagen Isfjorden—Belsund och Spetsbergens svenska kolfält s. å. samt i Aspa bruksaktiebolag 1916–17; suppleant i riksvärderingsnämnden 28 sept. 1916; ordförande i 1917 års flottstationskommitté 19 juni–31 dec. 1917; ordförande i styrelserna för aktiebolaget Surahammars bruk och Bångbro intressenters aktiebolag s. å.; ånyo fullmäktig i flottans pensionskassa 1918; styrelseledamot i aktiebolaget Bofors nobelkrut s. å. RVO 1895; LÖS 1896; RSO 1899; LKrVA 1900; RNO 1901; KSO2kl 1910; HedLÖS 1913; LavKrVA1kl 1914; KSO1kl 1915; innehar dessutom ett flertal utländska ordnar.

Gift 17 febr. 1898 med Hilda Augusta Helène Bohnstedt, f. 27 febr. 1878, dotter till ryttmästaren Knut Eugène Bohnstedt.

Biografi

Det sjömansblod, som A. fått i arv, kallade honom tidigt på sjön. Efter att vid blott tolv års ålder ha gjort sin första sjöfärd som extra kadett å korvetten Norrköping, fann han tillfälle att såväl i svenska som främmande farvatten förvärva sjövana och rik erfarenhet. Kort efter hemkomsten från sin franska örlogstjänst inkallades han, 1890, till tjänstgöring i flottans stab, där hans huvudsakliga arbetsfält som sjöofficer sedan skulle bliva förlagt. Den sällsynta arbetsförmåga, han här ådagalade, och den framstående administrativa och organisatoriska skicklighet, som han visade sig besitta, gjorde honom snart till en förgrundsfigur inom staben och inom hela sjöförsvaret, vars i många stycken bristfälliga organisation fick stadga och ordning genom hans arbeten. Särskilt ägnade han sig åt frågor rörande manskapsorganisation och mobilisering samt flottans övningar. Det kan sägas, att hela ordnandet av flottans mobiliseringsförhållanden var A:s verk. Själva marinstaben danades av honom till en erkänt arbetsduglig och välkvalificerad institution. Då A. 1905 lämnade marinstaben för andra tjänsteuppdrag, förstod man allmänt, att det blott var en tidsfråga, när han skulle återvända som institutionens chef, och så skedde även (1911). Det är givet, att A. under sin långa stabstid skulle komma i beröring med frågor av allehanda slag, vilket gjorde honom särskilt ägnad till verkställande av olikartade utredningar, och få sjöofficerare torde varit så anlitade för kommittéuppdrag som han.

Emellertid hade genom vänsterns seger vid 1911 års val till riksdagens andra kammare och bildandet av den andra Staaffska regeringen försvarsfrågan skjutits alltmer i förgrunden. De s. k. försvarsberedningar, som nu tillsattes för att utreda densamma i dess helhet, gingo till sitt arbete med erkännansvärd omsorg och noggrannhet, men deras uppdrag var inriktat med begränsningar och inskränkningar som huvudsakligt ögonsikte. Inför sådana omständigheter och särskilt som de yttre politiska förhållandena voro långt ifrån lugna (Tripoliskriget, Balkankriget, tilltagande spänning mellan Tyskland och England), funno sig försvarets målsmän uppfordrade att hålla på försvarets stärkande, och A., som i egenskap av stabschef hade i uppdrag att verkställa en mängd utredningar åt försvarsberedningarna, framhöll eftertryckligt flottans behov av förbättrad och förnyad stridsfartygsmateriel. De åsikter rörande försvarets planläggning, som i allmänhet gjorde sig gällande inom beredningarnas majoritet, gingo i en annan riktning än A: s men omfattades i väsentliga stycken av konteramiralen Sidner, som tidigare varit stabschef samt sjöminister i den Staaff ska ministären av 1905–06. Under åberopande av ett till denne lämnat underhandslöfte företog sig på sommaren 1913 regeringen att föranstalta om A:s entledigande från stabschefsbefattningen, vilken i stället lämnades till Sidner. A. förflyttades som varvschef till Karlskrona. Det var tydligt för envar, att A., som blott i något mer än två år innehaft stabschefsbefattningen, icke skulle finna sig i den utan tvivel mycket hänsynslösa åtgärden, och han besvarade den också genom att begära sitt avsked. Själv hade han städse undvikit att inblanda sig i partistridigheter av vare sig politisk eller annan art, och det var därför särskilt bittert för honom att bliva offer för en av politiska motiv dikterad förändring. Då världskriget bröt ut år 1914 och det kunde befaras, att Sverige skulle på ett eller annat sätt dragas med i rörelsen, anmälde sig A. åter till tjänst och gick in som kommendör i flottans reserv, inom vilken han två år senare befordrades till konteramiral. Vid sitt återinträde beordrades han till personlig tjänst hos H. M. konungen för föredragande av ärenden rörande krigshändelserna och vad därmed hade samband, en befattning, som han bibehöll till mitten av år 1916, då världskriget så att säga stelnat till i vissa former och ej längre syntes erbjuda samma spännande överraskningar. Även andra förtroendeuppdrag kommo honom nu i stor utsträckning till del. — Redan tidigare hade A. med intresse börjat syssla med ekonomisk verksamhet, och efter sin avgång från aktiv tjänst har hans förmåga funnit allt vidsträcktare användning på detta arbetsfält. Kallad till ledamot eller ordförande i styrelserna för ett mycket stort antal affärs- och industriföretag, har han i främsta rummet ägnat sitt arbete åt allmänna svenska elektriska aktiebolaget och dess dotterbolag samt åt aktiebolaget Spetsbergens svenska kolfält.

Författare

O. Lybeck.

Källor och litteratur

Källor: Sv. flottans generalrulla; marinstabens koncept; S. af Ugglas, Huskvarna. Hist. öfversikt (1917).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sten J T C Ankarcrona, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18714, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. Lybeck.), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18714
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sten J T C Ankarcrona, urn:sbl:18714, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. Lybeck.), hämtad 2024-04-16.