Meriter

1 Starbäck, Carl Georg, f 18 juli 1828 i Falun, Kristine, d 8 okt 1885 i Uppsala, Domk. Föräldrar: övermasmästaren Nils S o Carolina Christina Grotte. Elev vid Sthlms gymn, inskr vid UU 3 juni 49, stu-dentex 11 juni 49, disp pro gradu 29 maj 54, mag 9 juni 54, allt vid UU, vik kollega vid Västerås gymn ht 54, lär vid Nya elementarskolan i Norrköping (från 62 Norrköpings lyceum) 55–62, förest där 58–62, ordf i styr o kompanichef i Norrköpings skarpskyttefören 61–62, red o utg av Svenska arbetaren 61–65, vik folkskoleinspektör i Sthlm sommaren–dec 62, lär vid flickskola i Norrköping 63–64, lektor vid H elementarlärov i Norrköping 23 dec 64–29 sept 75 (tjänstl 73–75), sekr i Östergötlands fornminnesfören. Förf.

G 14 okt 1857 i Norrköping, Hedvig, m Mathilda Karolina Hallgren, f 10 sept 1837 där, ibid, d 15 dec 1925 i Visby, dtr till bankkassören Johan Gustaf H o Anna Fredrika Zetterstrand.

Biografi

Georg S kom 14 år gammal från Falun till Sthlm, där han först studerade i Klara skola och därefter i Sthlms gymnasium. Vid universitetet blev hans huvudämne historia och de akademiska studierna avslutades med att S disputerade på avhandlingen Wasa-ätten under unionstiden (1854), en personhistoriskt och genealogiskt inriktad studie om medlemmarna av Vasa-släkten och med denna befryndade personer från 1300-talets början. S hade själv författat avhandlingen, vilket då var mindre vanligt. I regel skrevs denna av den professor som fungerade som preses vid disputationen, medan respondentens uppgift bestod i att försvara de framlagda teserna. S:s avhandling var dessutom så lång – två tryckark – att den räckte för två disputationen Själv försvarade han de första sexton sidorna, och fyra dagar senare disputerade en nationskamrat på den andra hälften.

En tid efter disputationen tog S tjänst som lärare vid den privata Nya elementarskolan i Norrköping, som liksom sin namne i Sthlm var en experimentskola där nya liberala principer tillämpades och "nyttiga" kunskaper prioriterades. Efter en kort sejour som folkskoleinspektör i Sthlm tillträdde han ett lektorat i svenska och historia vid Högre elementarläroverket i Norrköping, en tjänst som han innehade fram till sin pensionering. S var engagerad i pedagogiska frågor vilket framgår av hans många inlägg i debatterna kring undervisningen i historia och geografi vid de allmänna lärarmötena i Sthlm 1866 och Lund 1872. Att döma av de minnen som eleven Ragnar Grevillius (bd 17, s 273) senare nedtecknade var han också en omtyckt och skicklig lärare. I synnerhet S:s "utomordentliga framställningskonst" poängterades, liksom att han vid konflikter mellan lärarkollegiet och eleverna inte sällan ställde sig på de senares sida. Som examinator vid studentexamen beskrevs S som glänsande. Hans framträdande ingav sådan respekt att han trots censorernas närvaro framstod som den som förde det egentliga befälet vid förhöret. Grevillius berättar om hur S före den stundande examen lugnade de ängsliga eleverna: "Ja, skulle vi nu bli satta på Asiens karta, där vi kanske nu inte röra oss med någon större frihet, är det ingenting som hindrar att jag med en lätt salto mortale flyttar oss över till Europa."

Vid sidan av sin lärartjänst var S verksam som företagare och publicist. 1859 blev han delägare i Föreningens boktryckeri ab i Norrköping, som bl a tryckte det illustrerade veckobladet Svenska arbetaren. Bladet var en ambitiös satsning med medverkan av flera kända sv skriftställare och eget bildmaterial av för sin tid hög klass, och S var under några år själv utgivare. Syftet var folkbildande och idealet den liberala arbetarrörelsens: massorna skulle lyftas och deras smak förädlas genom en folkupplysning som i princip siktade mot att göra dem delaktiga av den borgerliga kulturen - allt för att motverka tendenser till ökade klassmotsättningar och trygga en lugn samhällsutveckling. Artiklarna behandlade de mest skiftande ämnen: trädgårdsskötsel och jordbruk, kemi, fysik och "naturalhistoria", reseskildringar, levnadsteckningar och historiska uppsatser, men också kommentarer till tidens politiska och sociala frågor utifrån en nationalliberal ståndpunkt.

