Meriter

2 Rothman, Jacob Gabriel, son till R 1 i hans 1:a g, f 1721 i Växjö, d 27 juni 1772 i Sthlm, Nik. Inskr vid Växjö skola 16 nov 32, vid Växjö gymn 36, vid UU 22 aug 41, prosektor där 6 juni 47–55, vistades utomlands 47–62, e o vid General stora sjötullskontoret 15 sept 66, förman för handelsbalanskontoret i Generaltulldir 27 febr 67. Skriftställare.

G 1758 i London m Martha Taylor.

Biografi

Carl v Linné skall ha lovat R:s far att hålla dennes son under uppsikt i Uppsala. R:s snabba karriär, liksom andra uppgifter (Voltemat), tyder på att så också blev fallet. Utan examen utnämndes R 1747 till prosektor, varmt rekommenderad av både Linné och Abraham Bäck (bd 7), och s å reste han till kontinenten för medicinska studier. När han ännu 1753 inte återkommit fråntogs han sin lön och avsattes två år senare. Ännu vid denna tidpunkt ansågs dock R lämplig för lärartjänst, till och med professur.

Åtminstone 1751 skall R ha vistats i Paris, men under större delen av detta decennium, och möjligen också under en period på 1760-talet, bodde han i London. Hans tillvaro där är svår att rekonstruera. I spridda omnämnanden i brev från svenskar uppges han ha försökt bli fältskär på en ostindiefarare och delägare i ett apotek. Sin försörjning skall han först ha fått huvudsakligen från en medicinsk praktik med inriktning på veneriska sjukdomar och från försäljning av undermedicin. 1758 skrev R till Kommerskollegium och önskade privilegium på tillverkning av olja av bokollon. Vid denna tid hade hans ekonomi förbättrats genom giftermålet. Han åtog sig översättningar av officiella handlingar och möjligen också av pamfletter. I den översättning av Handlingar om grundlagarnas verkställighet som tillskrivits honom lovprisar översättaren ständernas beskärande av kungamakten som ett föredöme för övriga Europa. Detta är i så fall enda gången R uttalar sig berömmande om sv politik. Avgörande för hans fortsatta bana var emellertid att han skaffade sig grundliga kunskaper om engelsk litteratur och debattkultur.

R:s yrkesmässiga verksamhet efter återkomsten till Sverige är delvis höljd i dunkel. Hans politiska position kan emellertid tydligt bestämmas genom det ofullbordade arbetet Thor Frimans underliga lefnad och sällsamma tänkesätt. Det avbröts 1765 efter sju ark, möjligen på grund av en kombination av censurens ingripande och R:s dåliga ekonomi. Boken är närmast en familjeroman enligt engelskt mönster vari R visar sin beläsenhet genom åtskilliga filosofiska och religiösa resonemang, men där han också har många hänsyftningar på sv politik. Kritiken var njugg och C C Gjörwell (bd 17) ville närmast se den som en moralisk och politisk veckoskrift. Något nämnvärt inflytande på den sv romanens utveckling fick den heller aldrig. S å som detta projekt avbröts utvecklade R i en prisskrift till VA sina tankar om engelskt, franskt och sv väsen, där det engelska genomgående var att föredraga.

R:s korta storhetstid sammanhängde helt med partistriderna vid 1760-talets mitt och den då nyvunna tryckfriheten. Dikten Frihetens intåg (1766), som hyllade den nya tryckfrihetsförordningen, har omväxlande tillskrivits R och brodern Göran (R 3). I en pamflett om överflödsförordningen som R publicerade 1767 framträdde han tydligt som propagandist för mössornas ekonomiska politik. Följande år utgavs i periodisk form Philolalus Parrhesiastes, hans mest betydande alster. Detta arbete var fram till riksdagskallelsen mössornas viktigaste medel för offentlig propaganda, och sedan flera tryckare nekat att åtaga sig det fick dll sist den kungliga tryckaren order om att fortsätta utgivningen. Skrifterna väckte stort uppseende genom det långt gångna bruket av tryckfriheten, och tonläget skruvades säkerligen upp ytterligare genom den löpande polemik som fördes med den mer modesta Posten, som företrädde hattarna. R hade i Uppsala varit informator för Postens huvudansvarige, Anders Berch d y (bd 3), vilket möjligen utgjorde ytterligare en källa till animositet.

