Biografi

Rosengren, släkt, härstammande från pistolsmedmästaren i Jönköping Johan R (1698–1758) som var född i Småland (enl flertalet rullor; 1720 års rulla uppger dock Västergötland). Hans ursprung är okänt; en släkttradition som kan föras tillbaka till början eller mitten av 1800-talet anger att släkten härstammar från en soldat vid Smålands ryttare som skulle ha deltagit i slaget vid Lützen. Möjligen har också anknytning funnits till Finland.

Johan R var far till kh i Ölmstad, Jönk, Lars R (1723–1807), den förste i släkten av en lång rad präster, de flesta i Växjö stift. Son till honom var Magnus Henric R (1757–1829), kh och prost i Barkeryd, Jönk, vars yngste son Johan Magnus R (1802–79) var konrektor i Jönköping 1847–64, donator till bl a LU och verksam i den lågkyrkliga väckelserörelsen. Dennes äldste bror, häradsskrivaren i Östbo hd, Jönk, Lars Peter R (1786–1851), var farfar till med lic Elis Herman R (1864–1931) som ägnade så gott som hela sin läkargärning åt tuberkulosen och var den förste överläkaren vid Kålltorps sjukhus (sedermera Renströmska sjukhuset) i Gbg. Dennes bror Lars Fredrik R (1861–1946) disputerade 1894 i kemi för C W Blomstrand (bd 5) på avhandlingen Bidrag till kännedomen om sulfonglysiner. Han fortsatte sina studier vid Alnarps lantbruksinstitut och utexaminerades därifrån 1896. R var under hela sitt yrkesverksamma liv knuten till Alnarp där han var elevkårens ordförande 1895, bibliotekarie 1903–06 och mejeriinstruktör 1897–1903. Han undervisade i mejerilära och bakteriologi som extra lärare 1903–06, ordinarie lärare 1906–18 och som professor 1918–26. Han invaldes i LA 1909. 1907–21 var R föreståndare för Malmöhus läns kvinnliga mejeriskola, och han var livligt engagerad i frågan om mejeriundervisningen.

R gjorde flera utländska studieresor, bl a studerade han bakteriologi för Carl Julius Salomonsen i Khvn och vid Pasteurinstitutet i Paris. Hans praktiska och vetenskapliga verksamhet var omfattande. Han publicerade sig flitigt inom jordbruksvetenskapen och genomförde framgångsrika försök att dels förbättra ostframställningen genom införande av nya renkulturer, dels studera problem i samband med lagring, paraffinering och saltning av ostar. Han förbättrade även annan teknik vid framställning av olika mejeriprodukter och studerade frågan om pastöriseringens och fodrets betydelse för kvaliteten på mejerivaror. Till grund för utvecklingsarbetet låg oftast många och noggranna försöksserier, bitvis utförda under långa perioder.

R författade flera viktiga standardverk, bl a Mjölkhushållningen vid det mindre jordbruket (1917; 7. uppl 1945; tills med N Engström) och Handbok i mejerihushållning (1901–07; 2. uppl 1919–21), samt var redaktör för Om mjölk och mjölkhushållning, 1–2 (1927), där han själv bidrog med avsnittet om mejeriteknik. 1927–36 var han redaktör för Svenska mejeritidningen. Flera av hans studier översattes till tyska och franska.

Bror till Johan Magnus och Lars Peter R var Gustaf Enoch Rosengrén (1789–1850), kh i Hovmantorp, Kron. Son till honom var Frans R (1823–89), kronofogde i Västbo, sedan Östbo härad, vars sonson Bror Axel Folke Per (1899–1973) antog släktnamnet Rogard. Folke Rogard var advokat i Sthlm. Han var i sitt tredje äktenskap 1938–42 gift med kostymtecknaren Margareta (Gueye) Rosa Wilhelmina Rolf, född Wetterstrand (se ovan, s 288 o 291) och tidigare gift med revydirektören Ernst Ragnar Rolf (s 288), och i sitt fjärde 1943–49 med skådespelerskan Viveca Lindfors (bd 23, s 419).