Tidningen blev emellertid aldrig någon kommersiell framgång. Redan från början gick den med underskott, och försäljningssiffrorna blev aldrig så stora att företaget gav vinst. Efter en nedgång i antalet prenumerationer nödgades S i mars 1865 lägga ned sitt projekt. Möjligen var nedgången en reaktion på en oförsiktig artikel om Bismarck året innan, men en mer sannolik orsak var övermäktig konkurrens från andra liknande publikationer, framför allt Ny illustrerad tidning som börjat utkomma just 1865.

Svenska arbetaren efterlämnade en skuld på nära 8 000 rdr. Lånet hade S tagit personligen, och för att klara situationen intensifierade han sitt historiska författarskap. Sedan 1860 hade han på eget förlag givit ut fyra delar av Berättelser ur swenska historien, en populärt hållen översikt av Sveriges historia från äldsta tider. Nu återupptog han arbetet och fram till 1872 utkom ytterligare sju delar, täckande tiden från Kalmarunionen tom Gustav II Adolfs död. Samtidigt – fortfarande vid sidan av lärartjänsten – ägnade han sig åt ett pedagogiskt författarskap som resulterade i en rad läroböcker och läseböcker för skolan, både i historia och geografi.

Det var också vid denna tid som S på allvar började skriva historisk fiktion. Han medverkade med noveller och historiska artiklar i Sv familj-journalen, en mera framgångsrik konkurrent till hans egen veckotidning, och gav ut flera historiska romaner med handlingen huvudsakligen förlagd till medel- och stormaktstid. S arbetade mycket hårt under dessa år. Han var praktiskt taget alltid verksam, antingen med skolan eller med sitt författarskap. Hans läkare rådde honom att för sin hälsas skull göra dagliga fotvandringar, men även dessa använde S till arbete. Han gick alltid ensam, upptagen med att disponera sina romaner och berättelser. För att inte behöva byta papper så ofta använde han stora ark, och av samma anledning skrev han med fin stil och minimalt radavstånd – något som inte alltid uppskattades av hans manuslektörer.

S:s situation har jämförts med Walter Scotts; även det tragiska slutet kom att likna denne hans föregångares. På hemväg från skolan en dag i dec 1872, då han genom sitt författarskap i det närmaste tjänat in vad han hade förlorat på sina företag, drabbades S av slaganfall. Förlamad och utan att kunna tala fick han bäras hem. Han blev bättre efterhand och återfick delvis talförmågan, men författa eller undervisa kunde han aldrig mer. Han blev tvungen att ta avsked från sin lektorstjänst, och sjukdomstiden blev lång och svår. Två år efter slaganfallet riktades ett upprop "till Svenska Allmänheten" med inbjudan till att genom subskription inrätta en fond med ändamål att ekonomiskt bistå S och hans familj. Bakom inbjudan stod flera framträdande personer: ärkebiskop Anton Niklas Sundberg, landshövdingen Robert De la Gardie, professor C T Odhner, författaren Carl Snoilsky med flera. Medlen skulle kapitaliseras, räntan tillfalla S och hans hustru och efter deras bortgång deras tre barn tills dessa "vunnit oberoende ställning". Därefter skulle av kapitalet bildas den Starbäckska stipendiefonden vars räntor skulle utdelas "till uppmuntran för utmärktare framsteg i studium av Historien bland studerande vid Upsala Universitet". Så skedde, och fonden utdelar ännu idag (2007) stipendier.

S:s liv och verksamhet kan sägas spegla flera karakteristiska drag i det nya samhälle som växte fram under 1800-talet. Engagemanget i associationer yttrade sig för hans del inte bara i arbetet inom den liberala arbetarrörelsen utan också i den frivilliga skarpskytterörelsen. Det växande intresse för pedagogik och nya undervisningsmetoder som stod i samklang med samhällets liberalisering och humanisering, påverkade också hans lärargärning. Även i sin verksamhet som företagare och publicist var han en man av den nya tiden.

