Meriter

1 Rybrant, Knut Gösta Herman, f 20 jan 1904 i Norrköping, S:t Olai, d 16 aug 1967 i Sthlm, Högalid. Föräldrar: maskinisten Axel Theodor Jonsson o Klara Amanda Fagerberg. Violinist i biograforkester i Norrköping 19, i Norrköpings orkesterfören 21, vid olika restauranger o biografer i Sthlm 22, studerade violin vid MA 27–28, andre violinist vid Sthlms konsertfören 28, studerade violin för prof C Flesch i Berlin 30, konsertmästare i SF-orkestern, Sthlm, 31–34, musikrecensent o medarb i Aftonbladet från 33 (ord 34), medarbetade i radio från 33.

G 1) 21 jan 1926(–42) i Sthlm, Matt, m Irma Maria Mårtensson, f 13 mars 1903 där, Kungsh, d 12 jan 1981 i Lerum, Älvsb, dtr till tryckeriarbetaren Arvid Herman M o Anna Alfrida Andersson; 2) 31 mars 1942 (–51) i Sthlm, Nik, m journalisten Elin Birgitta (Bigi) Bergström, f 11 aug 1909 där, Ad Fredr, d 6 febr 1959 på Uttrans länssanatorium, Salem, Sth (ej kbf där), dtr till direktören JK Karl Gunnar B o Elin Sofia Lindberg samt tidigare g m redaktören Seth Harry Ernfrid Wennberg; 3) 9 juni 1952 i Sthlm, Osc, m Maj Lydia Bergstam, f 29 juli 1918 i Högbo, Gävl, dtr till pastorn Arvid Julius B o Lydia Arfvidsson samt tidigare g m expeditionschefen Karl Hugo Bergström.

Biografi

Efter anställningar i olika orkestrar på bl a biografer och restauranger i hemstaden och i Sthlm bedrev Gösta R violinstudier för Charles Barkel. R var därefter engagerad som violinist i Sthlms konsertförenings orkester och debuterade i dec 1929 med ett av kritiken lovordat solistprogram i Konserthusets lilla sal.

1930–31 bodde R i Berlin där han idkade fortsatta violinstudier. Efter hemkomsten till Sthlm blev han konsertmästare i Svensk filmindustris orkester. 1933 hade han också blivit musikrecensent i Aftonbladet och året därpå lämnade han helt musikerbanan för att enbart ägna sig åt journalistik och textskrivande.

R:s lust att skriva hade tidigt väckts och samma dag 1929 som han gjorde sin debut som violinist utkom hans första bok, romanen En sensation i december; den gavs också ut på tyska. Den följdes av Mannen som var Cobb (1930), även översatt till franska, Äventyret med skrattbomben (1931) och novellsamlingen Sensationer i valstakt (1933), alla fyllda av mer eller mindre fantastiska händelser, humoristiskt skildrade i Frank Hellers efterföljd.

Som tidningskåsör debuterade R 1936 i Stockholms-Tidningen under signaturen Stix. Fyra år senare fortsatte han sin kåsörverksamhet i Aftonbladet, nu under signaturen Flips. Där kåserade han regelbundet fram till sin bortgång.

Parallellt med sin verksamhet som tidningsman skrev R en lång rad äventyrspjäser och kabaréer för radio, de senare i samarbete med bl a kompositören Fred Winter (Sten Njurling, bd 27). R skrev också texter till radiooperetter: H K H Prins X (1933) med musik av Karl Wehle och Georg Enders samt Furstligt privilegium (1956) med musik av Jules Sylvain (Stig Hansson, bd 18).

Som revyförfattare debuterade R 1938 i Södra teaterns nyårsrevy Leve konkurrensen! och medarbetade därefter bl a i Kar de Mummas revyer på Blanche-teatern och Folkan i Sthlm med kuplettexter för artister som Hjördis Petterson (bd 29), t ex Inga orkidéer hamnar i rännsten, och Annalisa Ericson, bl a Lillprinsen möter Elisabeth. 1945 skrev R tillsammans med Georg Eliasson revyn Taggens varuhus för Nya Teatern. Deras författarsamarbete hade börjat i radio, där de gemensamt skrivit flera radiorevyer.

