Meriter

Rydberg, Abraham Viktor, f 18 dec 1828 i Jönköping, Sofia, d 21 sept 1895 i Danderyd, Sth. Föräldrar: slottsvaktmästaren Johan R o Hedvig Christina Duker^[1]. Elev vid Jönköpings h lärdoms- o apologistskola 39, vid Växjö gymn sept 45, medarb i Jönköpingsbladet 47, i Gbgs handels- o sjöfartstidn (GHT) 49, i Jönköpingsbladet 50, studentex vid LU 19 juni 51, inskr 14 febr 52, studier i juridik där, informator i Gbg o på Känsö, Styrsö, Göt, 52, på Senäte, Otterstad, Skar, april 54, medlem av red för GHT febr 55, led av Allm kyrkomötet 68, av AK 70–72 (led av tillf utsk 71L, av särsk utsk 71U, av KU 72), offentlig föreläsare vid Gbgs stads undervisn:fond 12 jan 76, tf lär i kulturhist vid StH 23 jan 84, e o prof i samma ämne 28 juni 84 (ord 85), prof i de bildande konsternas teori o hist från 19 jan 89, allt vid StH. – LWS 65, LSA 77, fil hedersdr vid UU 6 sept 77, HedLWS 86, LFrKA 87, LVA 89, LVHAA 90.

G 14 mars 1879 i Gbg, Domk, m Susen Emilia Hasselblad, f 16 april 1849 där, ibid, d 7 april 1932 i Sthlm, Engelbr, dtr till grosshandlaren Fredrik (Fritz) Wictor H (bd 18, s 325) o Susanna (Susen) Kjellberg.

Biografi

Viktor R:s bana utgör ur en synvinkel ett vackert exempel på ett uppstigande från extremt fattiga och betryckta förhållanden till samhällshierarkins höjder tack vare en utomordentlig och uppenbar begåvning. Få sv diktare har från en så miserabel utgångspunkt tagit sig upp till en så erkänd och uppburen ställning. Mer än kanske någon annan betydande sv 1800-talsförfattare hade R erfarenhet av livet på samhällets botten men också av möjligheten att av egen kraft och med goda hjälpares bistånd skapa sig en karriär.

De första åren av sin barndom framlevde R visserligen under tämligen välbärgade förhållanden. Fadern, som tidigare varit soldat och 1809–13 deltagit i strider både i Finland och Tyskland, erhöll 1827 tjänst som slotts- och fångvaktmästare vid Jönköpings kronohäkte. Familjens bostad var inrymd vid fängelsets borggård. Det kunde förefalla vara en dyster uppväxtmiljö med lekplatser på borggården inom synhåll från fångarnas gallerförsedda celler eller på fästningsvallarna med sina höga ravelliner eller i de mörka gångarna under bastionerna. Men när R på äldre dagar blickade tillbaka till denna värld tycktes den honom vacker: "Nästan allt som jag såg var skönt: den stora blå himlakupan med solen, månen, stjärnorna och skyarna; fästningsvallen med sin grönska, syrenträdet med sina blommor ... så även tavlorna på kammarväggarna, mina leksaker, de blanka kärlen i köket och elden på kökshärden eller i kakelugnarna". Gossen fröjdades enligt denna minnesbild åt faderns kokard och värja som hängde på salsväggen: "Allra mest fröjdade mig dock min moders anlete" (Warburg, 1, s 30).

Hur mycket modern som levande person kan ha betytt för R är ovisst. Att hon som minne och saknad hade ett svåröverskattbart inflytande är tydligt. R skulle som vuxen ständigt återkomma till detta minne och åberopa hennes roll genom den religiösa uppfostran och idealistiska inriktning hon gav honom. Hennes död i koleran då R var fem år gammal fick också en omvälvande, ja katastrofal betydelse för familjen. Faderns själsförmögenheter undergrävdes av sorgen, han måste ta avsked från sin befattning och intogs på anstalt. Familjen skingrades.

R utackorderades under sin skolgång i olika fosterhem, där han ibland fick slita ont. Hans skolgång blev likväl framgångsrik, och efter att ha genomgått Jönköpings högre lärdomsskola inskrevs han vid Växjö gymnasium. Detta var en traditionsrik skola och den unge R kom i beröring med eforusbiskopens familj. Då Esaias Tegnér begravdes fanns han bland de skolgossar som bildade häck. Någon trivsel erfor R emellertid inte i Växjö. Han har senare sagt om gymnasieåren att de "äro de enda åren av min livstid, som jag ser tillbaka på med verkligt obehag". En av anledningarna till detta obehag antydde han med orden: "Den invigning jag där fick i ynglingaålderns mysterier var sådan, att jag ständigt längtade tillbaka till mitt glada, fantasisvärmande gosseliv bland ofördärvade jämnårige i Jönköping" (Warburg, 1, s 70). Det fanns, vågar man säga, ett förblivande förpubertalt drag i R:s fantasi- och känsloliv som fick honom att idealisera gosseåldern och ingav honom missmod inför yttringar av vuxen sexualitet.

Fattigdom lika mycket som vantrivsel torde dock ha varit bestämmande för att R 1847 avbröt studierna i Växjö och återvände till Jönköping. Där kom han i kontakt med Jönköpingsbladet, vars utgivare Johan Sandwall var en radikal i C J L Almqvists (bd 1) anda. R knöts nu till Jönköpingsbladet och då Sandwall 1848 övertog redigeringen av GHT följde han denne till Gbg och var anställd vid tidningen till 1850.

Erfarenheterna från den publicistiska verksamheten fick avgörande betydelse för R. Nu utformades den radikala samhällssyn som, visserligen med tiden modifierad och fördjupad, skulle prägla honom livet ut. Nu förvärvade han vanan att med pennan i hand, kommenterande och debatterande, följa dagshändelserna. Och nu framträdde han för första gången som diktare. Det han publicerade, t ex Vampyren (1848) eller Ett äventyr i finska skärgården (1850), var visserligen följetongsberättelser i tidens sensationsromantiska stil och skulle senare av R aldrig betraktas som en del av hans seriösa oeuvre. Men de var likväl förstlingsverk och innehöll genom sin kombination av melodramatisk intrig och radikal politisk hållning något som skulle karaktärisera även R:s mogna romaner.

1851–52 avbröt R för en tid sin publicistiska verksamhet för akademiska studier. Han avlade studentexamen vid LU och inriktade sig på juridiken. I Lund kom han också in i en litterärt engagerad kamratkrets där man bildade det vittra sällskapet Sjustjärnan. Några satiriska verser från denna tid bär vittne om R:s uppgörelse med den hegelianska filosofi som då var förhärskande vid det sydsvenska lärosätet. Om sin lundatid har R i efterhand uttalat sig i olika riktningar. Han har skrivit att vinsten av hans vistelse vid universitetet var "lika med noll + en liten erfarenhet av brödbekymmer, rummel, skånskt surbröd, filosofiska fraser, råhet, s k studentvänskap och betygvingleri". Men han har också på tal om vantrivseln i Växjö sagt: "Först vid universitet i Lund, i en krets av högsinnade och begåvade kamrater, återfann jag mig själv" (Warburg, 1, s 70). Säkert är att det akademiska inslaget skulle komma att bli lika betydelsefullt för R:s fortsatta liv som det journalistiska.

Emellertid lämnade R akademin utan examen. Det huvudsakliga skälet var säkerligen fattigdom. Under de närmaste åren försörjde sig R genom informatorsverksamhet. 1855 återvände han till publi-cistiken och inträdde på S A Hedlunds (bd 18) anbud i redaktionen för GHT. Därmed inleddes R:s storhetstid som författare och idédebattör. I Handelstidningens spalter men också i bokform framträdde R nu allt tydligare som en av samtidens få verkligt betydande sv författare.

Skönlitterärt växte R:s skaparkraft. Det melodramatiska inslaget med inspiration från Sue och Dumas fanns kvar, men psykologin fördjupades och idédebatten fick ökad vikt. Samtidsromanen De vandrande djäknarna (1856) och den historiska äventyrsromanen Fribytaren på Östersjön (1857) med motiv från 1600-talets häxprocesser bar vittne om detta. Båda publicerades först i följetongsform i GHT. Från denna tid stammar också den roman som skulle förbli R:s mest populära, den romantiska medeltidsberättelsen Singoalla (1857). I fråga om psykologiskt intresse och genom det ljus den kastar över R:s inre problematik överträffar denna berättelse alla hans övriga romaner.

Singoalla berättar om hur riddaren Erland Månesköld förälskar sig i den vackra zigenarflickan Singoalla, hur han skiljs från henne och i stället gifter sig med Helena Ulvsax, som familjen utsett åt honom. Singoalla kommer emellertid tillbaka efter många år och Erland slits mellan sin legitima maka och sin ungdoms älskade, mellan sitt väsens dagsida och dess nattsida. Splittringen leder till hans psykiska sammanbrott och Erland dödar i vanvett Sorgebarn, den son han avlat med Singoalla. Att R starkt identifierat sig med Erlands situation är tydligt och Fredrik Böök har kunnat tala om en motsats hos författaren mellan "den skuggiga världsförnekelsen och den soliga världsbejakelsen". Så tolkad handlar Singoalla "framför allt om vacklandet, om splittringen, som hotar att upplösa personlighetens enhet, om vemodet och världssmärtan, som förlamar och isolerar själarna". R hade ofta återkommande perioder av depression och svårmod, av stunder då han kände jaget upplösas och delade Erlands förnimmelse: "Man är en strömbädd för en städse rinnande flod av föreställningar, men man låter floden ha sitt lopp och söker icke kvarhålla någon av hans böljor."

Victor Svanberg ville i några undersökningar också urskilja ett inslag av "gossekärlek" i Erlands förhållande till Sorgebarn och drog paralleller till R:s svärmiska relation till Rudolf Ström, en av de gossar han varit informator för. Svanberg poängterade i sammanhanget att R:s erotiska läggning givit honom en särskild möjlighet – jämfört med "en normal nutidsmänniska" – att leva sig in i det antika liv han i senare romaner och dikter gärna skildrade. Säkert är i varje fall att den erotiska förhäxning som Singoalla berättar om inte bara avspeglar tidens skräckromantiska konventioner utan har beröring med R:s egna erfarenheter. Här har funnits en känslomässig intensitet som bidragit till Singoallas populära särställning bland R:s romaner.

R:s nästa och mest ambitiösa roman blev Den siste athenaren (1859), först publicerad som följetong i GHT. Här handlar det om en stor idéroman, där idébrottningen likväl utspelar sig mot fonden av en rafflande intrig. Den döende antiken skildras i bjärta färger – tiden är Julianus Avfällingens. Paradoxal är den kristne R:s framställning av kampen mellan hedendom och kristendom, där ädla företrädare för nyplatonsk filosofi och antik civilisation ställs mot skurkaktiga och fanatiska kristna präster. Men det paradoxala försvinner när man beaktar att det framför allt är sin egen samtids teologiska ortodoxi och intolerans R har i tankarna. I ett berömt förord, i form av ett brev till S A Hedlund, till bokupplagan av Den siste athenaren gjordes detta tydligt. R kände sig, förklarade R där, som "stridsman under de idéers fana, för vilka jag lever och andas, och mitt arbete är ett spjut, som jag slungat mot de fientliga lederna, i krigarens lovliga uppsåt att såra och döda". Vilken strid det handlade om gav R besked om när han talade om två världsåskådningar, "i vilka den civiliserade världen är delad" och vars strid utgör den världshistoriska processen. Dessa världsåskådningar svarade mot två mänskliga grundtyper, den orientaliska och den västerländska: "Individerna av den orientaliska typen känna sig naturligt dragna till det reaktionära lägret, den tillbakaskådande världsåsikten, vars paradis blomstrade vid människosläktets vagga; de av den hellensk-västerländska typen välja lika ovillkorligt det progressistiska lägret, den framåtskådande världsåsikten, vars paradis är ett tillkommande Guds rike, för vilket civilisationen skall röja rent." Grunddraget hos den orientaliska typen sades vara "den fromma undergivenheten under de yttre makterna" och R påminde sina läsare om att orientaler födas "icke blott vid Ganges, utan även vid Seine och Mälaren".

