Meriter

Andersen, Anton Jörgen, f. 10 okt. 1845 i Kristiansand. Föräldrar: trädgårdsmästaren John Andersen och Karen Andrea Gundersen. Anställdes efter slutade musikstudier såsom violoncellist vid teatern i Kristiania 1864 samt vid Trondhjems teater 1865; violoncellist vid hovkapellet i Stockholm 15 okt. 1871; förste cellist 1 sept. 1880; erhöll avsked 1 juli 1905; lärare i violoncell- och kontrabasspelning vid musikkonservatorium 31 aug. 1876–31 dec. 1911, då han avgick med pension; erhöll professors titel 6 dec. 1912. LMA 1882; RVO 1897.

Gift 11 febr. 1868 med Maria Augusta Vilhelmina Anstrin, f. 11 febr. 1842, d 14 okt. 1910, dotter till lantbrukaren V. Anstrin.

Biografi

I komposition elev av Johan Lindegren, har A. framträtt för offentligheten med flera betydande tonverk, varibland märkas tre symfonier, H-moll (1884), Ess-dur och D-dur (1891), den sista av musikaliska konstföreningen utgiven även i bearbetning för två pianon, en violoncellsonat, tryckt 1876 på musikaliska konstföreningens förlag, solosånger och körverk. Särskild omtanke har han ägnat sitt huvudinstrument och utgivit ett adagio för tre violonceller, två horn och kontrabas, ett konsertstycke för fem violonceller och tre kontrabasar samt en symfoni för fjorton violonceller och tre kontrabasar, uppförd dels vid en privatmatiné i Stockholm, dels ock med stor framgång vid musikfesten i Stuttgart 1913. I manuskript (under utarbetning) föreligger därjämte en symfoni »Hardanger» för stor orkester, finalen med recitation och blandad kör, till dikt av Henrik Wergeland. — A:s musikaliska begåvning har gått i arv till hans döttrar Astri Andersen, f. 6 mars 1876 i Stockholm, d. 11 apr. 1911 i Lund, gift 7 juni 1907 med läroverksadjunkten Efraim Strömberg, samt Ingrid Maria Andersen, f. 31 aug. 1882 i Stockholm, gift 1 maj 1911 med tjänstemannen i riksgäldskontoret Tor Eskil Ingjald Gideon Borell. Fru Andersen-Strömberg, vilken åtnjöt undervisning av Rickard Andersson vid musikkonservatoriet i Stockholm samt av M. Moszkowski och E. Jedliczka i Berlin, åtföljde vid 18 års ålder som pianist Henri Marteau på konsertresor i Norden och konserterade sedermera i Skandinavien och Tyskland samt verkade de sista åren av sin levnad som högt värderad pianolärarinna i Lund och Malmö; särskilt berömmes hennes poetiska uppfattning. Fru Andersen-Borell framträdde efter att ha studerat pianospel för Rickard Andersson och Martin Knutzen samt idkat dramatiska studier hos fru Winterhjelm och Björn Björnsson, först som pianist vid konserter i Stockholm och debuterade därefter som Signe i »En fallit» på nationalteatern i Kristiania 20 okt. 1904. Hon har sedan innehaft engagement därstädes 1904–05, vid dramatiska teatern i Stockholm 1905–06, hos Albert Ranft 1906–13 samt vid svenska teatern i Helsingfors 1914–15; likaså har hon med framgång medverkat som recitatris av »Bergliot» vid konsertföreningens konserter i Stockholm, varvid hennes musikaliska talang lyckligt förenats med hennes dramatiska begåvning.

Författare

P. Vretblad.

Källor och litteratur

Källor: Sv. musiktidning 1907, N:o 1; T. Norlind, Allmänt musiklexikon (1912–16).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anton J Andersen, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5778, Svenskt biografiskt lexikon (art av P. Vretblad.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5778
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anton J Andersen, urn:sbl:5778, Svenskt biografiskt lexikon (art av P. Vretblad.), hämtad 2024-04-24.