Meriter

9. Erik Otto Almquist, bror till A. 6 och A. 7, f. 7 okt. 1861 i Skogs-Tibble. Genomgick Uppsala h. elementarläroverk; volontär vid Upplands regemente 8 mars 1878; avlade mogenhetsexamen i Uppsala 27 maj 1879 och officersexamen 1 nov. 1880; underlöjtnant vid Upplands infanteriregemente 19 nov. s. å.; utexaminerad från krigshögskolan 18 maj 1884 och från infanteriskjutskolan 20 sept. s. å.; tjänstgjorde för utbildning i gevärsteknik tre månader vid Huskvarna vapenfabrik 1885 och sex veckor vid artilleriets reparationsverkstäder i Stockholm 1886; löjtnant 29 aug. 1888; andre lärare vid infanteriskjutskolan 1890–93; K. M:ts ombud i Upplands, sedermera Uppsala läns skytteförbund 1893–1904; medlem i kommissionen för infanteriskjutskolans omorganisation 22 okt.–9 dec. 1897; kapten i armén 3 juni 1898 och i regementet 7 dec, 1900; förste lärare vid infanteriskjutskolan 1899–1904 enligt förordnanden av 31 dec. 1898 och 17 dec. 1901; kommenderad såsom skottställningsofficer vid Waffenfabrik Mauser i Oberndörff am Neckar okt. 1899–maj 1900; ledamot av centralstyrelsen för Sveriges frivilliga skytteföreningar, sedermera (1903) skytteförbundets överstyrelse 27 nov. 1901; ledamot i kommittén för prövning av automatiska pistoler 16 apr.–maj 1903; kapten av andra klass 17 juni s. å. och av första klass 4 aug. 1904; genomgick taktisk utbildningskurs för kaptener 6 juni–22 juli 1905; ledde en kurs i karbinskjutning vid Upplands artilleriregemente 1906; major i regementet 16 nov. s. å.; v. ordförande i skytteförbundens överstyrelses verkställande utskott 23 nov. s. å.; kommenderad att såsom sakkunnig biträda vid granskning av uppgjorda förslag till skjutinstruktion för trupper, beväpnade med 6,5 mm. gevär, m. m. 4 nov. 1907–27 juni 1908; major vid regementet 24 apr. 1908; överstelöjtnant 15 sept. 1911; ledamot av direktionen för Uppsala hospital och asyl jan. 1916; erhöll avsked från regementet 13 okt. s. å.; överste i femte arméfördelningens reserv s. d. RSO 1901; LKrVA 1904; erhöll Uppsala läns skytteförbunds guldmedalj 1906; RVO 1910.

Gift 8 nov. 1890 med Elsa Karolina Elisabet Didron, f. 22 jan. 1871, dotter till lantbrukaren Henrik Edvard Didron.

Biografi

A. gjorde sig såväl i Sverige som utomlands tidigt bemärkt såsom en framstående skjuttekniker. Hans insikter och förmåga på detta område ha också flitigt tagits i anspråk både i och utom den militära tjänsten, ej minst för det frivilliga skytteväsendet. Själv en ivrig jägare, har A. gjort några smärre skjuttekniska uppfinningar för jaktgevär, såsom den s. k. patentförladdningen, vilken fått en vidsträckt användning såväl i Sverige som utomlands. A. har även utövat en rätt omfattande författarverksamhet. I all synnerhet har han gjort beaktansvärda inlägg i de flesta skjuttekniska och skjututbildningsfrågor, som stått på dagordningen under åren 1895–1916.