Det var sålunda inte minst mot orientaler födda vid Mälaren som R slungade sitt spjut. I själva verket hade han under dessa år invecklats i en serie filosofiskt-teologiska strider som kom att ställa honom mitt i sin samtids idédebatt. Den Hegelska filosofin, i synnerhet i den form den företräddes av inflytelserika sv teologer, var honom numera antipatisk. Hegelianismen hade framställt det verkliga som förnuftigt och därmed, i R:s ögon, manat till underkastelse under de yttre makterna i kyrka och stat. R:s ingripande i den s k Ljungbergska striden visade var han själv ställde sig. Anledningen gavs genom lektor N V Ljungberg, en lärjunge till C J Boström (bd 5), som bestritt läran om Kristi gudom och av detta skäl prickats av domkapitlet i Gbg, Episoden blev för R början till en djupgående uppgörelse med den ortodoxa teologin och resulterade i det stora arbetet Bibelns lära om Kristus (1862), det första betydande bibelkritiska arbetet på svenska. R ville här visa att varken läran om Kristi gudom eller kyrkans läror om Kristi inkarnation och försoningsdöd har stöd i bibeltexten. I stället framstår Kristus som idealmänniskan. Han är förebild och föredöme, inte Gud. Bibelns lära om Kristus utlöste en häftig strid med företrädare för kyrka och teologi, en strid som det är rimligt att säga att R vann i den bildade opinionens ögon.

Bibelns lära om Kristus blev inte R:s sista insats på forskningens fält. Tvärtom kom de teologiska och filosofiska, med tiden även de religionshistoriska och filologiska forskningarna att uppta en allt större del av hans tid. Så småningom kom han också att i yttre mening övergå från journalistiken till vetenskaplig verksamhet, från 1876 som offentlig föreläsare vid Gbgs undervisningsfond, från 1884 till sin död som professor vid StH.

Som forskare utmärktes R av en utomordendig mångsidighet. Han föreläste över filosofiska, estetiska, konsthistoriska och kulturhistoriska ämnen. Han hyste ett djupgående intresse för naturvetenskapliga och språkhistoriska frågor. R:s mest omfattande forskningar gällde den fornnordiska mytologin. Hans Undersökningar i germansk mytologi utkom i två omfattande volymer 1886 och 1889. Mer populärt hållen och avsedd för unga läsare var Fädernas gudasaga, bearbetad för ungdomen (1887), en levande och engagerad framställning av de fornnordiska myterna.

Det bör framhållas att R i sina forskningar inte enbart eller ens i första hand drevs av ett rent vetenskapligt intresse. För honom hade dessa undersökningar i hög grad en moralisk och politisk nutidsrelevans. R blev den kanske främste företrädaren för den nygötiska rörelse i tiden som ville ge de gammalnordiska idealen nytt liv. I detta ljus måste man se hans insatser som språkvårdare, präglade av en långtgående purism där målsättningen var att rensa ut tyska och andra främmande inslag som genom seklerna inmängts i sv språket. I detta ljus bör man också se R:s engagemang för skarpskytterörelsen och för en positiv lösning av försvarsfrågan. Med försvarsvänligheten förenade R en Tysklandsvänlig och Rysslandskritisk hållning till de utrikespolitiska spörsmålen.

Vid slutet av 1870-talet förändrades R:s borgerliga ställning också genom att han gifte sig. Sin blivande maka, Susen Hasselblad, dotter till en förmögen affärsman, hade han träffat då hon åhörde hans föreläsningar. Äktenskapet utmärktes av ömsesidig tillgivenhet och av hustruns gränslösa lojalitet snarare än av stormande passion. I själva verket hade R tvekat länge innan han tagit steget in i äktenskapet. Under 1860-talet hade han umgåtts mycket i S A Hedlunds familj och synes då ha förälskat sig i sin välgörares maka, Stina Hedlund. Ungefär samtidigt hade han ingått förlovning med en änkefru Hilma Gibson, som av makarna Hedlund ansågs vara ett passande parti för honom. Förlovningen med fru Gibson hade brutits, förhållandet till Hedlunds hade komplicerats. R hade levt i en stämning av erotiskt fiasko som först genom äktenskapet dämpades.

Sina sista årtionden ägnade R åt forskningar, åt en ny roman och åt – lyriken. Romanen Vapensmeden, publicerad 1891, blev R:s sista. Liksom hans tidigare romaner är den en intrigroman med starka spänningsinslag. I likhet med Den siste athenaren skildrar den en brottning mellan gammalt och nytt och liksom där finns R:s sympatier hos det gamla som går under. Men miljön är här svensk, förlagd till författarens egen småländska barndomstrakt. Handlingen utspelas under reformationstiden, men det är vapensmeden mäster Gudmund, den döende katolicismens försvarare, som får läsarens medhåll, inte reformatorn, den pietetslöse och brutale magister Lars.

Lyriken hör ofta ungdomen till, men R framträder på allvar som lyriker först som medelålders. En översättning av Goethes Faust (1876) hade tjänat som förövning. Åren 1875 till 1882, då R:s första samling Dikter kom ut, innebar en första rik alstringsperiod. Då tillkom en rad av R:s mest kända dikter. En ny samling, Dikter, andra samlingen (1891), hade som sin omfångsrikaste dikt Den nya grottesången, en av R:s märkligaste.

Många av R:s dikter har en subjektiv eller meditativ hållning; de speglar känslostämningar eller en personlig situation. Ofta präglas de av melankoli och svartsyn eller av längtan tillbaka till barndomens oskuldstillstånd. En rad av R:s mest lästa och älskade dikter kan hänföras till denna kategori: Tomten, Träsnittet i psalmboken, Snöfrid, Skogsrået. Dit kan också räknas Den flygande holländaren som i bilden av den till evig seglats dömde kaptenen berättar om R:s egen oro och förtvivlan och om hans längtan efter en "Fågel Fenix' ö" där hjärtat och sinnena kan finna frid: "Envar, som denna strand har nått, / o sällhet! finner där / den famn, den mun, / vartill han trått / i oskuldsfullt begär. / Där ser han vad han skönast drömt, / där möter honom allt / vad ljuvt han känt, vad rent och ömt, / i levande gestalt."

En annan grupp av dikter, som i lika hög grad tilldragit sig samtidens och eftervärldens uppmärksamhet, är de stora idédikterna. På ett sätt som har motsvarigheter hos Tegnér och Stagnelius, men som senare blev mindre vanligt, använde R lyriken som form för filosofisk och politisk idédebatt.

Dexippos, med dess hyllning till försvarsviljan och den militära heroismen, talar väl inte till en senare generation av fredsälskande svenskar men blev i skaldens samtid ett älskat deklamationsnummer. Lysande var R:s Kantat vid jubelfestpromotionen i Uppsala den 6 sept 1877, skriven till UU:s 400-årsjubileum. Där fick 1800-talets akademiska idealism ett i sin glansfullhet oöverträffat uttryck vid en tidpunkt när dess epok redan lutade mot sitt fall:

"Vad rätt du tänkt, vad du i kärlek vill, / vad skönt du drömt, kan ej av tiden härjas, / det är en skörd, som undan honom bärgas, / ty den hör evighetens rike till." På ett för R typiskt sätt brottas pessimism med framstegstro i denna dikt om mänsklighetens ökenvandring mot "ett mål, fördolt för dig".

S å som jubelfestkantaten tillkom en annan av R:s stora idédikter, Prometeus och Ahasverus. Här talar upprorsmannen och rättsförkämpen Prometeus för trotset mot tidens makter medan Ahasverus förkunnar resignationens evangelium. Det är i ny tappning motsättningen mellan den hellenska och den orientaliska världsåskådningen som gestaltas. I slutet av dikten uppenbarar sig dock Kristus, som tycks visa på en tredje möjlighet, kärlekens, bortom Prometeus' hat och Ahasverus' underkastelse. Prometeus och Ahasverus handlar om ett evigt aktuellt tema – motsättningen mellan trots och resignation i livet och politiken. Dock är det R:s sista stora idédikt, Den nya grottesången, som utövat den starkaste verkan på sv idédebatt. Lars Forssell har kallat den "vår poesis enda protestdikt värd namnet, skakande, villkorslös, ohygglig" (Inledn). Det är mot den nya industrialismen och kapitalismen R vänder sig i berättelsen om kung Frode och hans kvarn som mal guld åt honom men utmattning, svält och undergång åt hans trälar: "Drevs du inom Grottes stätta, / vräks du ut som lik. / Grymhet är det ej i detta, / blott aritmetik."

När R i sept 1895 avled på Ekeliden på Djursholm, där han bott de sista åren av sitt liv, sörjdes han av en hel nation. Från slutet av 1850-talet till Strindbergs framträdande hade han varit Sveriges dominerande litterära och intellektuella personlighet. Han var uppburen i landets högsta kretsar men också inom breda lager, inte minst inom arbetarrörelsen. Han hade, som ofta framhållits, hos sig samlat de flesta av det tidigare 1800-talets tendenser – nyhumanismen, den filosofiska idealismen, den götiska rörelsen, den världsförnekande romantiken, den framstegsvänliga liberalismen. Han kan ses som arvtagare i lika mån till Tegnér och Geijer, Stagnelius och Almqvist. Det kan även sägas att R i estetiskt och i viss mån i intellektuellt avseende representerar slutet av en epok. Han behärskar de litterära former, från den rafflande följetongsromanen till den konstfullt orkestrerade idédikten, som väsentligen låg färdiga vid tiden för hans framträdande. Han var i formellt hänseende ingen förnyare. Idémässigt rörde han sig inom den filosofiska och religiösa idealismens gränser hur mycket han än brottades med samtidens tankar inom naturvetenskap, politik och religion. När det moderna genombrottet kom på åttitalet betraktades R – så av Strindberg – som föråldrad och förlegad. Nittitalet bedömde honom annorlunda och mer generöst, men dess bild kunde ibland vara stiliserad på ett sätt som inte blev alldeles rättvisande.