För eftervärlden har S dock blivit mest känd för sina historiska romaner och då särskilt Engelbrekt Engelbrektsson (1868–69) och Nils Bosson Sture (1870–71). I en sammanhängande svit om fem romaner skildras där Sveriges politiska historia från tiden före Engelbrektsupprorets utbrott till Karl Knutssons död 1470. Framställningen utgår från den geijerska tesen om hur ett sv nationalmedvetande under dessa år växte fram som ett resultat av kampen mot unionsmonarkin och om hur allmogen, ledd av Engelbrekt, Sturarna och Gustav Vasa, var den kraft som till sist förde det inhemska kungadömet till seger. Som i så många andra av tidens populära romaner är karaktärerna målade i svart eller vitt; det självständiga Sveriges förkämpar framställs som ädla hjältar, medan unionskungarna och andra motståndare till den nationella saken är skurkar av värsta slag.

S:s romaner ignorerades i stort sett inom den akademiska världen, och han brukar heller inte räknas till 1800-talets mera betydande författare. Det är emellertid uppenbart att romanerna nådde en stor läsekrets och därigenom kunde stimulera ett växande historieintresse. Engelbrekt Engelbrektsson och Nils Bosson Sture publicerades först som tidningsföljetonger i DN resp GHT, och 1927 hade Engelbrekt Engelbrektsson och Nils Bosson Sture vardera tryckts i åtta upplagor, utgåvor ingående i samlingsverk oräknade. Bägge verken översattes dessutom till norska, danska och finska. I Norge kom nya upplagor ut så sent som 1965 och i Sverige 1971. När Carl Cederblad på 1920-talet samlade in material till sin inventering av bokbeståndet i de sv hemmen visade sig Engelbrekt Engelbrektsson vara en av de allra mest förekommande historiska romanerna, och i gruppen Mest spridda författarskap, antologier och anonyma bokverk alla kategorier – som inkluderade både Bibeln och Den sv psalmboken – kom S på plats 21, före både Esaias Tegnér, Albert Engström och Viktor Rydberg. Bland författare av titlar under rubriken Historia återfanns S på tredje plats, före bl a Anders Fryxell och C T Odhner. Att S:s författarskap hade stor betydelse för historiemedvetandets utformning hos många människor står därför utom allt tvivel.

