Meriter

2 Odelberg, Axel, sonson till O 1, f 25 nov 1805 i Sthlm (enl fdb för Brännkyrka, Sth), d 14 jan 1884 där, Jak o Joh. Föräldrar: kamreraren Axel O o Brita Sofia Grahn. Elev vid Sthlms gymn, inskr vid UU 17 juni 22, jur fil kand där 8 dec 24, eo kanslist i handels- o finansexp 24 jan 25, hovrättsex vid UU 29 maj 26, eo kanslist i justitierevisionen 15 juli 26, auskultant i Svea hovrätt 14 aug 26, eo notarie där 23 febr 27, brukade Enskede gård, Brännkyrka, o Flemingsbergs gård, Huddinge, Sth, från 30, led av styr för Sthlms läns brandstodsbolag 44–78, ordf där 58–78, led av komm ang stamholländerier i riket juni 45–febr 46, av Sthlms läns hushålln:sällsk:s förvaltn:utsk 2 aug 47–31 jan 79, v ordf i hushålln:sällsk 2 aug 47, ordf där 30 jan 68–31 jan 79, led av styr för Ränte- o kapitalförsäkr:anst i Sthlm 50–84, ordf där från 83, insp vid lantbruksskolan vid Edeby, Lovö, Sth, 52, led av styr för Mälarprovinsernas hypoteksfören 61–70, av styr för Sthlms läns sparbank 62, v ordf 67, ordf där från 76, ordf i Huddinge kommunalnämnd 63–64,^[1] led av Sthlms läns landsting 63–80 o 82–83, av landstingets bestyrelse 64–78, landstingets v ordf 78–80, led av FK 67–83 (led av tillf utsk 69–70, 73 o 75, av statsutsk 7I L, av KU 71U–83), ordf i styr för veterinärinst 68, led av dir för Allm brandförsäknverket för byggnader å landet från 68, av komm ang veterinärväsendets ordnande sept–dec 74, av komm ang förvaltn av statens fastigheter o upplåtande av mark i Norrland till nybyggen nov 75–maj 76, ordf i komm ang Ultuna lantbruksinst april–okt 77, led av komm ang Sveriges offentliga kartverk maj 77–maj 78. – LLA 37 (led av lantbruksavd 41, av förvaltn:komm från 58), HedLLA 71.

G 3 juli 1831 i Huddinge m Wilhelmina Amalia Frisenheim, f 6 jan 1807 där, d 11 mars 1879 i Sthlm (enl db för Brännkyrka), dtr till majoren Carl Albrecht F o frih Johanna Maria Stiernstedt.

Biografi

O föddes postumt efter faderns tidiga bortgång. Han fick, intill moderns omgifte, sitt hem hos morfadern, direktören för nummerlotteriet Christian Grahn. Efter skolgång i Sthlm blev O student i Uppsala, där han studerade juridik. På Sthlms nation försvarade han 1823 under presidium av C J Fant (bd 15, s 336) en avhandling på latin rörande en jämförelse mellan Storbritanniens och Spaniens maktutveckling. Det är osäkert om O eller Fant författat denna. Den visar i varje fall 0:s intresse för historia; han skaffade sig med tiden ett omfångsrikt historiskt bibliotek.

1830 lämnade O sin tjänstgöring i ämbetsverken och övergick till att sköta sina lantegendomar Enskede och Flemingsberg. Den förstnämnda var fäderneärvd, den senare hade han köpt av sin svärmor. Enskede var en av de största jordegendomarna i Sthlms omedelbara närhet och omfattade 1 200 tunnland, varav 600 odlad jord. Då O tillträdde egendomen hade den, som han framhöll i en beskrivning 1849, under nära 40 år skötts av mer eller mindre dåliga förvaltare och ointresserade förmyndare. Den allmänna likgiltigheten för ett rationellt skött lantbruk var påfallande och byggnaderna var förfallna. Man hade dessutom inte begagnat sig av de fördelar som närheten till Sthlm erbjöd.