Oscar Levertin (bd 22) karaktäriserade en gång R:s diktning med hjälp av en vacker metafor: "Den äger skuggan och svalkan, den ljusa skönheten i ett från antikt tempel till kristen basilica omändrad marmorhall. Svalorna sjunga vid kapitälerna. Solljuset flödar in brett och stilla mellan pelarstammarna - det är ro därinne full av ljus meditation och klar höghet" (Svea, s 20). Levertins liknelse blev på sin tid mycket berömd, och med all rätt. Den sammanfattar på ett utmärkt sätt något väsentligt i samtidens och den nära eftervärldens bild av R. Därmed ger den också en antydan om varför en senare tid inte haft lika lätt att uppskatta R. De svala pelarhallarna har tyckts alltför svala. Man har känt sig vandra kring i någon sorts tveksam nygotik från Oscar II:s dagar. R har blivit sin receptionshistorias fånge, har bedömts mindre för vad han var än för den schablonbild av honom som vuxit fram. När Erik Lindegren (bd 23) skrev att 'Viktor Rydbergs historiskt sett storslagna grubbeldikter" på honom gjort ett intryck av "monstruös poetisk banalitet" gav han röst åt en ny modernistisk poetik, som skydde det explicita, men också åt en läsning av R som betingades mer av modersmålsundervisningens konventioner än av en omedelbar kontakt med texterna. Men Levertins bild med all dess pregnans utelämnar mycket. En diktare som säger sig vara ute i "krigarens lovliga uppsåt att såra och döda" har uppenbarligen också annat än ro, ljus och höghet att erbjuda. En skald som drömmer om "den famn, den mun, vartill han trått / i oskuldsfullt begär" har mer av hetta och lidelse, åtminstone under ytan, än vad Levertins marmorsvala liknelse låter ana. R är överhuvud svår att fånga i en liknelse eller formel. Hans radikalism var genuin men inte lätt att definiera. Han bekände sig till "den framåtskådande världsåsikten" men tog i sina romaner snarare parti för historiens förlorare, för det undergångsdömda. Han gladde sig åt sina framgångar och framstod under sina senare år som en del av det oscariska etablissemanget. Men hans solidaritet gällde alltid dem där nere. När Oscar II ville göra R till riddare av Nordstjärneorden tog R för att inte såra monarken emot orden men vägrade sedan att bära den. Genom sin bibelkritik framstod han för många ortodoxa som en kristendomsfiende. Men han deltog vid ett berömt tillfälle i en tryckfrihetsjury som fällde Hjalmar Branting för hädelse. Han skrev den mest bitande satir mot kapitalismen som vår litteratur känner men tog avstånd från den kristendomsfientliga marxismen, som han menade leda, inte till Utopia, men till en ny Grottekvarn.

De motsägande tendenserna fanns även hos personen R. Han framträdde som stridsman för radikala idéer men var i själ och hjärta en melankolisk drömmare. Han ville vara den kampglade Dexippos som slåss för det rätta men liknade kanske mer Erland Månesköld som slets sönder mellan motstridiga viljeimpulser. Stridsglädjen, samtidsengagemanget, forskarhågen, universaliteten och mångsidigheten fann många uttryck i R:s skrifter. Men i hans mest personliga dikter regerar melankolin. Så i den vackra och säregna Skogsrået, som publicerades 1876 men som speglar stämningar vilka med jämna mellanrum återkom i diktarens liv: "Men den, vars hjärta ett skogsrå stjäl, / får aldrig det mer tillbaka: / till drömmar i månljus trår hans själ, / han kan ej älska en maka. /—/ och väntar han något av åren, / så väntar han döden och båren, / han lyss med oläkeligt ve / till suset i furumo."