R:s stil, som vann sina eftersägare, var insinuant och ofta direkt osmaklig. Samtiden fäste sig framför allt vid uttalanden där R under ibland lätt avslöjade täcknamn inte drog sig för att skandalisera ledande personer. Det genomgående temat var hattarnas misstag och förbrytelser under åren i regeringsställning. R angrep också själva den franskorienterade salongskulturen och mondäna livsföringen – i hans framställning smälte ofta adel, byråkrati och hattar samman till ett enda ont väsen. Den motbild som framhävdes präglades av gammalsvenska, lutherska värderingar med en stark tillsats av demokratiska ideal. Stilgreppen vittnar om nära bekantskap med engelsk litteratur, inte minst Laurence Sternes arbeten.

Efter mössornas seger blev 1766 R föreståndare för det till tullverket hörande handelsbalanskontoret med uppgift att utarbeta statistik över in- och utförsel och att analysera denna. Snart efter tillträdet uppkom misstankar om att han inte skötte sysslan men först 1769, när en kammarskrivare visade upp halvfärdiga koncept, beslutades om omedelbara åtgärder mot R. Då var han emellertid försvunnen. Möjligen spelade rädsla för rättsliga aktioner mot Philolalus Parrhesiastes en roll för hans beslut att en tid vistas utomlands; det har antagits att han med ekonomiskt understöd befann sig i Danmark. Åter i Sverige 1770 var hans roll som politisk skribent överspelad och mössorna använde sig nu av Daniel Helsingius (bd 18). R skall ha medverkat i Dagligt Allehanda, och ännu vid riksdagen 1771 såg man välvilligt på en ansökan av honom att på viss tid erhålla privilegium för bl a Posttidningen.

R var en av de första renodlade parti-skribenterna. Hans av samtiden uppmärksammade författarskap var emellertid ytterst konjunkturkänsligt och han hade svårt att bredda sitt register. Detta var säkerligen av avgörande betydelse för att R inte togs i anspråk i den fortsatta politiska debatten.

Författare

Anders Burius

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Thor Frimans underliga lefnad och sällsamma tänkesätt. Ark 1–7*. Sthlm 1765. 4:o. 56 s. [Anon.] – Skäl och ordsaker dl svenska folkets utflyttning, i anledning af K sv vettenskaps-academiens up-gifne fråga och gillade svar, öfverlemnade til Riksens höglofl. ständer, församlade vid riksdagen 1765. Sthlm 1765. 169 s. [Anon.] [Nyutg:] 172 s. – Hemligheten af svenska växel-coursen, uptäkt uti et systematiskt sammanhang af dess naturlige, politiske och up-diktade ordsaker, så väl uti inländska som utländska interesset, jemte et ofelbart medel til dess fällande, ingiftet uti et underdånigt memorial til Riksens höglofl. ständers secrete utskott vid riksdagen 1765. Sthlm u å. 4:o. 56 s. – Utdrag af protocollet, hållit uti secrete utskottet och til Riksens ständers plena upgifvit den 22 Martii 1765. Sthlm u å. 4:o. 55 s. [Anon; om växelkursen.] – Rikets fördärf och undergång genom et konstladt och förledande finance-systeme, nyligen föreslagit såsom rikets hjelp, af riksdagsmannen och comministern magister Andreas Chydenius. Sthlm 1766. 4:o. 64 s. [Anon.] – Frihetens intåg. Ode i anledning af Riksens höglofl. ständers beslut om skrif- och tryck-friheten 1766. Sthlm u å. 4:o. (8) s. [Anon; av O Sylwan tillskr Georg R.] – Urskillning och anmärkningar öfver betydeliga allmänna skrifter sedan Kongl. förordningen om skrif- och tryck-friheten utkom. 1. stycket om strid-skrifterne angående öfverflöds förordningen o a allm författningar af M* Z* samfundet. Sthlm 1767. 4:o. 25 s. [Anon; om skr av C G Löwenhielm, C Wadenstierna o G J Ehrensvärd.] – En ny lyckönskan, öfver kongl. hof-predikantens och kyrkoherdens i Carlshamn giftermål med fru Ulrica Elisab. Hauswolff. Sthlm 1768. 4:o. (4) s. [Anon vers.] – Samtal emellan en resande och en Stockholms-bo angående växel-bristen, i anledning af K commerce-colle-gii af trycket utkomne protocoller och handlingar uti samma sak. Sthlm 1768. 4:o. 23 s. [Anon.] – Svar på anmärkningarne vid Samtalet emellan ... Stockholms bo, angående växel-bristen. [Rubr.] Sthlm 1769. 4:o. 15 s. [Anon; till C Alströmer (anon), Karta anm ...] – Bidrag i Dagligt allehanda, utg avj Pfeiffer från 1770.