Författare

Christer Öhman

Arkivuppgifter

S:s stora arkiv (100 vol: biografica, almanackor, ms, musikalier, räkenskaper m m ) i Starbäck-Steffenska släktarkivet, ViLA. – Brev från S i GUB (till SA Hedlund), KB (bl a många till firma N M Lindh i Örebro), RA (bl a till A Berg), UUB (bl a till S Flodin) o i LSB (bl a till C Lönnberg o L C Wiede).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Gud och guld. Novell. Svenskt original. Sthlm: Bonnier, 1853. 72 s. [Pseud: Georg.] - Wasa-ätten under unionstiden. Academisk afhandling ... för philosophiska graden författad och dll offendig granskning framställd af C G S. Ups 1854. I—II. (34 s). [C G S även resp för I, s [1]-16. Pra:ses: J H Schröder. För II, s 17-34 var C F A Ljungberg resp.] - Inledning till medeltidens historia för ele-menlar-läroverk. Norrköping 1856. (C Tornequist). 42 s. - Grafvens son. Svensk originalberättelse. Norrköping: Wallberg, 1859. 2 d. (350, [1] + 290 s). [Pseud: Georg.] - Historiens betydelse såsom undervisningsämne. Föredrag vid afslutningen af höstter- minen i Norrköpings lyceum. Hållet den 18 december 1858. Norrköping: Föreningens boktr, 1859. 22 s. -Johannisborg. Historisk skizz från 1600-talet af förf. till "GrafVens son" m.fl. [Omsl:] Utsigter i tontryck, med text. I, Text. Norrköping: Wallberg, 1859. 32 s. [Enl Linnström.] - En kardus Gefle vapen. Berättelse ur folklifvet. Norrköping: Föreningens boktr, 1859.23 s. [Anon.] - Berättelser ur swenska historien. 1860-81. D 1-23. D 1, Sagoåldern. Norrköping: Föreningens boktr, 1860. [6], 378 s, [1] pl-bl. [Ny, rev uppl: Sthlm: Beijer, 1874, [3], 401 s.] D 2, Inledning till medeltiden. Norrköping: Föreningens boktr, 1860. [6], 385 s. [Ny uppl: Örebro: Lindhs boktr, 1867, [5], 342 s.] D 3, Medeltiden. Norrköping: Föreningens boktr, 1861. [10], 365 s. [Även med titelbl: Berättelser ur Sweriges medeltid. Folkungaätten efter år 1319. Bd 1. Ny uppl: Örebro: Bohlins boktr, 1869, [10], 345 s. Ny uppl 1880 (Sthlm: Beijer).] D 4, Medeltiden. Norrköping: Föreningens boktr, 1863. [6], 397 s. [Även med titelbl: Berättelser ur Sweriges medeltid. Folkungaätten efter år 1319. Bd 2. Ny uppl: Örebro: Lindhs boktr, 1867, [6], 383 s. Ny uppl 1876 (Sthlm: Beijer).] D 5, Kalmare-unionen. [I]. Örebro: Lindhs boktr, 1866. [7], 406 s. D 6, Kalmare-unionen. II. Örebro: Lindhs boktr, 1867. [5], 430 s. D 7, Kalmare-unionen. III. Örebro: Bohlins boktr, 1868. [6], 451 s. D 8, Gustaf Wasa och hans söner. I. Örebro: Bohlins boktr, 1868. [5], 476 s. D 9, Gustaf Wasa och hans söner. II. Örebro: Bohlins boktr, 1869. [5], 526, [1] s. D 10, Gustaf Wasa och hans söner. III. Örebro: Bohlins boktr, 1870. [3], 182, [1] s. D 11, Gustaf II Adolf. Örebro: Bohlins boktr, 1872. vii, 735 s. D 12, Christina. I, Förmyndare-styrelsen. Sthlm: Beijer, 1875. x, 550 s. [Enl förordet ull detta bd har C G S skrivit ungefär hälften av boken, torns 245, vilken P O Bäck-sttöm sedermera har fullbordat samt även författat bd 13-23. Senare uppl av verket, 1885-86 o 1901-03 revid avP O B.] - Svantepojken. Ett julhäfte. Nr 1, Berättelse ur verkliga lifvet. Norrköping: Föreningens boktr, 1860. 70 s, ill. [Pseud: Gamla Tralln. Enl Linnström utg av Wallbergs förl.] - Försök till lärobok i swensk historia för folkskolor och nybegynnare. Norrköping: Föreningens boktr, 1862. [4], 79 s. [2., förbättrade uppl, 1863, [4], 79 s. 3. uppl 1864. 4. uppl 1865: Norrköping: Wallberg, 84 s. 5.-9. [revid] uppl, 1866-74 ([5. uppl:] [4], 93 s; [6.-9.:] [4], 94 s). 10.-11. uppl, 1878-85 (granskad af O Ingstad, [4], 101, [1] s).] - Historiskt bildergalleri. [Omsl.] Norrköping: Föreningens boktr, 1863. I-IV. I, Carl v. Linné. Lefnadsteckning. Med ill. [4], 32 s, ill. [Sign: C. G. Stbk.] II, Georg Stephenson. Lefnadsteckning. Med 7 ill. 16 s, ill. [Sign: Z.] III, Samuel Owen och Sigfrid Aron Forsius. Lefnadsteckningar. [Omsl.] 14, 8 s, ill. [Resp levnadsteckning har egen paginering o titelbl. S O sign Z; S A F sign G. T. [=Gamla Tralln].] IV, Biskopen, Doktor Jesper Svedberg. Lefnadsteckning. Med ill. 16 s, [6] pl-bl. [Sign: C. G. Stbk.] - Öfversigt af riksföreståndarskapet i Sverige under unionstiden. Historisk afhandling ... [Konsistorieavh Linköping.] Norrköping: Föreningens boktr, 1864. [2], 62 s. - Läsebok innehållande smärre berättelser ur svenska historien. Norrköping: Wallberg, 1865. viii, 324 s. [2., [revid] uppl 1867 (viii, 370 s). 3. uppl, genomsedd samt delvis omarb o tillökt af O Ingstad, 1879 (viii, 322, [1] s).] - Skarpskyttens ungdomsminnen. Historisk berättelse. Af förf. dll "Vimpeln", "Gud och guld", "Grafvens son" m. fl. [D 1:] Med 7 planscher, tecknade af Virgin, graverade af C Weidenhayn. Sthlm: Flodin, 1867. 