Författare

Svante Nordin

Arkivuppgifter

R:s arkiv dels i KB (biografica, ms, avskrifter, stor brevsaml), dels i NordM (16 vol: ms o brev); ms o brev även i GUB samt strödda ms i UUB. - Brev från R i GUB (bl a till G af Geijerstam, Stina Hedlund o B Schöldström samt många till S A Hedlund), KB (bl a till U v Feilitzen, P A Gödecke, V v Heidenstam, G Klemming, N Linder, G Mittag-Leffler, C J Meijer-berg, C Snoilsky, KWarburg, H o P S Wieselgren samt många till N F Sander) o i UUB (bl a till E Beckman, H Hjärne o C R Nyblom) o i SA:s arkiv. Delar av R:s brevväxling tr i V R:s brev, 1-3 (1923-26), se nedan Tryckta arbeten.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Fribytaren på Östersjön. Sv original. Gbg 1857. 397 s. [Ur GHT 9/1-26/5 s å.] 2. uppl Gef-le 1866. 516 s. 3. uppl: ... Östersjön. 1877. 429 s. (Senare utg nedan: 4„ 5., 7., 9., [10.], 11., 12., 15. o 17. uppl 1896-1927: Skrifter 4; 18. o 19. uppl 1928-32: Jubileumsuppl 3; 6., 8., 13., 14. o 16. uppl 1912-27: Valda skrifter 2; 1945: Skrifter, Folkuppl 2-3; 1945, 1953: Skrifter, 1945-46: 3-4.) [Annan sep utg:] Be-arb: S Andra. [Sthlm, tr] Uddevalla 1960. 290 s. (Pe-larböckerna; Saga 382.) Övers: S0r0veren i 0sters0-en, Helsing0r 1858, Fribytteren paa 0sters0en, Khvn 1875, 657 s, Folkeudg 1878, 740 s, 3.[!] danske Udg Khvn & Kristiania 19 [05-] 06,509 s [Gyldendals Bibli-othekforHjemmet 1905/06: 2]; The freeboter of the Baltic, Media, Pa., 1891,400 s; Itämeren risteilijä, 1/2, Hfors 1899, 613 s (Otavan helppohintainen kirjasto n:o 45-46), Itämeren sissi, 1-2, Hfors 1930, 253,285 s (Valitut teokset, 2-3); Der Korsar, Berlin, Leipzig, Wien I & Bern [1924], 359 s, 6 pl. - Huru kan Sverge bevara sin sjelfständighet? Gbg 1859. 39 s. [Anon; ur GHT 11-15 o 18/10 s å.] - Singoalla. Romantisk sagodikt (Aurora. Toilette-kalender för 1858, Gbg 1857, s 17-152; [utk även med omsl:] I jernvägs-kupéen, saml af berättelser, skizzer o poemer, Gbg 1864, o Riksdalers-böcker för resor, 33). [Ny uppl:] Singoalla. Sthlm 1865. 116 s. (Dimmor. Fantasier o historier 1*. [Utk även 1872 med omsl:] Nytt jernvägs- och ångbåts-bibliotek. Billigaste saml af skönlitteratur. 12.) 3. uppl: Singoalla. En fantasi. Gbg 1876.152 s. [4. uppl:] Singoalla. Sthlm 1894. 231 s, 25 pl. [Illustr av Carl Larsson.] 7. o 15. uppl 1904, 1919. 4:o. 184 s, 25 pl. 25. uppl 1928. 176 s, 25 pl. (Andra utg nedan: 5., 6., 8., 9., 11., 13., 14., 17., [18.,] 20. o 23. uppl 1896-1926 i Skrifter 3; 10., 12., 15.[= 16.], 19., 21., 22., 24. o 27.-38. uppl 1913-56: Valda skrifter 5; [26. uppl] 1928-32 ijubileumsuppl 2; 1945 i Skrifter, Folkuppl 6; 1945,1953 i Skrifter, 1945-46: 7.) [Andra sep utg:] [Chicago 1896.] 110 s. [Efter 1894 års uppl.] (Kurre-kalender för 1896, Chicago, Afd 2.) Fur den Schulgebrauch ausgewählt und erklärt v P Hainrich. Bielefeld & Leipzig 1927. 162 s, Wörterbuch ... 25 s. (Schwedische Schulausgaben Bd 2.) Sthlm 1937. 216 s. (Husmoderns bibliotek, [omsl:] Husmoderns presentbok. Illustr uppl.) Utg av I Wizelius. Sthlm 1941-68. 340 s. (Svenska författare utg av Sv vitterhetssamfundet, 18.) [Utg med inl o förklaringar av A Werin.] Lund 1946. 148 s. (Skrifter utg av Moders-målslärarnas förening, [omsl:] nr 67.) Ny tr 1948. [3.] o 4.-7. tr 1951, 1954, 1956, 1960, 1964 [utg 1966]. Sthlm 1949. 147 s. Upps 1955. 155 s. (De klassiska ungdomsböckerna [omsl].) Med inl, ordförklaringar o arbetsuppg av Ö Lindberger o N Sylvan. Sthlm 1957. XV, 183 s. (Skönlitteratur i skolan.) 2., 3., [4.], 5. o 6. tr 1959, 1961, 1964, 1982, 1992. Sthlm 1959. 156 s. (Bonnierbiblioteket.) [Ny uppl Sthlm] 1987. 156 s. [BonnierPocket.] Sthlm 1961.205 s. [Ny uppl] 1978. Sthlm 1964. 207 s. (Silverböckerna [omsl].) Med arbetsuppgifter ... Sthlm 1964. 223 s. (Litteraturserien, red av Sune Martinson, 5.) Omsl o illustr av S Ehrén. Sthlm 1969. 220 s. [Med ordförklaringar:] Sthlm 1970. 159 s. (Även: Elevbiblioteket [omsl], med Elevhäfte ... [1970], 16 s, o Lärarhandledning, [1970 (duplic)] 4:o, 4 bl.) Uddevalla 1975. 206 s. Höganäs 1975. 197 s, 25 pl-bl. (Bra klassiker.) [Ny utg, tr i DDR] 1981. Inledn av S Delblanc. [Sthlm, tr] Södertälje 1983. 169 s. (Gidlunds klassiker för ungdom.) Uddevalla 1984. 218 s, 6 färgpl. (Niloe-biblioteket, färgserien.) 2. uppl [utvidgad] 1994. 232 s. [1894 års uppl ngt moderniserad samt 1. o sista kap ur 1857 års uppl. Med efterskrift av Per-Arne Henricson. ] (Alla tiders klassiker.) 3. uppl 1994. [Ej i serien.] Bearb: M Grogarn. Gusum 1991. 141 s. (LK, lätta klassiker.) 2. uppl 1997. Lund 1994. 2. tr 1995. Övers: Helsing0r 1866, 142 s, Khvn 1895,4:o, 289 s; Leipzig [1885], 146 s (Universal-Bibliothek, 2016); Porvoo 1895, 162 s, 4 pl, 2.-3. uppl 1921, 1922, 219s, [nyutg] (Valitut teok-set, 1, Hfors 1930, s 149-302); Sköfde 1900, 4:o, 59 s [franska, ur Redogörelse för Allmänna läroverket i Skara ... 1899/1900], Sthlm & Paris 1900, 170 s, Paris [1907], 306 s, 1 portr, även text till en filmversion, Paris 1950, 157 s; Singoala, Valencia [1902], 213 s, Madrid 1946, 4:o, 24 s; Singoalla, New York 1903, 209 s, 1904, 226 s, 25 pl, London & Newcastle-on-Tyne 1904, XVIII, 226 s, 2. ed s å, London & Felling-on-Tyne [ 1908], XVI, 258 s (The Scott Library no. 124); Pesca-ra 1909 [omsl 1910], 4:o, 217 s, Lanciano 1912, 199 s, början även:... fantasia di Viktor Begdeberg, versione libera (L'Italia moderna, serie 3, anno 2,1904, Roma, s 1561-76); Reykjavik 1916-17, 109, 142 s; Oslo 1950, 164 s, [Oslo] 1965,171 s (Familiens bokhylle [2]), [ny uppl 1972] (ibid 2). - Den siste athenaren. Gbg 1859. VIII, 426 s. [Ur GHT 5/2-8/7 s å.] 2. uppl: Bok 1/2. Sthlm 1866. VIII, 559 s. 3. uppl 1876. 532 s. 4. uppl 1880. 668 s. 5. uppl 1892. IX, 639 s. (Senare utg nedan: 6., 7., 9.-11„ [13.], 14., 16. o 17. uppl 1898-1928: Skrifter 5-6; 18. o 20. uppl 1928-32: Jubileumsuppl 4; 8., 12., 15. o 19. uppl 1912-30: Valda skrifter 3; 1945: Skrifter, Folkuppl 4-5; 1945, 1953: Skrifter, 1945-46: 5-6.) Övers: The last Athenian, Philadelphia [1869], 555 s, [nya uppl] 1879, 1883; Den sidste Athenienser, D 1-2, Khvn 1874,341,409 s, 2. danske Udg 1878, 637 s, 3. d:o Khvn & Kristiania 19[05-]06, 584 s [Gylden-dals Bibliothek ... 1]; Der letzte Athenienser, Bd 1-4, Leipzig 1875, 208, 219, 249, 260 s, Der letzte Athener, Halle a. d. S. [ 1901 ], VI, 448 s, 1 portr (Bibliothek der Gesamtlitleratur des In- und Auslandes, No. 1530-41);Chrusanteus, d 1-2, Amsterdam 1886, 264,312 s; Viimeinen ateenalainen, kirja 1/2, Hfors 1891, 592 s, 2. uppl 1905, 526, (8) s (Otavan romaanisaija 29), 1-2, Hfors 1930, 294, 350 s (Valkut Leokset, 4-5); Le dernier des Athéniens, Paris [1901], 320 s; Poslednij afmjanin, St.-Peterburg 1901, 336 s [bilaga till Vest-nik vsemirnoj istorii s å]; V Rudberg, El ultimo Ateni-ense, Barcelona 1904, 207 s, 2. ed Barcelona & Madrid u å, 191 s. - Göteborg med dess omgifningar framställdt i taflor [av C G Berger o L Messman]. Bd l-[2]. Gbg 1859[-62]. Tv-4:o. [Textbl till 46 litogr pl (13st undert) ulls med J Biörklund (anon); ett urval i ny utg:] Göteborg framställdt i taflor ... Textbilaga. Gbg 1973. Fol. (8) s. [2 st undert.] - Bibelns lära om KrisUis. Samvetsgrann undersökning af V. R. Gbg 1862. 135 s. [Sign.] 2. uppl, tillökad med ett genmäle till "Wäktaren", s å. 135, 56 s. [Sign.] 3. uppl: Med följande bilagor: 1) Genmäle till "Wäktaren" ... 2) Om menniskans föruttillvaro. 3) Till biskop Beckman. Sthlm 1868. 290 s. 4. uppl. Genoms o tillökad med en afhandl 'Till läran om de yttersta Ungen". 1880. 527 s. 5. uppl 1893. (8), 461 s. (Senare utg nedan: 6.-9., [10.] o 11.-13. uppl 1897-1925: Skrifter 10.) Utdrag ur 3. resp 4. uppl: Om menniskans förut-tillvaro samt genmäle till biskop Beckman. Tvenne uppsatser. 1868. 92 s. Overs: Ny Testamentes Lasrdomme om Forudtilva?relsen og de sidsteTing, Khvn 1881, 263 s. Till läran om de yttersta ungen. 1880. 171 s. - Strandvrak. Några spillror hopplockade af Robinson Crusoe (Flora, Toilette-kalender, årg 8, 1864, Gbg 1863, s 103-119; 12 dikter, pseud). - Jehovah-tjensten hos hebreerna före babyloniska fångenskapen (Svensk månadsskrift för fri forskning och allmän bildning, bd 1*, Gbg 1864, s 25-65; 2. uppl s å). 2. uppl Gefle 1869. 65 s. (Senare utg nedan: 3.-6., [7.] o 8.-10. uppl 1896-1926 i Skrifter 11.) - Medeltidens magi (ibid, s 255-278, 339-359, 567-598, 693-724). [Ny uppl] Sthlm 1865. 140 s. (Senare utg: d:o.) Härur: Rennäs-sansudens magi (Från Småland: ord, toner o bilder af småländingar, Upsala 1893, 4:o, s 3-10). Overs: Mid-delalderens Magi, Khvn 1873, 170 s, [ny utg] 1884; The magic of the Middle Ages, New York 1879, 231 s. - Die Israeliten zu Mekka von Davids Zeit... Von D:r R. Dozy ... 1864 [recension] (ibid, s 529-536; sign V. R.). - Bilder ur Göthes Faust, 1-4 (Ny illustrerad tidning, bd 3, 1867, Sthlm, fol, s 186 f, 193-195, 210 f, 218 f). [Utökade utg nedan 1897-1927 i Skrifter 2 samt 1945, 1953 i Skrifter, 1945-46: 2.] - Om kyrka och presterskap. (Med anledning af kyrkomötet.) (Framtiden ... utg af C v Bergen, årg 1,1868, Sthlm, s 125-157). [Ny utg:] Framtidsutsikter. Tankar och visioner inför kyrkomötet 1865 om en modern kyrka. Sthlm 1996. [Omsl.] (35) s. - Urpatriarkernas slägttaf-la i Genesis (WSH, Ny tidsföljd [= F 3], h 10, Gbg 1870, s 275-312). [Ny uppl:] ... Genesis och tideräkningen hos "De sjuttio uttolkare". 1873. 63 s. (Senare utg nedan: 3.-6., [7.] o 8.-10. uppl 1896-1926 i Skrifter 11.) Overs: Key to the genealogical table of the first patriarchs in Genesis... (Transactions of the So-ciety of biblical archasology, vol. 5 [1876-77], London 18[76-] 77, s 65-87). - Bibelkommissionens fjerde öf-versättning af nya testamentet (Svensk tidskrift för literatur, politik och ekonomi, 1873, Sthlm, s 356-400). — Tysk eller nordisk svenska? (Bibelkommissionens ...) (ibid, s 489-530). - Romerska sägner om apostlar-ne Paulus och Petrus. Sthlm 1874. 79 s, 2 pl. 2. uppl 1884. 79 s. [4. uppl:] ... apostlarna ... 1906. 4:o. 119 s. (Andra utg nedan: enl sin deltitel 3., 5., 7. o onumr uppl 1897-1926 i Skrifter 8; [ny uppl] 1928, 1932 iju-bileumsuppl 6; 6. o onumr uppl samt omtr 1913-31 i Valda skrifter 7; 1945 i Skrifter, 1945-46: 9.) [Kommenterad utg:] Porvoo 1921. X, 68,44 s. (Ruotsalaisia koulutekstejä ... 2.) Overs: Romerske Sagn om Apost-lerne Paulus og Petrus, Khvn 1874, 99 s; Römische Sägen uber die Apostel Paulus und Petrus, Leipzig 1876, 75 s, Römische Legenden von den Aposteln Paulus und Petrus, Wismar i. Meckl. 