Utgivit: Philolalus parrhesiastes eller Den pratsjuke fritalaren. En vecko-skrift. Flock 1, 1768. Sthlm. 4:o. 256 s. [Anon.] [Enl uppg ny uppl av n:o 1 s å:] 8 s. – Kongl. maj:ts och Riksens committerade råds-herrars betänckande öfver Bergslagernes öfverklagade tilstånd och de af vederbörande föreslagna hjelpe-medel ... d 6 febr 1768. Sthlm 1768. 4:o. 46 s. [Anon; tillskr.]

Översatt: [F M A de] Voltaire, Qvinno-lynnet eller Hvad som måst behagar fruentimren, En saga på vers, Sthlm 1765, 4:o, 20 s (anon, tidigare tillskr Georg R); E W Montagu jr, Betraktelser öfver fordna fria samhällens upkomst och fall, lämpade til Engelands närvarande tilstånd, Sthlm 1769, (22), 350 s (anon, d;o).

Källor och litteratur

Källor o litt: Generaltulldins prot 1766-69; Biographica; Svea hovrätts arkiv AI a 1:214 (civilprot 26 o 28 maj samt 11 juni 1770 ang Philolalus Parrhesiastes) o E VI a 3 aa:160 (ang dito), allt i RA. H J Voltemat, Anecdoter til 18;de seklets hist, 5 (N 947), UUB.

C Annerstedt, UU:s hist, 3 (1914); F Böök, Romanens o prosaberättelsens hist i Sverige intill 1809 (1907); B Ferrner, Resa i Europa: en astronom, industrispion ... genom Danmark, Tyskland ... 1758–1762, ed S G Lindberg (1956); G Kjellin, Rikshistoriografen Anders Schönberg (1952); Malmström, 6 (1901); B Peterson, "Yppighets nytta o torftighets fägnad": pamflettdebatten om 1766 års överflödsförordn (HT 1984); S Rydberg, Sv studieresor till England under frihetstiden (1951); SMoK; T Stålmarck, Vår ungdom är en junidag: Samuel Oluf Tilas, en rokokopoet o hans omvärld (1990); Sv biogr lex, N F, 9 (1883); G Svanfeldt, Posten 1768–1769 o dess förf (1937); O Syl-wan, Sv pressens hist (1896); P Wilstadius, Smolandi Upsalienses, 5 (1978).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacob Gabriel Rothman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6957, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Burius), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6957
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacob Gabriel Rothman, urn:sbl:6957, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Burius), hämtad 2024-04-24.