2 d. (vi, 212 s, 7 pl-bl + [2], 138 s). [Anon. Omsl: "Två delar i ett band" Möjligen enbart distribuerad i ett bd även om den tycks ha tryckts för distribution i 2 bd. Förut tr i Svenska arbetaren, 1863-64, med tit: "Krig med Ryssland. Historisk novell af Sigge" o "Från kriget med Ryssland 1808 och 1809. Historisk novell af Sigge". Ny uppl 1889: Se Historiska romaner från nyare tid, bd 4. Ny uppl 1891: Sthlm: Beijer. 298 s. Ny uppl 1892: Se Historiska bilder, bd 4. Ny uppl 1895: Sthlm: Beijer. 372 s. Ny uppl 1909: Sthlm: Beijer. 298 s. ([Omsl:] Kronbiblioteket, 51). Overs till danska 1874.] - Små berättelser ur svenska historien för barn. Carlstad: G P:son Beijer, 1867. 118 s. 2. uppl. Med porträtter af alla regenterna från Gustaf Wasa till Carl XV. Gbg: Fr P.son Beijer; Carlstad: G P:son Berger (distr); Lund: Gleerup, 1867. [2], 102 s. [3. uppl har ej kunnat beläggas, sannolikt ej utg.] 4. uppl. Med porträtter ... Sthlm: F & G Beijer, 1868. 104 s, [3] pl-bl. [Dito 7. uppl 1874.] 5. uppl: Sthlm: F & G Beijer, 1870. 118 s. [Dito 6., 8. uppl, 1872 o 81. 9.-10. uppl, 1884-86, 112 s. Ny uppl 1889,112 s. (språkligt moderniserad).] Uppl med sv o finsk parallelltext: Små berättelser ur svenska historien för barn = Vähäisiä kertomuksia ruotsin historiasta lapsille. 8. [!] uppl = 2., oikiastu painos. Hernösand: Hernösands boktryckeri-ab, 1884. 217 s. [Faks-uppl: Ur svenska historien = Ruotsin historiasta. [Omsl.] Luleå: Tornedalica, 1982. 33, [4] s, s 6-217. (Torne-dalica, 35). Den finska övers ursprungligen publ som Vähäisiä kertomuksia Ruottin historiasta lapsille. Luu-laja: Osue-yhtiön kirjapainossa, 1874. 131 s.] - Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk roman i två delar. Sthlm: Beijer, 1868-69. 2 d. ([5], 309 + [3], 449, xi s). [Förut tr i DN. 2. uppl 1874: Se Svenska medeltidsromaner (1874). 3. uppl 1877: 334 + 493 s. 4. uppl: Se Historiska medeltidsromaner (1887). 5.-6. uppl, 1892-95: 204 + 296 s. Nya uppl 1907, 08, 10 o 14: Sthlm: Beijer, 204 + 296 s, ([Omsl:] Kronbiblioteket, 8-9). Förkortade uppl: Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk roman i fem avdelningar. Sthlm: Bonnier, 1927. 295, [2] s. (Historiska romaner och berättelser); Engelbrekt Engelbrektsson. Bearb av C Topelius. Ill av V Jacobsen. Malmö: Beyron, 1964-65. D 1-2. (211 + 189, [1] s, ill). [Omtr 1971.] Övers till danska 1879-80, tyska 1889, norska 1895 o finska 1897-98.] — Små berättelser om märkliga orter i Sverige. Liten geografisk läsebok för barn och ungdom. Sthlm: Beijer, 1868. 120 s. [2.-4. uppl, 1881-88.] - Svenskarne på Als. Historisk berättelse ur Carl X Gustafs andra krig med Danmark. Sthlm: Bonnier, 1869. 64 s. [1] pl-bl. (Öreskrifter för folket, 38). [2. uppl 1878, 66 s.] - Berättelser ur gamla historien till elementarläro-werkens och folkskoleseminariernes samt högre folkskolors bruk. Utarb af C G S. [Omsl:] Med 19 teckningar. Sthlm: Norman, 1870 [omsl: tr 1871]. [4], 216 s, [19] pl-bl, ill. - Nils Bosson Sture. Historisk roman i tre samlingar. Sthlm: Beijer, 1870-71. Sami 1, Guld-halsbandet. Historisk berättelse i trenne afdelningar om striden mellan Carl Knutsson (Bonde), Erik Puke, Krister Nilsson och konung Kristofer. 1870. Afd 1, Erik Puke. 254 s. Afd 2, Krister Nilsson Wasa. [2] s, s [255]-506. Afd 3, Konung Kristofer. [2] s, s [507]-720. Sami 2, Konungakronan. Historisk berättelse i trenne afdelningar om konungarna Carl VIII och Kristian I samt erkebiskop Jöns Bengtsson Oxenstierna. 1871. Afd 1, Thord Bonde. 322 s. Afd 2, Jöns Bengtsson Oxenstjerna. [2] s, s [323]-541. Afd 3, Kettil Carlsson Wasa. [2] s, s [541]-688. Testamentet. Historisk berättelse i trenne afdelningar om slutet af striderna mellan Carl VIII och erkebiskop Jöns samt unionens öfrige vänner inom Sverige. 1871. Afd 1, Axelssönerne. 296 s. Afd 2, Nils Sture. S [297J-511. Afd 3, Segraren. S [513]-662. [Förut tr i GHT. Ny uppl 1874-75: Se Svenska medelddsromaner (1874-75). Ny uppl 1879: Sami 1-3, (672 + 643 + 616 s). Nya uppl 1891 o 94: Sami 1-3, (431 + 410 + 399 s). Nya uppl 1907, 11-12 o 15: Sami 1-3 i 6 h, (431 +410 + 399 s), ([Omsl:] Kronbiblioteket, 26-31). Förkortade uppl: Guldhalsbandet. Historisk berättelse i tre avdelningar om striden mellan Karl Knutsson Bonde, Erik Puke, Krister Nilsson och konung Kristofer. Sthlm: Bonnier, 1929.282 s. (Historiska romaner och berättelser): Kungakronan. Historisk roman. Sthlm: Bonnier, 1934. 370 s. (Historiska romaner och berättelser) ; Guldhalsbandet. Bearb av C Topelius. Ill av V Jakobsen. Malmö: Beyrond, 1963. 278, [2] s, ill. [Omtr 1971.] Övers till danska 1871-72, norska 1897 o finska 1899-1900.] - Taflor ur historien och vår tid. [Noveller.] Sthlm: Flodin, 1870. H 1-3. ([4], 120 + [4], 121 + [4], 126 s). - Öfverste Stålhammar. Några taflor från vår storhetstid. Sthlm: Flodin, 1870. [4], 242 s. [Ny uppl 1889: Se Historiska romaner från nyare tid, 3. Ny uppl 1891: Sthlm: Beijer, 163 s. Ny uppl 1895: 204 s. Nya uppl 1909 o 13: 204 s, ([omsl:] Kronbiblioteket, 72). - Historiska bilder. [Historiska noveller.] Sthlm: Beijer, 1871. 