1907,125 s; Roomalaisia satuja apostoli Paavalista ja Pietarista, Tampereella 1881, 71 s, Roomalaisia tarinoita Paavalista ja Pietarista, Hämeenlinna 1901, 111 s; Roman legends about the apostles Paul and Peter, London 1898, VIII, 92 s, Roman legends about the apostles St. Paul and St. Peter, Milwaukee [1911], 63 s [repr från The living Church ...];Traditionsromainesconcernant les apöt-res S' Pierre et Sl Paul, Geneve [1913], 96 s, 4 pl-bl; PcouaiKoi 5poXot, Athen 1921, 103 s. - Om Tanum-stenen (Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia, bd 1, Sthlm 1874-79,s89-93 [1874]).-Den meliska Afrodite (Sv tidskr för politik, ekonomi o literatur, 1874, s 436-464; omtr i Romerska dagar 18[76-]77 o dess utg, se nedan). Övers se följande. - Antinous (ibid, 1875, s 291-306; omtr ibid; d:o). Övers tills med föreg: Die Venus von Milo, Antinous, zwei kunstgeschichtliche Untersuch-ungen, Leipzig [1911], 92 s, 2 pl-bl ([omsl:] Redarns Universal-Bibliothek, 5256). - Romerske kejsare i marmor (ibid, 1875, s 1-20, 97-119, 1876, s 297-346, 415-431; omtr ibid; d:o). - Ur andra delen af Göthes "Faust" (ibid, 1875, s 414-454; kommenterad övers; omtr se nedan, Översatt: Goethe: Faust, 2. genoms uppl). - Lille Viggs äfventyr på julafton. Gbg 1875. 20 s. [Faksimiluppl Gbg] 1972. [2. uppl, omsl:] Folkuppl 1878. 23 s. Ny uppl [omsl] 1883. 3.[= 4.] uppl Sthlm 1895. 4:o. 46 s. 4.[= 5.] uppl (i Skrifter 8, 1897). 6. uppl 1906. 24 s. 7. uppl 1907 (även i d:o, 2. uppl). 8. uppl: ... äventyr ... 1916. 9. uppl (föruti d:o, 3. uppl 1918 o [onumr ny tr] i 4. uppl 1919) 1922 (även som 9. uppl [ny tr] i d:o, 5. uppl). [Nya uppl] 1926 (även i d:o, 6. uppl), 1932, 1942. (Även 1945, 1956 i Skrifter 1945-46: 9.) [Andra sep utg:] Gbg 1953. 29 s. Upps 1956. 33 s. 1957, 1958. 27 s. Sthlm 1980. (32) s. 2. uppl 1983. Övers: La veille de noel du petit Vigg, Sthlm 1876, 22 s, La veillée de noél du pe-tit Wigg (Nouvelles suédoises, Paris [1892], s 213-248,4 pl); Pikku Simon seikkailutjoulu-iltana, Porvoo 1895, 22 s, 2. uppl 190[7], Pikku Villen seikkailujou-luaattona, Hfors 1981, tv-4:o, 37 s; Prikljucenie ma-leit'kago Vigga v noc' pod Rojzdestvo, S. Peterburg 1897, 32 s; Lille Viggos Juleaeventyr, Khvn 1900, tv-4:o, 35 s, Lille Viggs eventyr juleaften, [Khvn] 1981, tv-4:o, (33) s; Klein Viks Abenteuer am Weihnachtsabend, Berlin 1902, 16 s ([omsl:] Kleinkindergarten, Nr. 58), Abenteuer des Kleinen Wigg am Heiligabend, Darm-stadt 1908, 23 s, Das seltsame Weihnachtserlebnis des kleinen Wigg [+ ZTopelius, Märchen,] Wien [1919], 49 s (Carl Konegen's Kinderbucher, 60), Björns Aben- teuer am Weihnachtsabend, Reinbek bei Hamburg 1982, tv-4:o, 32 s; Vesle Viggos eventyr, [Oslo 1966,] 4:o, 25 s, Lille Viggs forunderlige opplevelser på julaften, Oslo 1981, tv-4:o, (32) s; Przygoda Janka w wieczor wigilijny, Warszawa 1910, 25 s (Bibljoteczka mlodziezy szkolnej 128); Väike Siimu juhtumised jöuluöhtul, Tallinn [192?], 16 s (Läste jututuba nr. 16); Little Vigg's Christmas eve, Wien 1924, 31 s (World library for children, 28); Nikolinska Noc, Zag-reb 1929, 37 s (Djecje pozoriste, 7); L'aventuro di mikra Vigg lor la kristnaskala vigilio, Sthlm 1932 [omsl], 20 s [ido]; Jölin hans Vöggs litla, [Reykjavik] 1981, rv-4:o, (33) s; Klein Wikus se kersavontuur, Kaapstad ... 1981, tv-4:o, 31 s. - Till tolkningen af Nordens äldsta runeinskrifter (Svenska fornminnesföreningens tidskrift, bd 1. 1873-1874, Sthlm 1875, s 234-246, 5 pl). - I natten. Några dikter. 1. I klostercellen / 2. Oro / 3. Skogsrået / 4. Snöfrid / 5. Bal-dersbålet / 6. Vaknen! (Efter O. Viig.) (Svea. Folk-kalender, årg 32, 1876, Sthlm 1875, s 131-149). Sep omtr härur: Skogsrået. [Rubr.] Gbg [1877]. (2) s. Snöfrid. Ballad. Luleå 1890. (4) s. Övers härur bl a: Den gamle Munk i Klostercellen (R, Romerske Dage, Khvn 1877, s LI-LIII); Der alte Mönch in der Kloster-zelle (Das Magazin fur die Litteratur des In- und Aus-landes, Jahrg 56, 1887, Leipzig, 4:o, s 420); Balders-baalet (Hojskolebladet, Aarg 40, 1915, Kolding, 4:o, sp 785-788). - Hvadan och hvarthän / Dexippos / Vi ses igen / Den flygande holländaren (Nu, månadsskrift, årg 2, 1876, Sthlm, s 1, 62-65, 131, 177-179; dikter). Övers härur bl a: Dexippos (R, Romerske Dage, Khvn 1877, s LLV-LXIII; Schwedische Dichtung-en, Berlin 1889, s 205-216, Nord und Sud, Bd 89 (H 267), Breslau 1899, s 372-376, o Nordlandsharfe, Bremen 1889, s 118-123; Deksippos (Valvoja, 1893, Hfors, s 257-262); Dexippus, poema Suecanum, [omsl: Aei^uncoa,] Athenis 1896, 8 s, även Redogörelse för allmänna läroverken i Norrköping ... 1897-98 [: 1.] J Bergman, De P. Herennio Dexippos Hol-mise 1897, 4:o, s 25-37, parallell sv o latinsk text, även sep 1898, 13 s). - Romerska dagar. Sthlm 18[76-]77. 4:o. 166 s, 1 pl. Oktav-uppl 1882. 304 s. 2. tillök d:o 1892. 325 s. [Senare utg med titel efter första uppsatsen. Utg av enbart denna:] Romerske kejsare i marmor. 4. uppl 1907. 160 s. (Även: [De bästa böckerna, nr 8.]) 4.[= 5.] uppl 1907. 160, 23 s. (Nyare svenska förf, i uppl för skolan, 1.) 7.[!] uppl 1913. 202 s. [Ny utg Gbg (tr i Ungern)] 1988. 165 s. (Andra utg nedan: 3., 6., 8., 9„ [11.,] 12., 13. o 15. uppl 1897-1926 i Skrifter 9; 1928 o 1932 ijubileumsuppl 6; 7., 10. o 14. uppl 1913-25 i Valda skrifter 4; 1945, 1953 i Skrifter, 1945-46: 10.) Övers: Romerske Dage, Khvn 1877, LXIII, 445 s, 1 portr, 2. Udg 1884, 524 s, 1 porlr, 1 pl; Roman days, London 1879, XXI, 332 s, New York 1879, 2. ed 1880; Profils romains, études d'aprés les marbres, fasc 1*, Paris & Lund 1889, 65 s; Römische Kaiser in Marmor, Stuttgart 1907, 170 s, 8 pl, Römische Cäsaren im Marmor, Halle a. S. [1909], 206 s, 8 pl; Rooman keisareita marmorihahmossa, Hfors 1909, 220 s, 16 pl, [ny utg] (Valitut teokset, 6, Hfors 1930, s 247-418). - Ord till musiken vid jubelfestpro-motionen i Upsala den 6 september 1877. Upsala 1877. (6) s. Omtr: Ny illustr tidn, 13,1877, s 314 f. [Ny utg:] Kantat vid doktors-promotionerna i Uppsala domkyrka vid Linnéfesten den 24 maj 1907 ... Upps 1907. 4:o. 14 s. [Med latinsk o fr övers.] Andra övers: Carmen Upsalias 1877, VII s [latin]; Cantate Upsala [1877], (7) s [fr]; Kantate (jubilljöd) ... (Thjö-dölfur, är 29, [1877,] Reykjavik, fol, bl 32); Sprawoz-danie z obchodujubileuszowego czterystoletniéj rocz-nicyzalozeniawszechnicy upsalskiéj Poznan 1877, s 52-64; Cantata Gbg 1878, 4:o, (4) s [eng]; Cantate Sthlm 1878, 4 s [tyska]. - Prometeus och Ahasverus. (Ett utkast.) (Literärt album ... red af G Meyer, årg 1, 1877, Sthlm, s 43-75, 1 portr). Övers: Prometheus und Ahasverus. Ein Entwurf (Nord und Siid, Jahrg 41, 1887, Breslau, s 59-72), Prometheus und Ahasver Stuttgart 1889, 46 s. - Drömlif (Nu, 3*, 1877, s 44-46). - Den flygande holländaren. Gbg 1878. 15 s. [Dikt, utvidgad, från Nu 1876.] - Inträdes--tal i Svenska akademien den 22 maj 1878 (SAH ifrån 1796, d 53 [1877-78], Sthlm 1878, s 125-172). Även: Carl Wilhelm August Strandberg. Minnesteckn såsom inträdestal i Sv akad d 22 maj 1878. Sthlm 1878. 48 s. - Träsnittet i psalmboken (Nornan, sv kalender, årg 6, 1879. Sthlm 1878, s 151-158; dikt ur GHT 2/2 s å). Sep utg: ... En gammal skolkamrat förtäljer. [Rubr.] Gbg [1878]. Fol. (2) bl. [Undert V. R.] Övers bl a: The picture in the hymn-book (R, Roman days, London 1879, s XVI-XXI). - De badande barnen (Svea, 35, 1879, tr 1878, s 137 f; dikt, även: Tal och qväden i Samfundet S. H. T, 1878,1879, Sthlm 1879, s 3-5, undert Victor Tractarius; 2. uppl 1892). Övers: Die ba-denden Kinder (Blälter schwedischer Dichtung, Gbg 1907, s 86 f). - Några ord om spiritismen (Sanningsökaren. Nord månadskrift för förnuftstro o praktisk kristendom, årg 4,1880, Sthlm, s 69-72; ur brev febr s å). - Tal (SAH ...,56 [1879], tr 1880, s 3-10). - Det forna Jönköping. Skiss. Med 2:ne stentryck ... (Svea, 37, 1881, tr 1880, s 108-131, 1 karta, 1 pl). Sep utg: Sthlm 1880. 23 s, 1 karta, 1 pl. [Ny utg] Jönköping 1966. 28 s.-Klockorna (Svensk kalender, årg 1, 1881, Sthlm 1880, s 25-27; dikt). - Förord. (Préface.) (C E. L. Baltzer, Glyphes des rochers de Bohuslän. (Suéde.), [häftesomsl: Hällristningar från Bohuslän (Sverige),] Gbg 1881, fol, s 3-11; parallell sv o fr text). - Sibyllinerna och Völuspå. 1-2 (Nordisk tidskrift ... utg av Letterstedtska fören, årg 4,1881, Sthlm, s 1-29, 113-162; även sep, 79 s; omtr se nedan: 2., 3., 4.[= 5.,] 6., [7.] o 8.-11. uppl 1898-1927 i Skrifter 12). - Astrologien och Merlin. (Om källorna till stjärneskildringen i Galfrids Historia regum Britannia:.) (ibid, s 377-409, 1 pl, 447-480, 1 tab; även sep, 67 s, 1 tab; d:o). - Tomten (Ny illustr tidn, 17, 1881, s 65 f; dikt). Sep utg: Sthlm 1948. 4:o. (16) s. [Nya uppl] 1950, 1954. [Ny utg] 1960.Tv-4:o. (32) s. 2.-3. uppl 1960. 4. o 5. uppl 1962,1969. 2.-4. tr 1977,1981, 1984. 6. uppl 1987. 2. tr 1991. Övers: Tonttu, Hfors 1945, 4:o, (12) s, 1952; Der Wichte (Nordische Dreiklang, Miinchen 1959, s 5-61), Tomten (Weihnacht, Hamburg 1962, s 59-61); prosabearb 1960 av A Lindgren: Tomte Tum-metott, Hamburg (tr Sthlm) [1961], 1962; Nissen, Oslo [1961], 2. opl 1977; The tomten, Sthlm 1961, 5. impr London 1975, New York 1961, [ny uppl] 1968, Toronto s å, New York 1990, Edinburgh 1992, New York 1997, The Christmas tomten, New York 1981, Toronto s å, London s å; Tomten [Kaapstad] 1967; [Tomute,] Tokyo 1979, [Kurisumasu tomuten,] Tokyo 1982; Kotitonttu, Hfors 1981; alla lv-4:o, c:a 30 s. -Bäckens elfva till flickan (ibid, s 99). - Dikter. Saml 1-2. Sthlm 1882-91. 243, 159 s. 2. uppl 1896. 243, 192 s. 6. uppl [omsl: Rosenuppl]: D 1-2. 1910. 171, 136 s. (Andra utg nedan: 3.-5., 7., 9., 10., 12., 13., [14.,] 16., 18., 19., 21. o 24. uppl 1899-1930: Skrifter 1; 22. o 25. uppl 1928-32: Jubileumsuppl 1; 8., 11., 15., 17., 20. o 23. uppl 1913-30: Valda skrifter 6; 1945: Skrifter, Folkuppl 1; 1945, 1953: Skrifter, 1945-46: 1.) Övers härur bl a: Grottemylly (N E Wai-nio, Poimulehtiä, Hfors 1895, s 151-192), Uusi Grot-telaulu, Hfors 1896, 47 s [Otavan helppohintainen kirjasto 27]. - Tal vid Callas graf den 9 sept. 1880 och vidTyrasgraf den 12 april 1882 afV. R. Gbg 1883.4:o. 8 s. [Sign.] - Marcus Aurelius (Pressade blad utg till förmån för Gutenbergska stiftelsen, Sthlm 1884, s 81-92). - Segersvärdet. Äfventyr ur germanfolkens mytologiska epos (Ny svensk tidskrift, 1884, Lund, s 3-29, 89-101, 169-187, 241-277). [Ny utg:] Grunddragen av ett mytologiskt epos från den germaniska hedendomens sista årtusende. Sagan om svärdet. Utg av L Krumlinde ... Höganäs 1993. 