Bror till Frans R var Bengt Henrik Rosengren (1825–82), som var kh i Hemmesjö, Kron. Han var svärson till Pehr Nyman (bd 27), påverkades av denne och torde ha spelat en viss roll för den gammalkyrkliga väckelsen i södra och västra Småland under 1850- och 60-talen. Tre av hans söner blev präster, varav den äldste Josef Henrik Teofil R (1863–1949) avlade mogenhetsexamen i Växjö 1881 och inskrevs s å vid LU där han till en början ägnade sig åt humaniora. Han avlade teol fil ex 1882, blev fil kand 1884, fil lic 1890 och fil dr 1901 på en avhandling om biskop Olof Wallqvist. Han var extra lärare vid Växjö h a l 1887-90, blev adjunkt där 1891 och var 1908–10 lektor i kristendom vid Kristianstads h a l innan han övergav läraryrket för att bli präst. Josef R avlade teol kand examen 1906, prästvigdes 1909, blev kh i Villie och Örsjö, Malm, 1910 och var kontraktsprost i Ljunit och Herrestad, Malm, 1916–38.

R var intresserad av den dagspolitiska debatten, verkade i många år som publicist i dagspressen och köpte 1894 Nya Wexjö-bladet som utkom tre gånger i veckan. Han överlät 1905 den redaktionella ledningen till två medarbetare och sålde tidningen 1909 till ett nybildat tidningsab i samband med sin flyttning från Växjö. Han var även ledamot av stadsfullmäktige där 1904–09.

R var starkt kulturkonservativ och hade moraliska och kulturella värderingar som låg Växjö stiftslednings nära. Han verkade kraftfullt såväl i fullmäktige som i sin tidning mot vad han ansåg vara antifosterländska eller hädiska tendenser, t ex Darwins utvecklingslära, och mot personer som företrädde dylika uppfattningar, t ex Hjalmar Öhrvall, Knut Wicksell och Gulli Petrini (jfr bd 29, s 206). R hade svårt att fördra de nya demokratiska idéerna, och hans opinionsbildning bidrog sannolikt till den konservativa framtoningen i länet.

R har framför allt blivit uppmärksammad som utgivare av Ny Smålands beskrifning, ursprungligen (1897-1914) utgiven som bilaga till Nya Wexjö-bladet och 1920 samlad i en illustrerad upplaga om fyra delar. Den utgör alltjämt ett värdefullt bidrag bl a till kunskapen om områdets näringsliv kring sekelskiftet 1900.

Son till Josef R var Bengt Johan Henrik R (1899–1979) som avlade studentex i Ystad 1917 och s å inskrevs vid LU, där han blev med kand 1921 och med lic 1925. Han blev med dr 1928 vid UU och docent i oftalmiatrik vid LU 1930, var tf professor vid UU 1931–33, överläkare vid ögonkliniken på Sahlgrenska sjukhuset i Gbg 1933–65 och den förste professorn i oftalmiatrik vid GU 1953–65, tillika prorektor där 1957–63. Efter pensioneringen var Bengt R praktiserande läkare i Gbg, Skellefteå och Uppsala.

R:s doktorsavhandling behandlade problemen kring hur tårvätska leds från ögat till näsan. Han kom även tidigt att ägna sig åt forskningar kring glaukom (grön starr) och kunde visa att det fanns två slag, en med djup och en med grund ögonkammare. Dessa rön publicerades på tyska 1930 och 1931 och omtrycktes på engelska i en amerikansk tidskrift efter andra världskriget. Senare kom en av R:s elever, Ragnar Törnquist, att vidareutveckla dessa undersökningar med ny teknik.

R hade i likhet med många andra observerat att pupillen är ljus upptill om ögat är översynt men nedtill om ögat är närsynt. Genom att utnyttja detta faktum utvecklade han en enkel skiaskopimetod som kom att användas i ögonläkarnas dagliga arbete, i synnerhet vid bestämning av astigmatism, ett brytningsfel innebärande att av-bildningen på näthinnan blir oskarp.

R:s stora intresse blev problemen kring näthinneavlossning. Han gjorde 1931 ett studiebesök i Lausanne hos ögonläkaren Jules Gonin, vilken 1918 börjat operera denna dittills obotliga sjukdom, som vanligtvis beror på att ett hål uppstått i näthinnan som därigenom lossats från sitt underlag. Genom att bränna igen hålet kunde man återge näthinnan dess rätta position. R lärde sig denna operationsteknik, kom att intressera sig för sjukdomen och dess uppkomstsätt och arbetade hela tiden på att förfina operationsmetoderna. Han blev så småningom den ledande i Norden dll vilken komplicerade fall skickades. Efter sin pensionering böljade R göra modellförsök med glaskulor och vätskor och lyckades överföra sina resultat till praktisk tillämpning. Behandlingstiden, som på 1930-talet var månader, kunde minskas till ett par veckor. Vid 75 års ålder lyckades R lösa en gåta, "som han grubblat över i 40 år och andra ögonläkare i ett sekel" (Öberg 1986).