Författare

S. Drakenberg.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om vårt infanteris utbildning för eldstrid (KrVA Tidskr., Årg. 63, 1895, s. 65—86). — Redogörelse för en, fältskjutning i trupp under regementsmötet år 1894 (ibid., s. 469—477). — Striden-om kyrkogården vid Beaune d. 28 nov. 1870 (ibid., Årg. 65, 1897, s. 353—374). — Slaget vid Beaune la Rolande d. 28 nov. 1870 skildradt hufvudsakligen efter Fritz Hoenigs »Der Volkskrieg an der Loire». Sthm .1898. IX, 187 s., 1 karta. (Militärlitteraturföreningens förlag, 76.) — Några ord om fältskjutningar i trupp. En fältskjutning vid Kungl. Upplands regemente år 1898 (KrVA Tidskr.,. Arg. 67, 1899, s. 326—334). — Största skottvidden för våra gevär och karbiner (ibid., Årg. 69, 1901, s. 219—222). — Om uniformsfärgens betydelse i striden (Illustr. militärrevy, Årg. 4, 1901, s. 383—387). — Om flankerande eldställningar i svensk terräng (KrVA Tidskr., Årg. 70, 1902, s. 20—30). — Vårt infanteris" eldverkan i fält (Illustr. militärrevy, Årg. 5, 1902, s. 235—246). — Rikochetternas betydelse (ibid., s. 381—385). — Eld på uppmätta afstånd med 6,5 mm. gevär och karbiner (ibid., Årg. 6, 1903, s. 174—185). — Till frågan om infanteriets stridsformer (ibid., s. 359—371). .— Skjutförsök (ibid., s.. 397—405). — Disciplin och disciplinerande medel vid infanteriet (ibid., Årg. 7, 1904, *s. 25—29). — Till frågan om den taktiska eldledningen vid infanteriet (ibid., s. 96—104). — Fälthaubitsernas eldverkan (KrVA Tidskr., Arg. 72, 1904, s. 450—453). — Uniformsfärger pröfvade i taktiskt hänseende vid infanteri-skjutskolorna i Sverige och Norge (ibid., s. 457—464). — »Gevärsbatterier» (ibid., Årg. 73, 1905, s. 145—154). — Skjutregler för infanteriet och kavalleriet (ibid., s. 208—217). — Den stående skjutställningen (ibid., s: 546— 549). — Bör siktinrättningen å våra gevär och karbiner ändras? (ibid., Arg. 74, 1906, s. 14—18). — Våra fältskjutningar i trupp (ibid., s. 57—63). — Våra vapens vård (ibid., s. 232—235). — Vår skjututbildning och anfallsstridens kraf (ibid., Årg. 75, 1907, s. 193—199). — Infanteriets skjutinstruktion (ibid., s. 457—469). — Skall vårt infanteris skjutskicklighet gå bakåt? (Illustr. militärrevy, Arg. 10, 1907, s. 281—287). — Från årets öfningar i eldstrid (ibid., s. 402—406). — Den nya skjutinstruktionen för trupper beväpnade med gevär (karbin) (KrVA Tidskr., Årg. 76, 1908, s. 369—389). — Infanteriets indirekta eld (ibid., Årg. 77, 1909, s. 13—16). — Beajctans-värda skjutresultat (ibid., s. 153—155). — Vårt infanteris truppskjutning är god (Illustr. militärrevy, Arg. 13, 1910, s. 77—80, 354—357). — Långt-hållsskjutning med enskilda skyttar (KrVA Tidskr., Arg. 78, 1910, s. 92— 97). — Bättre utbildning för eld på långa afstånd I Räcker ammunitionen? (ibid., s. 358—361). — önskemål vid införandet af ny handgevärammunition (ibid., Årg. 79, 1911, s. 94—97). — C. Julius Caesar enligt nyare forskningar — ett tvåtusenårsminne (ibid., s. 305—330). — C. Julius Caasar. En demokratisk folkledare för 2,000 år sedan. Studie. Sthm 1912. IV, 126 s. — Militärpsykologi I (KrVA Tidskr., Årg. 80, 1912, s. 385—392). — Apropå skjutregler för infanteriet (ibid., s. 521—525). — Vårt infanteris skjututbildning (ibid., Arg. 81, 1913, s. 49—64). — Våra bajonetter (ibid., s. 126— 128). — Bör vår gevärskaliber ökas? (ibid., s. 481—495). — De nya siktena m. m. (ibid., Årg. 83, 1915, s. 73—80). — Infanteriets skjutinstruktionsförslag (ibid., Arg. 84, 1916, s. 481—494). [Föranledde en polemik emellan] A. och sign. G. R. i denna och följ. årg. av tidskr.]. — Ett stort antal smärre uppsatser i Sv. jägareförbundets nya tidskr. (fr. o. m. 1882), Sv. skytte-tidskr. (1895—1915) och Sv. skytte- och landstormstidskr. (fr. 1915).

Källor och litteratur

Källor: [N. C. Ringertz,] 1879—1880 års krigsskolekurs efter 35 år Biogr. anteckn. af N:o 51; skriftliga meddelanden av A.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik Otto Almquist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5699, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. Drakenberg.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5699
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik Otto Almquist, urn:sbl:5699, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. Drakenberg.), hämtad 2024-04-24.