220 s. Övers: Sejrsvaer-det. Oversigt over de gothiske Folks mythologiske Epos, Khvn 1885, 276 s. - Psyche (Saga, Minnestaflor från Nord museet 1885, Sthlm 1885 [omsl], fol, s 9; dikt). Övers bl a: Europäische Lyrik, Leipzig 1899, s 23. - Undersökningar i germanisk mythologi. D 1-2. Sthlm 1886-[90]. 1. 1886. 755, VI s. 2. 1889[-90]. 628, XXXVIII s. Övers: Teutonic mythology, London 1889, XII, 706 s, titeluppl 1891, vol 1-3, London, Kl™, Sthlm, Berlin, New York 1906, 1058 s (Norrce-na [8-10]), även London 1907 (Anglosaxon classics, Norrcena, Imperial ed, v 3-5) o London & New York ... 1907-11 (d:o, Memorial ed, 3-5). - "Pojkarne." (Ny illustr tidn, 22, 1886, s 424). - Pessimistiska hugskott af en optimist (Norden, illustr skandinavisk re-vue, Sdilm, Christiania, Khvn [1886-87], fol, s [49]). Övers i dansk utg: Pessimistiske Indfald af en Optimist (Norden, illustreret... Revue). - Fädernas gudasaga. Berättad för ungdomen. Sthlm 1887. 248 s. 4. uppl 1913. 239 s. 5.[!] uppl 1926. 245 s. [Ny utg] Uddevalla 1983. 219 s. [Ny tr] 1984. (Andra utg nedan: 2., 3., 4.[=5.],6., [7.] o 8.-11. uppl 1898-1927 i Skrifter 12.) Övers: Die Göttersage der Väter, Sthlm & Leipzig [1911], VIII, 232 s. - Förord (B Schöldström, Harposlag och svärdsklang Sthlm 1888, s 3-6; sign V. R.). - Till inledning (E Arnold, Asiens ljus eller Den stora försakelsen, Sthlm 1888, s V-XXXFV; 2. uppl 1911). -Barndomspoesien (Runa, Minnesblad från Nord museet 1888, Sthlm u å, fol, s 1-3; dikt). Sep utg: Sthlm [1893]. Tv-4:o. 8 bl. - En blomma (ibid, s 4 f; tonsatt av A Hallen). - Vårdträdet (ibid, s 65-69). -Tutilo, en konstnär i nionde århundradet (Jul, utg af Konstnärsklubben, [årg 1,] 1888, Sthlm, fol, s 2 f; även Valkyri-an, [omsl:] illustr månadsskrift, årg 1, 1897, New York, augusti, s 45-48). - Konstens ursprung och utvecklingsläran. Inträdesföreläsn. Sthlm 1889. 14 s. -Om ting och fenomen ur empirisk synpunkt (S Laing, Vår tids vetande och tänkande, en framställn af de förnämsta resultaten af den nyare forskningen inom tingens o andens värld Sthlm 1890, [efterskr,] s 1-47). - Grubblaren (Album för literatur och konst red av G Meyer, Sthlm 1890, 4:o, s 22-28). - Från barndomen (Elfdrottningen 1890. För "skollofskolo-nierna" utg o red af G Bellander, Gbg 1890, fol, s 4 f). - Herakles vid skiljevägen (Palettskrap, [årg 1,] 1890, Sthlm, fol, Julnr, s 3). - Visor ur en berättelse från reformationstiden. Harpolekaren och hans son / Till Österland / Herr Ture Jönsson Roos (Svensk tidskrift utg af F v Scheele, årg 1, 1891, Upsala, s 193-196). -Realisten Åbrandsson (Svea, 47, 1891, tr 1890, s 94-105). - Blad för vinden: I natten / Påverandan vid hafvet / Modern (ibid, s 7-10). - Vapensmeden. Sthlm 1891. 384 s. [Nya tr] s å. (Senare utg nedan: 2.-5., 7., 9., 10., 10.[= 11.], [12.,] 14., 16. o 18. uppl 1896-1926: Skrifter 7; 20., 22., 25. o 26. uppl 1928-43: Jubileumsuppl 5; 6., 8., 13., 15., 17., 19., 21., 23. o 27. uppl 1912-49: Valda skrifter 1; 1945: Skrifter, Folk-uppl 7; 1945: Skrifter, 1945-46: 8.) [24. uppl] 1940. 254 s. (Albert Bonniers cirkelböcker, 5.) [Senare sep utg:] [Med inl o förklaringar avj Mjöberg.] Lund 1947. 216 s. 1 pl, 1 karta. (Skrifter utg av Modersmåls-lärarnas förening, 68.) 2.-5. tr 1949,1955,1961, 1965. Sthlm 1957. 263 s. Sthlm 1963. 186 s. (Aldus klassiker 10.) Övers: Vaabensmedden, Khvn 1892, 359 s, 2. danske Udg Khvn & Kristiania 1906, 216 s [Gylden-dals Bibliothek ... ], Khvn 1943, 245 s; De wapensmid, 1-2, Amsterdam 1893, 223, 202 s; Aseseppä, Hfors 1895, XXVI, 276 s, 1 portr, 2. uppl 1907, 262 s (Ota-van helppohintainen kirjasto 129), [ny utg] (Valitut teokset, 6, Hfors 1930, s 5-246); Der Waffenschmied, Darmstadt 1908, V, 222 s; Vapensmeden, Oslo 1946, 218 s. - Porträttfynden i Faijum (Nordisk tidskrift, 14, 1891, s 1-13,1 pl; även sep). - Allmakt och ödmjukhet (JultomtarJönköping 1891,Jönköping u å, fol, s [4]). - Idealerna och guldet. (Utdrag ur en konsthist före-läsn.) (Jul, utg af Konstnärsklubben, 4, 1891, s 16). -Om hjältesagan å Rökstenen. Sthlm 1892. 46 s. (VHAAH, [d 31 =] N. F. 11: 6.) 4. uppl 1913. 239 s. 5.[!] uppl 1926. 245 s. (Andra utg nedan: 2., 3., 4.[= 5.], 6., [7.] o 8.-11. uppl 1898-1927 i Skrifter 12.) -Målarens psykologi (Palettskrap, 3,1892, Julnr, s 9). -Kristus och Magdalena. Tafla af Albert Edelfelt (Svea, 49, 1893, tr 1892, s 80-88, 1 pl). - En underbar man. Leonardo da Vinci. Ur en föreläsn i Stockholms högskola. Örebro 1893. 16 s. - Oro i Olympen (Ur skilda portföljer, literärt album, Sthlm 1893, s 80-99). - I halfslummern (OoB, årg 2,1893, Sthlm, s 302-306). -Fantasmer ur verkligheten (Svea, 50, 1894, tr 1893, s 32-41). - Varia. Tankar och bilder. 1*. Sthlm 1894. 347 s. [Varia 1898-99 med annat innehåll se nedan: Skrifter 13-14.] - I dörren (A Klinckowström, Svip-dag Egilssons saga, Sthlm 1894, s V-XIII). - Inledande afhandling om den mekaniska världsteorien (R Wim-mer, Hvad är sanning Sthlm 1894, s V-XXX; 2. uppl 1899, s V-XXXII). - Något om Arnold Böcklin (Vintergatan, saml ... utg af Sveriges författarfören, årg 1, 1894, Sthlm, s 204-214). - Kvällringning [omj F Millets Angelus] (Svensk folkkalender, [årg 1,] 1895, Sthlm 1894, s 43-48). - Herdarna tillbedja. Al- tartafla af Albert Edelfelt (Svea, 51, 1895, tr 1894, s 16-22, 1 pl). - Om nakenhet och klädselsätt. (Med anledn af striden om Oscar Björcks frismålningar i Operakällaren.) Sthlm 1895. 45 s. - Ur kyrkans häf-der. Östersund 1895. 19 s. ([Omsl:] Mera ljus! Jämtlandspostens folkbibliotek 12.) - Den hvita rasens framtid, inledande afhandling (B Kidd, Den sociala utvecklingen, Sthlm 1895, s I-XXXVI; utdrag i R Ti-gerstedt, I nykterhetsfrågan Hfors 1908, s 13f: Om alkoholismen). -Jungfru Maria i rosengård (Julklockan, [omsl:] läsn för jul o nyår utg af S Ström, Sthlm 1895, fol, s 2). - En dikt i facsimile efter förf:s handskrift. I natten (Svea, 1896, tr 1895, s 26 f). - Vandringsmän. 1. Längtan / 2. Fantasos och Sulamit (God jul, [omsl:] Hälsn från Kristi fören af unge män i Stockholm, årg 1,1895, Sthlm, fol, s 2 f; dikter). - En autograf (Friskytten. Bilder o notiser från teatern o konstnärsverlden, 1895, Sthlm, fol, Prof- o julnr, s 7). - Konstnären och konstverket (Jul, utg af Konstnärsklubben, årg 8, 1895, Sthlm, fol, s 10 f). - Himlens blå (Vintergatan, 2, 1895, s 98 f). - Skrifter. [Utg av K Warburg.] D 1-14. Sthlm 1896-1899. 1. Dikter. 3. uppl 1899. 305 s. 4., 5. o 7. uppl 1903, 1909, 1911. 9., 10., 12., 13., 16., 18., 19., 21. o 24. uppl 1914, 1916, 1918, 1919, 1920, 1923, 1925, 1926, 1930. 317 s, 1 portr. [14. (bibliofil)uppl] 1919. 313 s, 1 portr. 2. Faust och fauststudier. [Deltitlar:] Faust, sorgespel af Goethe öfvers 3. uppl / Bilder ur Göthes Faust. (Dels efter uppsatser i Ny ill. tidning 1867, dels med begagnande af ett efterlämnadt manuskript.) 1897. 358 s. [Sep härur:] Bilder ur Goethes Faust. 1897. 62 s. 4. uppl [enl deltitel 1] 1909. 363 s. 5., 6. o 8.-11. uppl 1915, 1918, 1920, 1921, 1925, 1927. 369 s. [7. (bibliofil)uppl] 1919. 365 s. |Jfr nedan, Översatt.]3[: 1]. De vandrande djäknarne, bondhistoria af "Agrico-la" (V Rydberg). 1896. 150 s. [Ur GHT 1/4-26/5 1857.] 2.-4. uppl 1902, 1907,1911. 5. uppl 1915. 160 s. 6. uppl 1918. 158 s. [7. uppl ej utg.] [8. (biblio-fil)uppl] 1919. 9.-12. uppl 1920, 1922, 1925, 1927. 160 s. (Senare utg nedan 1945 i Skrifter, Folkuppl 6, o i Skrifter, 1945-1946: 7.) Övers: Kuljeksivat teinit, Hfors 1898, 159 s ([omsl: Otavan helppohintainen kirjasto 40), [ny utg:] Vaeltavat teinit (Valitut teokset, 1, Hfors 1930, s 5-148). 3[: 2]. Singoalla. 5. uppl 1896. 174 s. 6., 8. o 9. uppl 1902, 1906, 1909. 11., 13., 14., 17., 20. o 23. uppl 1915,1918,1919,1920,1923,1926. 187 s. [18. (bibliofil)uppl] 1919. 185 s. 4. Fribytaren på Östersjön. 4. uppl 1896. 538 s. 5. uppl 1910. 7., 9., 11., 12., 15. o 17. uppl 1915, 1918, 1920, 1922, 1925, 1927. 570 s. [10. (bibliofil)uppl] 1919. 566 s. 5-6. Den siste athenaren. Bok 1-2. 6. uppl 1898. 298, 351 s. 7. uppl 1906. 9.-11., 14., 16. o 17. uppl: ... atenaren. 1914, 1918, 1919, 1921, 1925, 1928. 318, 382 s. [13. (bibllofil)uppl] 1919. 314, 378 s. 7. Vapensmeden (Hägringar från reformationstiden). 2. uppl 1896. 252 s. 3.-5. o 7. uppl 1900, 1905, 1909, 1912. 9.-10. uppl 1916, 1918. 272 s. 10.[= 11.] uppl 1918. [12. (bibliofil)uppl] 1919. 270 s. 14., 16. o 18. uppl 1920, 1924, 1926. 274 s. 8. Sägner, berättelser och skizzer. [Deltit:] Romerska sägner ... 3. uppl / Lille Viggs äf-ventyr ... 4. upp] / Barndomsminnen / Romanfragment / Resebref och reseminnen. 1897. 318 s. 2. [del- titlar 1 o 2: 5. resp 7.] uppl 1907. 3. [deltitlar 1 o 2: 7. resp 9.] uppl: ... skisser. 1918. 339 s. 4. (bibliofil)uppl [deltitlar utan nr] 1919. 5. [deltitel 2: 9.(1)] uppl 1922. 6. uppl [deltitlar utan nr] 1926. 9. Romerske kejsare i marmor samt andra uppsatser i konst. [Del-tit:] Romerske kejsare ... 3. uppl / Den meliska Afrodite / Antinous / Smärre uppsatser om konst. 1897. 399 s. 6. uppl [enl deltitel 1] 1907. 8., 9., 12., 13. o 15. uppl 1914, 1918, 1920, 1922, 1926.431 s. [11. (biblio-fil)uppl] 1919. 10. Bibelns lära om Kristus. 6. uppl 1897. 560 s. 7. uppl 1904. 8., 9. o 11.-13. uppl 1916, 1918, 1920, 1923, 1925. 603 s. [10. (bibliofil)uppl] 1920. 11. Medeltidens magi; Jehovah-tjänsten hos hebreerna (jämte tillägg); Urpatriarkernas släkttafla. [Enl deltidarna:] 3. uppl (2. bokuppl) 1896. 279 s. 4. (3. bok)uppl 1902. 5. (4. bok)uppl 1917. 301 s. 6., 8.-10. (5., 7.-9. bok)uppl 1918, 1921,1924, 1926. 301 s. [7. (6.) (bibliofil)uppl] 1920. [Faksimilutg ur uppl 1917:] Medeltidens magi. Gbg 1982. 154 s. 12. Fädernas gudasaga; Sibyllinerna och Völuspa; Astrologien och Merlin; Hjältesagan å Rökstenen. [Deltit:] Fädernas ... 2. uppl / Sibyllinerna o Völuspa samt Astrologien ... / Om hjältesagan ... 1898. 539 s. 3. uppl [enl deltitel 1] 1906. 589 s. 4.[= 5.], 6. o 8.-11. uppl 1917, 1918,1921,1923,1925,1927. 631 s, 1 tabellbl. [7. (bib-liofil)uppl] 1921. 13-14. Varia [1-2]. 1. (Filosofiska, historiska o språkvetenskapliga ämnen). 1898. 381 s. [2. uppl] 1910. 3., 4., 6. o 7. uppl: Fil, hist, språkve-tensk uppsatser. 1918,1921,1924,1926.488 s. [5. (bib-liofil)uppl] 1921. 2. Tal. - Valda uppsatser o anföranden i kyrkliga, teologiska, politiska o strödda ämnen. 1899. 563 s. [2. uppl] 1910. 3. uppl [titel, även på omsl: Fil, hist, språkvet uppsatser] 1919. [Med rättad titel:] 4., 6. o 7. uppl 1921, 1924, 1926. 