380 s. [Utökad uppl:] Historiska bilder. Tecknade av C G S. Ill av J Nyström-Stoopendaal. Sthlm: Beijer, 1891-92. Bd 1-4. (544 + 391 + 398 + 582 s, ill). [Utg i 40 h, Orig-uppl innehöll 39 noveller, den utökade uppl 64 (bd 1-3). Bd 4 består av Skarpskyttens ungdomsminnen (44 noveller; tidigare publ separat 1867). Bd 1-3 tidigare publ i Svenska familjjournalen (se nedan under bidrag).] Urval: Sthlm: Beijer, 1910. 738, [2] s. [Utg i 30 h omfattande 45 noveller. Även utg som: Kronbiblioteket, 92-94.] - Mäster Olofs bröllop. Romantiserad berättelse från Gustaf I:s första regeringsår. Sthlm: Flodin, 1871. 217 s. [Förut tr i Svenska familj Journalen, 1868. Ny uppl 1889: Se Historiska romaner från nyare tid, 1. Ny uppl 1892: Sthlm: Beijer, 222 s. Nya uppl 1909 o 14: 222 s, ([omsl:] Kronbiblioteket, 69). Ny uppl: Mäster Olofs bröllop, Gbg: Hemmet, 1922, 224 s. Ny uppl: Mäster Olofs bröllop, Berättelse från Gustaf I:s första regeringsår, Sthlm 1930, 262, [1] s, (Svenska journalens bibliotek). Övers till norska 1898 o finska 1908.] -Svenska medeltidsromaner. Sthlm: Beijer, 1874-75. 13 h. H 1-4, Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk roman i två delar. 1874. 2 d. (315 + 464 s). H 5-7, Nils Bosson Sture. Historisk roman i tre samlingar. Sami 1, Guldhalsbandet. 1874. H 1-3. (672 s). H 8-10, Nils Bosson Sture ... Sami 2, Konungakronan. 1875. H 1-3. (643 s). H 11-13, Nils Bosson Sture ... Sami 3, Testamentet. 1875. H 1-3. (616 s). [Romanerna ursprungligen utg 1868-69 o 1870-71.] - Läsebok i fäderneslandets häfder. Sthlm: Bonnier, 1878-83.4 d. D 1, Tidsrymden intill GustafWasa. Med 81 ill. 1878. [4], 233, [5] s, [12] pl-bl. [Tills m FRvKraemer. D 1 baserad på ms av C G S, övriga delar förf av F R v K ensam.] - Lifknektens berättelser. Om händelser ur Gustaf II Adolfs historia. Sthlm: Palmquist, 1879 (Norman). [4], 348 s. [Förut tr i Förr och nu, 1871-74. Ny uppl 1889: Se Historiska romaner från nyare tid, 2. Nya uppl 1893 o 95: Sthlm: Beijer, 352 s. Nya uppl 1909 o 15: Sthlm: Beijer, 2 h, (356 s), (Kronbiblioteket, 70-71). Övers till norska 1898 o finska 1909.] -Historiska medeltidsromaner. Godtköpsuppl. Sthlm: Beijer, 1886-87. 28 h. H 1-8, Engelbrekt Engelbrekts-son, Historisk roman i två delar. 4. uppl. 1886. 2 d. (204 + 296 s). H 9-15, Nils Bosson Sture. Historisk roman i tre samlingar. Sami 1, Guldhalsbandet. 1887. 431 s. H 16-21, Nils Bosson Sture ... Sami 2, Konungakronan. 1887. 410 s. H 22-28, Nils Bosson Sture ... Sami 3, Testamentet. 1887. 399 s. [Romanerna ursprungligen utg 1868-69 o 1870-71. Ny uppl 1893-94: Med teckningar avj Nyström-Stoopendaal. 60 h. (334 + 479 [Engelbrekt]; 699 + 653 + 628, xi s). Nya uppl av Engelbrekt... 1909 (Beijer) samt av Engelbrekt, d 2, 1922 (Sthlm: Bonnier).] - Historiska romaner från nyare tid. Sthlm: Beijer, 1889. 4 bd. Bd 1, Mäster Olofs bröllop. Romantiserad berättelse från Gustaf I:s första regeringsår, 222 s. Bd 2, Lifknektens berättelser. Om händelser ur Gustaf II Adolfs historia. 352 s. Bd 3, Öf-verste Stålhammar. Några taflor från vår storhets tid. 204 s. Bd 4, Skarpskyttens ungdomsminnen. Historisk berättelse. 372 s. [Omsl: C. G. Starbäcks historiska romaner från nyare tid. Utg i 20 h. Romanerna ursprungligen utg 1871, 1879,1870 resp 1867, se ovan. Ny uppl:] Med teckningar av O Hjortzberg. Sthlm: Beijer, 1898-1900. 3 vol. [1], Mäster Olofs bröllop. Romantiserad berättelse från Gustaf I:s första regeringsår. 1898. 264 s, ill. [2], Öfverste Stålhammar. Några taflor från vår storhets tid. 1899. 242 s, ill. [3], Lifknektens berättelser. Om händelser ur Gustaf II Adolfs historia. 1900. 412 s, ill. [Utg i 20 h.] - Kardinalen i Torpa. Berättelse. Minneapolis; Chicago: C Rasmussens förlagsbokh, 1895. 40 s. (Skandinavisk nauonal bibliotek, 202) (Svenska folkböcker, 81). [Tidigare publ i Taflor ur historien och vår tid, h 2 (1870).] -Kardinalen i Torpa med flera historiska skildringar. [Noveller.] Med ill af J Nyström-Stoopendaal. Sthlm: Beijer, 1910. 186 s, ill. ([Omsl:] Kronbiblioteket, 83). - Resare-Bengt. Historisk berättelse från Gustaf II Adolfs tid; Axel Oxenstiernas lärare. Historisk skildring. Med ill afj Nyström-Stoopendaal. Sthlm: Beijer, 1910. 195 s, ill. ([Omsl:] Kronbiblioteket, 84). - Svar-te Sven med flera historiska berättelser. Med ill af J Nyström-Stoopendaal. Sthlm: Beijer, 1910. 174 s, ill. ([Omsl:] Kronbiblioteket, 85). [Nyuppl:] Svarte Sven och andra historiska berättelser. Sthlm: Harrier, 1961. 219 s. [I denna uppl har "Livknekten berättar" tillfogats. Ny utg:] Historiska berättelser. Vällingby: Harrier, 1978. 219 s.