Som chef har R beskrivits som idealisk: lugn, effektiv, systematisk, lyssnande och utan behov av självhävdelse. Som vetenskapsman var han tålmodig och empiriskt lagd, och han utmanade gärna konventionella förklaringar. Det gladde honom när hans klinik blev universitetsklinik och drog till sig många aktiva forskare. Han hade inga intressen utanför sitt arbete och var starkt bunden vid det akademiska livet inom vilket han utvecklade en lugn värdighet (Öberg 1986).

Till en annan släkt R hörde skräddaregesällen Lars R (1798–1833) i Sthlm, som var son till bonden Bertil Larsson i Roes i Öja, Gotl. R:s sondotter var operettsångerskan Ingrid Eleonora (Ellen) Kristina R (1876–1956), som 1916–1933 var gift med skådespelaren Carl Edvard Persson (bd 29).

Kusin till Ellen R var grosshandlaren i Sthlm Karl Herman Hugo R (1863–1938). Hugo R var far till operettsångerskan Margit Elisabeth R (1901–1952) som var den ledande operettprimadonnan i Sverige under 1930-talet. Hon var bl a engagerad vid Oscarsteatern 1920–25 och 1932–35 och i Ernst Rolfs revyer. Margit R gjorde även gästspel i de nordiska grannländerna och på Riksteatern. Kulmen på hennes karriär nåddes 1939–41 då hon under tre vårsäsonger spelade på K teatern i Glada änkan, Csárdásfurstinnan och Grevinnan Mariza. Hon författade memoarboken Oförgätligt glada stunder (1948) och initierade 1951 RM-orden, en ideell sammanslutning för kvinnor som sedan 1956 delar ut ett stipendium som bär hennes namn. Hon var i sitt andra äktenskap 1929–42 gift med skriftställaren Erik Zetterström (Kar de Mumma).

Margit R:s syster är skådespelerskan Birgit Elisabeth R (f 1912), som från 1940 var gift med skådespelaren Elof Ahrle 1965).

Författare

Carl Henrik Carlsson med bidr av Anders Lundgren (Lars Fredrik R)

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Sten Carlssons släktanteckn:ar hos förf; P Andersson, Ölmstadsättlingar (1989); SjSmål; Sv släktkal 1989 (1989); Växjö hm.

Johan Magnus R: Jönköpings hist, 4 (1921).

Elis Herman R: SLH 4:4 (1934).

Lars Fredrik R: Alnarps matr 1862–1912, ed C Sjöström (1912); L Sommestad, Från mejerska till mejerist: en studie av mejeriyrkets maskuliniseringsprocess (1992), s 111, 119, 121, 152, 209, 227; Suppl till Alnarps matr 1912-1920, ed L Fransson o A Ek (1921). – Art:ar i LA:s handl:ar o tidskr (nekr 1947) o i Sv mejeritidn:en.

Bengt Henrik Rosengren: } Rosengren, B H R: en själasöijaregärning 1849–1882 (Växjö stifts hembygdskal 1943), s 18-30.

Josef Henrik Teofil R: E Kålgren, Läroverksmatr 1908–1909 (1909); L-O Larsson, Växjö genom 1000 år (1991); H Leander, PK:s porträttmatr ... 1924 (1924); Lunds hm; SMoK; S O Swärd, Upplysn, uppbyggelse -bildn o nöje: kultur i Växjö från 1840-talet till 1970 (1992); P G Vejde, Växjö stads hist 1863–1942 (1942).

Bengt Johan Henrik R: B Lindberg o I Nilsson, GU:s hist, 2 (1996); I Nilsson, GU 1891–1995: data över professorer 1 (1996); SLH 4:4 (1934); SMoK; L Oberg, Gbgs läkaresällsk: en historik (1983); dens, Göteborgsläkare, 2 (1986).

Margit Elisabeth R: U M Ericson, Myggans nöjeslex, 12 (1992).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Rosengren, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6921, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl Henrik Carlsson med bidr av Anders Lundgren (Lars Fredrik R)), hämtad 2024-04-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6921
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Rosengren, släkt, urn:sbl:6921, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl Henrik Carlsson med bidr av Anders Lundgren (Lars Fredrik R)), hämtad 2024-04-17.