529 s. [5. (bib-liofil)uppl] 1921. - Dikter. Romerska sägner. Utg med förklaringar af E. Hildebrand. Sthlm 1897. 100 s. (Skolupplagor af sv förf.) 2. oförändr uppl 1904. 3. d:o[!] 1912. [Med ny stavning.] - En fornromersk tidning (Eko, utg i anledning af Publicistklubbens 25-årsjubileum, Sthlm 1899, fol, s 16 f). - Grubblaren. (Facsimile efter originalmanuskriptet.) Sthlm [omsl] 1900. 4:o. 1 portr, 5 s facs. - Till frågan om Monte Ca-vallo-gruppen [1874] ([GHÅ, bd 6, 1900, 4.] K War-burg, De olika åsikterna om Monte Cavallo-gruppen Gbg 1901, s 20-27). - Filosofiska föreläsningar. [Inre titel:] Föreläsningar öfver ... hållna i Göteborg ... [Utg af R Höckert.] 1-4. Sthlm 1900-01. 1. Materialism och idealism ... [Inre tit:] Föreläsn öfVer materialism ... Göteborg höstterminen 1876. 1900. XXI, 367 s. 2. Leibniz' teodicé och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen. [Inre tit:] ... ht 1877. 1900. 206 s. Overs: Leibniz' Theodicee und der Scho-penhauer-Hartmannsche Pessimismus, Leipzig 1903, 177 s. 3. Antropologi. [Inre tit:] ... vårterminen 1878. 1900. 112 s. 4. Antropologi och moralfilosofi. [Inre tit:] ... ht 1878. 1901. 189 s. - Det sköna och dess lagar. Fjorton föreläsn hållna vårterminen 1889. Sthlm 1901. 260 s. Overs: Kaunis ja sen lait, Hämeenlinna 1920, 246 s (Kariston tietoklrjasto 2). - Kulturhistoriska föreläsningar. [Inre titel:] Föreläsningar ... hållna vid Stockholms högskola ... [Utg af R Höckert.] 1-6. Sthlm 1903-06. 1. Romerska kulturen under de två första århundradena efter Kristus. [Inre tit:] Föreläsningar öfver romerska ... hållna ... höstterminen 1884. 1903. VI, 337 s. 2. Romerska ... (forts) ... [Inre tit:] ... vårterminen 1885. 1903. 277 s. 3. Romerska kulturen under kejsartiden (forts). [Inre tit:] Föreläsn öfver romerska ... ht 1886. 1904. 339 s. 4. Den äldre medeltidens kulturhistoria. [Inre tit:] Föreläsn öfver den äldre ... vt 1887. 1905. 643 s. 5. Medeltidens kulturhistoria (forts). [Inre tit:] Föreläsn öfver medeltidens ... ht 1887.1905. 441 s. 6. Korstågsperiodens kulturhistoria. [Förtit:] Föreläsn öfver korstågsperiodens ... vt 1888. 1906. 586 s. - Nero och ljungelden (W Berg, Sällskapet Gnistan 1878-1903, Festskrift Gbg 1903, s 32-41). - [Tal vid Gnistans konstutställningar 16/1 1880 o 10/6 1881] (ibid, s 64-66, 70-73). - Luca Signorelli, ur en föreläsn (OoB, 12, 1903, s 1-12, 1 portr; även sep). - [Valda stycken.] Sthlm 1906. 30 s, 1 portr, 67 s, 1 portr. (Ur vår tids litteratur. Läsebok för folkskolan utg af E Rodhe h 3 a—b.) 2. uppl 1910, 1909. 30, 67 s. ([Senare uppl:] Ur sv litteraturen ...) 3. uppl 1916, 1915. 3 a: 4.-7. uppl 1921, 1922, 1927, 1929. 30 s. 3 b: 4.-6. uppl 1920, 1922, 1924. 66 s. 7.-9. uppl 1929, 1935, 1944. 69 s. 2. tr 1950. - Valikoima runoelmia. Porvoo 1906. 102 s, 1 portr. [Valda dikter.] - [Skrifter i urval] (Sveriges na-tional-litteratur 1300-1900, [utg av K Warburg,] Sthlm 1910, 15, s 25-277; 2. uppl 1919, [ny utg:] ... 1300-1920, 16, 1922, s 23-242). - En ungdomsdram. [Utg av] H Lundgren (Dikt och studie, minnesskrift utg af Ästhetiskaföreningen i Uppsala Upps 1912, 4:o, s 48-56; även sep, (8) s). - Valda skrifter. [1-8.] Sthlm 1912-13. 1. Vapensmeden. 6. o 8. uppl 1912, 1915. 255 s. 13., 15., 17., 19., 21. o 23. uppl 1920, 1922, 1924, 1926, 1929, 1935. 272 s. 27. uppl [omsl: Folkuppl] 1949. 2. Fribytaren på Östersjön. 6., 8., 13., 14. o 16. uppl 1912, 1917, 1922, 1924, 1927. 562 s. 3. Den siste athenaren. Bok 1-2. 8. uppl 1912-13. 313, 370 s. 12., 15. o 19. uppl: ... atenaren. 1919, 1924, 1930. 318, 382 s. 4. Romerska kejsare i marmor. 7. uppl 1913. 180 s. 10. o 14. uppl: Romerske ... 1919, 1925. 181 s. 5. Singoalla. 10. o 12. uppl 1913, 1917. 165 s. 15.[= 16.], 19., 21., 22. o 24. uppl 1920, 1922, 1923, 1924, 1927. 175 s. 27.-38. uppl 1929, 1933, 1937, 1941, 1942, 1944, 1946, 1947, 1950, 1952,1954, 1956. 179 s. 6. Dikter. 8. uppl 1913. 279 s. 11. uppl 1917. 15. uppl 1920. 317 s. 17., 20. o 23. uppl 1922, 1925, 1930. 298 s. 7. Romerska sägner om apostlarne Paulus och Petrus. 6. uppl 1913. 81 s. Nytt oförändrat avtr 1921, 1924, 1931. 8. Uppsatser, barndomsminnen, tal m. m. 1913. 209 s. 2. uppl 1924. - Den holländska målarkonsten under sextonhundratalet. In-ledningsföreläsn, hållen i Stockholms högskola d 3 febr 1893 (Kvällsol, en saml skrifter på vers o prosa, Sthlm 1917, s 9-22). - Brev. [Inre titel:] ... I urval utg av E Haverman. 1-3. Sthlm 1923-26. 1. V Rydbergs och S. A. Hedlunds brevväxling samt några brev från V R till Hedlundska familjen. 1923. X, 431 s. 2. [Inre titel: Brev från V R] 1855-1881. 1925. VII, 40 s. 3. 1882-1895. 1926. VII, 200 s. - Skrifter. [Ryggtitel; fårtitel:] Jubileumsuppl. [1-6.] Sthlm 1928. 1. Dikter. 22. uppl 1928. 298 s. [Ny tr] 1929. 25. uppl 1932. 2. Singoalla. - Uppsatser, barndomsminnen, tal m. m. [26. uppl] 1928. 387 s. [Ny tr] 1932. 3. Fribyta-ren på Östersjön. 1-2. 18. uppl 1928. 300, 267 s. [Ny tr] 1929.19. uppl 1932.4. Den siste atenaren. 1-2.18. uppl 1928. 318, 379 s. [Ny tr] 1929. 20. uppl 1932. 5. Vapensmeden ... 20. uppl 1928. 272 s. [Ny tr] 1929. 22. o 25. uppl 1932,1941. 26. uppl 1943. [Omsl: Valda skrifter.] 6. Romerska sägner om apostlarne Paulus och Petrus - Romerske kejsare i marmor. [Ny uppl] 1928. 261 s. [Nya tr] 1929, 1932. - Filosofiska fragment ur ... efterlämnade papper. Utg av T Thorssell (V Rydberg 1828 18/12 1928. Minnesskrift Gbg 1928, 4:o, s 241-258; 2. uppl 1929). - Valitut teokset. [Valda skrifter.] 1-6. 302, 253, 285, 294, 350, 418 s. [De vandrande djäknarne / Singoalla; Fribytaren på Östersjön 1-2, Den siste atenaren 1-2, Vapensmeden / Romerske kejsare ...] - Metriska försök (Folk- och småskoleseminarierna i Landskrona, Redogörelse för läsåret 1933-1934, Landskrona 1934, s 43-45, 2 facsi-milbl; övers från Ovidius o egna dikter, från skoltiden). - [Valda arbeten] (Levande svensk litteratur vol 17, Sthlm 1937, s 13-157). - E Byström-Backström, Singoalla, opera i fyra akter av G de Frumerie, libretto i nära anslutn till V Rydbergs berättelse ... Sthlm 1940. 52 s, 8 pl-bl. [Ny utg] 1988. 4:o. 16 s. (Operans textböcker nr 27 [omsl].) Övers: [Savonlin-na] 1989. 34 s. - Dikter. Sthlm 1941. 261 s. 1 facsi-milbl, 3 portr. (Den svenska lyriken.) Nya tr: 1943, 1945,1946,1949,1952,1956.1962. 261 s.-Urval ur V Rydbergs diktning. Med inl o förklaringar av J Berg o R Hillman. Sthlm 1945. IX, 149 s. (Skönlitteratur i skolan [omsl].) - Skrifter. [Omsl: Folkuppl.] 1-7. Sthlm 1945.1. Dikter. [Saml 1/2.] 293 s. 2.-3. Fribytaren på Östersjön. D 1/2. 541 s. 4-5. Den siste atenaren. Bok 1-2. 314, 367 s. 6. Singoalla / De vandrande djäknarne ... 186, 159 s. 7. Vapensmeden ... 268 s. -Skrifter. [Omsl:] Red o kommenterade av I Wizelius. Vol. 1-12. Sthlm 1945-46. 1. Dikter. 1945. 273 s. 2. Faust och fauststudier [förtitel]. Faust... övers / Bilder ur Goethes Faust. 1945. 357 s. 3-4. Fribytaren på Östersjön. D 1/2.1945. 512 s. 5-6. Den siste atenaren. Bok 1-2. 1945. 289, 337 s. 7. Singoalla / De vandrande djäknarne. 1945. 177, 145 s. 8. Vapensmeden ... 1945. 250 s. [Ny tr] 1956. 9. Sägner, berättelser och skisser. 1945. 299 s. [Romerska sägner .../ Lille Viggs äventyr ... / Barndomsminnen, Romanfragment / Resebrev ...] [Ny tr] 1956. 10. Romerske kejsare i marmor. 1945. 227 s. [Romerske kejsare ... / Den me-liska Afrodite / Antinous.] 11. Konst och litteratur [förtitel:] (Tal o uppsatser). 1946. 260 s. 12. Kultur och politik [förtitel:] (Artiklar o anföranden). 1946. 304 s. 1-5/6 o 10: [2. uppl] 1953 [utg med nytt omsl 1956]. - En vandring i Norge. Sthlm 1953. 135 s. [Bokvännens bokgåva 8 (= Bokvännens julbok, 1953).] - Valda dikter. Sthlm 1955.110 s. - Singoalla • Vapensmeden ¦ Ur Romerska kejsare i marmor ¦ Dikter. Sthlm 1955. 369 s. (Svalans svenska klassiker.) [Ny utg] 1956. (D:o - Bokklubben Svalan.) [Ny tr] 1957. [Nya tr] 1962, 1962, 1964, 1966, 1969, 1977. 367 s. [Ny utg] 1984. - Vampyren. Utg av H Lindström. Upps 1957. 134 s. [Ur Jönköpingsbladet.] - Positiv-spelarne. D:o. Upps 1957. 330 s. - Ett äventyr i finska skärgården. Ur en konstnärs dagbok. Upps 1957. 48 s. - Lille Viggs äventyr på julafton. Efter V Rydbergs julberättelse, dramatiserad av M Nordenswan-Samzelius (Jorden runt, pjäser för barn o ungdom i urval av E Olenius, Sthlm 1961, s 53-72; även sep, [1961,] 19 s). - Ur V Rydbergs lyrik. Med inl, ordförklaringar o förslag till studieuppg av R Hill-man. Sthlm 1962. 89 s. (Skönlitt i skolan.) - Vandringar i Göteborg. Gbg 1963. Tv-4:o. 88 s. [Efter arb ovan 1859-62 o bidr i GHT 8,18 o 24/12 1869.] -Vår dröm är frihet. [Förtitel;] En V Rydbergbok. Inl o urval av H Granlid. Sthlm 1973. 356 s. - V Rydberg ser på sig själv. En liten ofrivillig självbiografi. [Omsl:] Urval o layout: M Engberg. Jönköping 1995. 24 s. - Dikter. Under red av Ö Lindberger o med inl av L Forssell. Sthlm 1996. XXI, 254 s. (Svenska klassiker utg av Sv akademien.) - Mindre förord till bl a: AKrook, Tro och otro, Sthlm 1864, J Bonggren, Förstlingar, Sthlm 1882; A Åkerblom, Dikter, Malmö 1890, Q. Alfred] W[esterdahl], Fall och uppståndelse, Sthlm 1887; enstaka brev till: Lotten v Kramer 20/4 1887 (dens, Poesiens vandring, Sthlm 1888, faksimil); Svenska folkskolans vänner (Nornan, Minnesblad ... 1890, Hfors [1890], fol, s 49, d:o); "Julrosors" redaktion 17/10 1894 (Julrosor, skandinavisk julklapp, 1895, Khvn & Sthlm, fol, s [16], d:o, omtr GHT, b-nr, 30/11: V Rydbergs mor); August Fredrik Soldan (FT, T 48, Hfors 1900, s 152-156); John Paulsen (Edda, nord tidsskr for litteraturforskn, bd 29 [= årg 16], Oslo 1929, s 223 f); Björnstierne Björnson 1875 (Festskrift tillägnad Yrjö Hirn Hfors 1930,4:o, s 63-69); Garth Wilkinson 1895 (Nya kyrkans tidning, årg. 73, 1948, Sthlm, nr 1, s 3); E Wilhelm Montan 1875 (StD 1919, 28/12); Henrik Westin (SvD 1923, 6/12), Carl David af Wirsén 1875 (GHT 1931, 31/12, omtr i F Wetterlund, Romantiskt 1800-tal, Sthlm 1934, s 155-165). - Bidr i Jönköpingsbladet 1847-48 o 1850-51, GHT nov 1848 -juni 1850 o från maj 1855 (även Handelstidningens Veckoblad), Aftonbladet 1885-90. - Dikter i övers även i: O Borchsenius, Sange og Digte, Khvn 1877, O Schenck, Viktor Rydberg, Marburg 1896, samt bl a Schwedische Lyrik, Munchen 1903, Lyrische Antho-logie ... Breslau 1903, Die Lyrik des Auslandes in neuerer Zeit, Leipzig [1907], Under the Swedish co-Iours, London 1911, o Schwedische Gedichte in deut-schen Ubertragungen, Cottbus 1941.