Tryckta arbeten (bidrag): Den lilla Rödlufvan. Sagospel i tre äfventyr (Teatern i barnkammaren. Sagor och berättelser i handling och samtal, d 1, Sthlm: Flodin, 1873, s [1]-10). - Asketoffel. Sagospel i tre äfventyr (Ibid, s [11]—35). - Den förtrollade prinsen. Sagospel i fyra äfventyr (Ibid, s [37]-54). - Snöhvit. Sagospel i tre äfventyr (Teatern i barnkammaren. Sagor och berättelser i handling och samtal, d 2, Sthlm: Flodin, 1874, s [3]-28). - Riddar Blåskägg. Sagospel i fyra äfventyr (Ibid, s [29J-51). - Vidare: Bidrag i Svenska familj-journalen, bl a Historiska bilder, 31-88 (1866-73) samt Norrköping,. 1-3 (1869-70). C G S:s bidrag i Svenska arbetaren m fl pub] har ej efterfors-kats, men de romaner vilka ursprungligen publicerades som följetonger har noterats ovan.

Utgivit (redigerat): G Thomée, Historiska bilder. Efter förf:s död och på utgifvarens anmodan öfver-sedde af C G S. Sthlm: Flodin, 1869. 2 bd. ([3], 139 + [3], 138 s).