Den energi med vilken O tog sig an att rycka upp Enskede gav snart resultat. På hans initiativ prövades nya åkerbruksredskap och nya foder- och sädesväxter. Han intresserade sig särskilt för ett fullständigt växelbruk med två olika omlopp, det ena sjuårigt, det andra fyraårigt. Då det gällde täckdikning experimenterade O med flera metoder. Han fann tegelrör bättre än enris och anlade därför på Enskede en fabrik för tillverkning av sådana. Metoden blev uppmärksammad på flera håll och stora beställningar på rör kom tidigt. På förslag av O reglerades senare genom lagändring grannars skyldighet att delta i kostnaden för dikning och avledning av vatten.

O konstruerade för torkning av säd en eldria, som uppfördes på Enskede. En modell visades och prisbelöntes på världsutställningen i London 1851. På fälten vid gården uppfördes enkla men ändamålsenliga skjul för förvaring av otröskad säd. Skjulen fick spridning ute i landet och kallades "odelbergska lador". En annan uppmärksammad del i O:s lantbruk var hans sätt att ordna vattning av ängarna genom flytande spillning från ladugården. O lade sig också vinn om kreatursaveln och medverkade i upprättandet av s k stamholländerier där förädling och korsning av olika boskapsraser genomfördes.

Redan på 1840-talet ansågs Enskede som en av Sveriges mönstergårdar och mottog åtskilliga studiebesök. O:s skolning inom ämbetsverken gav honom inspiration till en detaljerad bokföring som han tidigt tillämpade vid skötseln av gården. Han var en av initiativtagarna till bildandet av Sthlms läns hushållningssällskap 1847. Sällskapets andra lantbruksmöte ägde rum på Enskede sommaren 1849. Till detta hade O låtit trycka en broschyr, Landtbruket vid Enskede, skildradt af ägaren, där bokföringen beskrivs. På uppdrag av hushållningssällskapet utarbetade O en beskrivning med tabeller av det system han använt sedan 1830-talet, Landtbruksbokföringen vid Enskede (1868). Själv ansåg O att han hade tagit intryck av bokföringen vid lantbruksinstitutet Roville vid Nancy i Frankrike. Vid en studieresa på 1850-talet lade O märke till att bokföringen vid institutet Grignon nära Versailles i stort sett överensstämde med den vid Enskede tillämpade.

Inom hushållningssällskapet diskuterades ivrigt frågor rörande skogsskötsel, bl a om särskilda skogshushållningssällskap borde bildas. O hade i egenskap av ordförande i Huddinge hushållsgille, en av hushållningssällskapets underavdelningar, låtit anställa en överuppsyningsman med uppgift dels att granska skogarna, dels att ge råd angående bl a huggning, gallring och frösådd. Initiativet blev vägledande för hushållningssällskapet som i stället för en särskild skogsorganisation förordade "Huddingelinjen".

O:s intresse för det spirande bankväsendet och lantbruksekonomin i allmänhet medförde att han blev en av initiativtagarna till både Mälarprovinsernas hypoteksförening och Sthlms läns sparbank, där han länge var ordförande. Hushållningssällskapet med O som pådrivare verkade för inrättande av sparkassor. Han utarbetade bl a förslag till stadgar och ordningsregler för dessa. I anslutning härtill inrättades 1850 på 0:s förslag en ränte- och kapitalförsäkringsanstalt i Sthlm. Han såg också till att landsbygdsbefolkningen upplystes om de fördelar som anstalten erbjöd.

Hemslöjd hade en varm förespråkare i O. Han tog därför initiativ till en centralstyrelse som organiserade slöjdverksamhet vid åtskilliga folkskolor i Sthlms län. En salubod i Sthlm tillkom också som skötte försäljningen av produktionen.