Redigerat: Tomtebissen. 1857, n:r 1-24. Gbg. 4:o, Fol. 24 x 4 s. (Tills med Jonas Philips-son.) - GHT: 1855-60 följetongsavd, 1860-72 utrikes-avd, 1867-69 tidvis tf chefred.

Utgivit: D Klockhoff, Efterlemnade skrifter. Sthlm 1871. XXX, 433 s. (Tills med P. N. Ödman.)

Översatt: [J] Méry: De fridlöse på Java, Gbg 1860, 406 s (anon, Salong-bibliothek af sv o uti romanlitteratur, n:o 27 = årg 5 [1860]: 5, även utg med omsl Riksdalers-böcker för resor, 14); P Lange: Baron Brandau och hansjunkrar, Gbg 1861, 512 s (anon, ibid 41 & 42 = årg [5]: 7, även d:o, 16); J Wv Goethe: Faust, sorgespel, Sthlm 1876, fol, 126 s, 4 pl, 2 fotoli-togr, 2. genoms uppl, tillökt med en redogörelse för skaldeverkets senare del, 1878, 8:o, 303 s, 3 pl, 3. uppl 1897, 358 s, 9. uppl 1909, 363 s, 5.-6., [7„] 8.-11. uppl 1915-27 (se ovan: R, Skrifter 2, även Skrifter, [oms]:] Red o kommenterade av I Wizelius, 2. Faust och faust-studier, 1945, s 11-298, [2. uppl] 1953 [även utg 1956]), vidare: Skoluppl i sammandr med inl o kommentar av E Strömberg, Sthlm 1921, 116 s (Skrifter utg av Modersmålslärarnas förening [15]), 2. uppl 1935 (ibid 15), 3. uppl 1937,112 s, 2.-8. tr 1942,1947, 1951, 1954, 1959, 1962, 1966, Sthlm 1928, 193 s [Svenska teatern, 410], Sthlm 1932 (Goethe, Skrifter i urval, 1), s 275-465, Mignon (R, Dikter, 2, [2. tillök uppl] 1896, s 167 f); O Viig: Vaknen! (Svea, 1876, s 148 f); E A Poe: Korpen (Ny illustr tidn, 13,1877, s 6), Klockringning (Dikter, 2,1891, s 24-29); N Lenau: På floden (R, Dikter, 1, 1882, s 145 f); H Heine: Loreley (IllustreradtÅret om, årg 2, 1887, Gbg, fol, s 35); Valans sånger (R, Dikter, 2, [2. tillök uppl] 1896, s 169-192); Ovidius: Elegier (Folk- och småskoleseminarierna i Landskrona ... 1933-1934, 1934, s 43).

Källor och litteratur

Källor o litt: F Böök, ofullbordat o otr ms kring R, LUB.

E Adelsköld, StH:s matr 1888-1927 (1978); K O Bonnier, Bonniers, 3-4 (1930-31); S Ek, Möten med Runeberg, R o Fröding (1949); N Eriksson, WS 1778-1874 (1978); L Forssell, Inledn (V R, Dikter, 1996); A Forsström, V R: barndom o ungdom 1828-1855 (1960); B Grandien, Rönndruvans glöd: ttygöti-cistiskt i tanke, konst o miljö under 1800-talet (1987); H Granlid, Nya grepp i R:s lyrik (1973); T Hall, Naturvetenskap o poesi: V R, August Strindberg, Harry Martinson (1981); H Hedlund, S A Hedlund, 1-2 (1929-30); T Hegerfors, V R:s utveckl till religiös reformator (1960); P Holm, V R som språkrensare (1918); O Holmberg, VR:slyrik (1935); I Krook, VR:s lära om Kristus (1935); O Levertin, V R: ett par minnesord (Svea 1896); Ö Lindberger, Prometeustanken hos V R (1938); R Lindborg, V R:s kantat: en essä (1985); A H Lundin, Småländska nationen i Lund (1882); G Löwendahl, Vapensmedens V R (1954); G Michanek, Skaldernas konung: Oscar II, litt:en o litteratörerna (1979); I Oscarsson, "Fortsättn följer": följetong o fortsättn :roman i dagspressen till ca 1850 (1980); E Rodhe, Den religiösa liberalismen: Nils Ig-nell - V R - Pontus Wikner (1935); E Rooth, V R:s Faustöversättn (1951); H Schiick, SA:s hist, 6-7 (1938-39); dens, Anteckmar till SA:s hist 1883-1912, 1-5 (SAH från år 1986, 19-20, 22-24, 1994-98); TT Segerstedt, SA i sin samtid, 1-2 (1986-92); V Svanberg, V R:s Singoalla (1923); dens, Novantiken i Den siste atenaren (1928); R Tomson, Lekmän, präster o prelater: kring allm kyrkomötet 1868 med särsk hänsyn till P P Waldenström o V R (1960); Tvåkammarriksdagen 1867-1970, 4 (1990); KWarburg, VR, 1-2 (1900); V R 1828 18/12 1928: minnesskr utg av GH:s studentkår (1928) samt i dessa verk angivna källor o litt.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Viktor Rydberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6269, Svenskt biografiskt lexikon (art av Svante Nordin), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6269
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Viktor Rydberg, urn:sbl:6269, Svenskt biografiskt lexikon (art av Svante Nordin), hämtad 2024-04-23.