Redigerat: Svenska arbetaren, Norrköping, 1861-65.

Översatt (bearbetat): Lärobok i svensk prosastil för högre elementarläroverken, äfvensom till enskildt begagnande. Utarb efter d:r Fr. Becks "Lehrbuch des deutschen Prosastiles fiir höhere Unterrichtsanstalten wie auch zum Prlvatgebrauche" av C G S. Norrköping: Wallberg, 1869. xii, 168 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: UU:s fil fak:s arkiv D 1:6 o A rVc:2, UUB. Norrköpings HAL, D I a:l, VLA.

R Grevillius, Från skola o universitet (Norrköpings tidn:ar 5 juni 1920); E Johannesson, Den läsande familjen: familjetidskner i Sverige 1850-1880 (1980); L Johannesson, Xylografi o pressbild: bidr ull trägravyrens o till den sv bildjournalisdkens hist (1982); M Kristenson, Böcker i sv hem: om Carl Cederblads litt:sociologiska undersökn 1928-1931 (1988); Sv biogr lex, N F, 10 (1890); C Öhman, Den hist romanen o sanningen: historiesyn, värdestruktur o empiri i G S:s hist förfiskap (1991).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Georg Starbäck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20035, Svenskt biografiskt lexikon (art av Christer Öhman), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20035
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Georg Starbäck, urn:sbl:20035, Svenskt biografiskt lexikon (art av Christer Öhman), hämtad 2024-04-25.