O intresserade sig även för brandförsäkringsfrågor, och han var under många år ledamot av direktionen för Allmänna brandförsäkringsverket för byggnader å landet. Jämte godsägaren C S Paijkull tog han initiativ till Sthlms läns brandstodsbolag, där han under 20 år verkade som ordförande. O avgick på grund av motgång i en för honom viktig principfråga angående maximibelopp för brandförsäkring.

O:s anseende som lantbrukare och företagare gjorde att han vid jämförelsevis unga år invaldes i LA. I dess 1849 inrättade förvaltningskommitté, som var organiserad som ett särskilt under civilministern lydande "ämbetsverk", verkade O till någon vecka före sin död.

O tog även del i rikspolitiken, framför allt när det gällde tullfrågor. Han oroade sig särskilt för att frihandel och låga tulltaxor skulle inverka menligt på lantbruksnäringen. Före representationsreformen hade han föga politiskt inflytande men gav sig i slutet av 1850-talet och början av 1860-talet in i en skarp polemik med finansministern J A Gripenstedt (bd 17). Som forum använde han den av J A Hazelius (bd 18) redigerade Svenska tidningen. I en lång artikel, Skådepenningens frånsida (1858), kritiserade O den dåliga bytesbalansen. Han återkom 1860 med en vidlyftig fristående skrift i samma ämne, Några ord om Sveriges ekonomi. – O har betecknats som "J A Gripenstedts förnämste och talangfullaste motståndare angående införande av frihandelssystemet och utländsk skuldsättning" (Lindahl). Karaktäristiken kan diskuteras; även om O:s starkt protektionistiska synsätt inte fick större genomslag, hade han otvivelaktigt ett betydande inflytande över länets jordägare och andra med samma åsikter.

Som riksdagsman deltog O i utskott och deputationer, framför allt i konstitutionsutskottet. Hans motioner gällde huvudsakligen höjda införseltullar, skogsvård och bättre villkor för brännvinstillverkare. I det senare fallet talade O i egen sak. Bränneriet på Enskede tillgodosåg till stor del Sthlms behov av brännvin. Denna produktion låg, mer än lantbruket, till grund för O:s förmögenhet. Superiet, särskilt i städerna, och den alltmer framträdande och inflytelserika nykterhetsrörelsen gjorde frågan känslig i flera avseenden. I nykterhetskretsar nämndes O ibland som "riksbrännvinsbrännaren".

C O Palmstierna framställer O som "lång till växten med allvarligt väsende, anspråkslös till utseendet. Förståndig, driftig och väl beräknande brännvinsbrännare och lanthushållare enligt nyare grundsatser med stora förlager för högt uppdriven produktion, har han vunnit förtroende för insikter i lantmannaekonomien. Såsom riksdagsman protektionist utan stor framgång" (PHT 1913).