R skrev också filmmanuskript. Debuten på detta område ägde rum 1932 med Kärleksexpressen, som spelades in i regi av Lorens Marmstedt (bd 25) och med Isa Quensel (bd 29, s 554) i huvudrollen. För den filmen skrev R för övrigt sin första sångtext.

R var vidare en mycket anlitad och uppskattad översättare av operetter och musikaler. Sitt första uppdrag i den genren fick han 1942, när han översatte J Kerns Teaterbåten för Oscars-teatern. Under 1950-talet försvenskade han en lång rad amerikanska musikaler som C Porters Kiss me Kate, I Berlins Call me Madam, R Rodgers och O Hammersteins Kungen och jag samt, framför allt, My fair lady av A J Lerner och F Loewe, vilken ansågs särskilt svåröversatt. Sällan har en sv teateröversättning fått så mycket beröm som R:s sv text till denna musikal, som hade premiär på Oscars-teatern 1959. Under 1960-talet fick han Ingmar Bergmans uppdrag att översätta den engelska antikrigspjäsen Oh what a lovely war! för Dramatiska teatern. R översatte även operor, bl a En sällsam historia (The turn of the screw) med musik av Benjamin Britten. – Ett 100-tal schlagertexter ingick också i R:s översättningar, och han skrev vistexter för artister som Zarah Leander, bl a Sång om syrsor, och Max Hansen.

Författare

Bengt Haslum

Arkivuppgifter

Många av R:s ms 1933–62 i Sveriges radios dokumentarkiv.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: En sensation i december. Sthlm 1929. 204 s. Övers: Bennie merkt was, Berlin 1931, 254 s. – Mannen som var Cobb. Roman. Sthlm 1930. 241 s. Övers: Monsieur Cobb en personne, Paris 1938, 254 s (Collection détective [27]). – Äventyret med skrattbomben. Roman. Sthlm 1931. 246 s. [2. uppl] 1940. – Sensationer i valstakt. Noveller. Sthlm 1933. 278 s. – Mannen ur mörkret. Kriminalpjäs i en akt. Falun 1937. 18 s. (Amatörteatern 170 [omsl].) – Sherlock Holmes får besök. Pjäs i en akt. Kristianstad 1945 [omsl]. 10 s. – Vi i våran klubb. Sthlm 1945. 142 s. (Tills med B Rybrant.) - Bimbo och hans vänner. Djurteckningar av L Wood med text. Hälsingborg 1946 [= 1945]. 4:o. (17) bl. (D:o.) – Texter till ett fyrtiotal sånger i nottryck, jfr Haslum, nedan a a.

Översatt: E Maass, Drottningens läkare, roman, Sthlm 1949, 498 s (tills med U Tengbom); A J Lerner, My fair lady, efter [G] B Shaws Pygmalion, Sthlm 1959, 153 s; [dens,] My fair lady ... textversion som bygger på filmen ... Sthlm (tr Leipzig) 1967, Tv-4:o, (78) s; T Jones, Fantasticks, en parabel om kärlek, musik av H L. Schmidt, efter en pjäs ... av E Rostand, Hfors 1988, 4:o, 75 bl; L Dallapiccola, Il prigioniero (Fången), opera i prolog o en akt, text tonsättaren efter ... A Villier de l'Isle-Adam o ... C de Coster, [Sthlm 1992,] 19 s; M Maeterlinck, Pelléas och Mélisande, lyriskt drama i fem akter av C Debussy, Sthlm 1993, 4:o, 35 s [fr o sv parallelltext] (Operans textböcker nr 36 [omsl]).

Källor och litteratur

Källor o litt: Sveriges radios dokumentarkiv, gageuppg:er.

Aftonbladet – en sv hist (1980); T Ehrenmark, G R död (DN 17 aug 1967); B Haslum, Flips – en bok om G R (1985); Myggans nöjeslex, 13 (1993); Sv filmografi, 3–5 (1979–83); Teater i Gbg 1910–1975, 3 (1978); Teater i Sthlm 1910–1970, 3 (1982).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Gösta H Rybrant, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7062, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Haslum), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7062
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Gösta H Rybrant, urn:sbl:7062, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Haslum), hämtad 2024-04-16.