Författare

Wilhelm Odelberg

Arkivuppgifter

Brev till O i Godenius-O:ska saml o i Sandbyarkivet; handkar o räkenskaper från O:s tid i Enskede gårds arkiv; allt i SSA. – Brev från O i KB (bl a till G O Hyltén-Cavallius).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Dissertatio comparationem in-ter praesentes Magnae Britanniae et Hispanise im-perii formas sistens. [Akad avh, preses C J Fant.] P ] *. Upsaliae [1823]. 10 s. – Försök anställde med en af öfver-direktören [G M] Schwartz uppfunnen apparat för torkning af tröskad säd (LAH, 1840, Sthlm 1841, s 71–76). – Utdrag ur P. T. Böggilds skrift, om ett nytt fodringssätt med maskade potäter, samt berättelse om ett här anstäldt försök med denna utfodring (LA, Handlingar rörande landtbruket och dess binäringar, d 4, 1844, Sthlm, s 214–230). – Om sättet att förbättra naturliga ängar (Tidskrift för landtmanna- och kommunalekonomien, [årg 4,] 1844, Upsala, s 193–201). – Landtbruket vid Enskede. Skild-radt af ägaren. Sthlm 1849. 60 s, 1 karta. [Föret.] Även ibid, [9,] 1849, s 193–237, 257–271. – Skådepenningens frånsida (Svenska tidningen Dagligt allehanda i Stockholm, 1858, fol, n:r 49, s 1 f; anon, om Sveriges ekon ställning, svar på artikel av J A Gripenstedt; även sep, 8:o, 15 s, 1 tab). – Den andra sidan (ibid, n:r 57, s 2 f; anon, d:o). – Några ord om Sveriges ekonomi af .1. Sthlm 1860. 34 s. [Sign.] – Landtbruks-bokföringen vid Enskede. På anmodan af Stockholms läns hushållningssällskap allmängjord. Sthlm 1868. Företal VIII s, Förklaringar 32 s, Samlingsboken 1847–48 (53) s, Hufvudboken 1847–48 (89) s. – Enskede år 1868. Sthlm 1868. 26 s. [Anon; jämte:] Karta öfver en del af Enskede ägor ... uppmätte år 1867. [Ej anon.] – [Lanthushållningen i Enskede, med anledn av Hushållningssällskapets sammanträde där 15 juli 1874.] Sthlm 1874. 5 s. [Undert.] – Diskussionsinlägg i: Berättelse öfver förhandlingarne vid det första allmänna svenska landtbruksmötet i Stockholm 1846, Upsala 1847, s 187, 195–197, 202, 279 f, 291, ... det andra ... Stockholm 1847, Upsala 1848, s 127–129, 136–142, ... det tredje ... Norrköping 1848, Linköping 1848, s 238–245, 248, 264–266, 268 f (även i Stockholms läns Kongl. hushållnings-sällskaps handlingar, h 1, 1850, jämte Supplement, Sthlm 1850–51, s 129–134 [i Suppl 1851]), samt... det fjerde ... Malmö 1849, Sthlm 1850, s 325-327, 328 f.

Utgivit: [G A Gottman,] Gutis' visor, tryckte, såsom manuscript, endast för hans närmaste vänner. Sthlm 1867. 86 s. [Anon, tills med Moritz Rubenson.]

Översatt: C. J. A. Mathieu de Dombasle, Sparsamhet och öfverflöd vid boskapens fodring. (Öfvers af A. O-rg.) (Qvartals-skrift för landtmän, årg 1, 1833, Sthlm, h 1, s 93–98; sign).

Källor och litteratur

Källor o litt: Anrep; J A[rrhenius], A O (Ny ill tidn 26 jan 1884); S E Bring, Sthlms läns brandstodsbolag (1944); dens, Sthlms läns o stads hushålln:sällsk 1847–1947 (1947); O Croneborg, Sthlms läns landsting 1863–1912 (1914); Förteckn öfver framlidne godseg A O:s efterlämnade dyrbara saml af böcker, kartverk, musikalier o planschverk... (1884); H Juhlin Dannfelt, LA 1813–1912... (1913); C Knuthammar, Ett omvälvande sekel. Sthlms läns landsting 1863–1970 (1991); [C F Lindahl,] Sv millionärer. Minnen o anteckn:ar af Lazarus, 6 (1901); P v Möller, 1867 års FK (1875); C O Palmstierna, "Minnesbilder i profil"..., ed A Lewenhaupt (PHT 1913); O Rydberg, Från Årsta till Farsta (1979); Tvåkammarriksdagen 1867–1970, 1 (1988); F K A Wessman, Sthlms läns sparbank (1917); K Åmark, Allm brandförsäkr:verket 1782–1932 (1932).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel Odelberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7602, Svenskt biografiskt lexikon (art av Wilhelm Odelberg), hämtad 2024-11-08.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7602
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel Odelberg, urn:sbl:7602, Svenskt biografiskt lexikon (art av Wilhelm Odelberg), hämtad 2024-11-08.