Biografi

Noordenhielm, släkt härstammande från borgmästaren i Norrköping Nils Andersson (d 1655), som 1602 inskrevs vid UU och då uppgavs vara från Norrköping. Uppgiften (Marks v Würtenberg) att han kom från Vinnerstad, Ög, har inte kunnat styrkas. N handlade i stor skala med järn som han köpte upp från Östergötlands bergsmän.

Hans son Anders (Andreas) Nilsson Norcopensis (1633–94) inskrevs 1650 vid UU och blev 1658 lärare för den blivande generalguvernören och fältmarskalken Nils Bielke (bd 4). Tillsammans med denne företog N 1661–63 en studieresa till bl a Paris, vilken han skildrat i en omfångsrik resedagbok (E 8938). 1667 utnämndes han till professor i praktisk filosofi vid UU men erhöll tillstånd att ånyo genomföra en peregrination, denna gång som lärare för sedermera översten Gustaf Krus (bd 21, s 646). På resan besöktes bl a Frankrike, Tyskland och Italien. Medan N var utomlands fick en annan hans professur, men han kunde 1672 i stället tillträda professuren i latinsk vältalighet.

Under sina 14 år som professor presiderade N vid inte mindre än 88 disputationer. Hans föreläsningar behandlade det på den tiden gängse urvalet klassiska författare; utöver Aristoteles' och Ciceros retoriska arbeten föreläste han över de historiska författarna Caesar, Sallustius, Livius och Suetonius. N var en av sin tids och sitt lands främsta latinister; han kan kallas en förelöpare för den sv latinitetens guldålder på 1700-talet. Hans största verk är översättningen av de två första delarna av O Rudbecks Atlantica (1679–89) till "ett synnerligen elegant och korrekt latin" (Nelson).

I det akademiska konsistoriet stödde N sin vän O Rudbeck i dennes dispyter med konsistoriets majoritet, t ex i affären rörande boktryckaren H Curio (bd 9).

1686 utsågs N till den blivande kung Karl XII:s preceptor och följande år blev han kansliråd och sekreterare samt adlades N. Bekanta är hans skriftliga dialoger med den kunglige lärjungen, i vilka N "inpräntar uppriktighet och mod, barmhärtighet, vänskap och andra goda egenskaper genom att själv tyckas försvara motsatta grundsatser" (Carlquist).

N var far till lagmannen i Norrköpings län kammarrådet Nils N (1674–1724) och v presidenten i Svea hovrätt Jöns N (1676–1743), som vid hattarnas rekonstruktion av rådet 1739 var föreslagen till riksråd. I ett memorial till ständerna avböjde han det höga ämbetet och föreslog att någon annan skulle föras upp på hans förslagsrum. Nils' och Jöns' brorson, assessorn i Svea hovrätt Wilhelm N (1727–77) drev i tjänsten religionsåtalet mot den herrnhutiske kyrkoherden och hattsympatisören A C Rutström, som dömdes 1765. N var mössa och redigerade riksdagstidningarna vid 1765/66 års riksdag.

Släkten dog ut 1825 med en sonson till Jöns N.

Författare

A W

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Marks v Würtenbergs geneal:er, RHA; Elgenstierna; Örnberg 13 (1905), s 204ff.

Nils Andersson: RR 1650 okt–dec, f 4, RA; B Helmfrid, Tiden 1568–1655 (Norrköpings hist, 5, 1965); C Iser, Geneal o biogr anteckn:ar hörande till Norrköpings stads hist (1806); Oden.

Anders N: RR 1667 juni-sept, f 181 f, 1687 maj-juni, f 130ff; E 2011 (skrivrer till Sten Bielke o hans maka); E 8700: Oratio funebris in And. Nordcnhielm; E 8938, RA; C Annerstedt, UU:s hist, 2:1–2 (1908-09); B Bennich-Björkman, Författaren i ämbetet (1970); Biographiskt lexi-con öfver namnkunnige sv män (1844); S E Bring, Boktryckerierna i Uppsala, 1 (1962); G Carlquist, Karl XII:s ungdom o första regeringsår (Karl XII, ed S Bring, 1918); A Fryxell, Berättelser ur sv historien, 20 (1853); K W Herdin, Bygge o bo, [l]-2 (1932–34); Iser, aa; Karl XI:s almanacks-anteckn:ar, ed S Hildebrand (1918); Konung Karl XIl:s egenhändiga bref, ed E Carlson (1893); Liden, 1, s 180, 359–365; A Nelson, Efterskrift (O Rudbeck, Atlantica, 1–2, 1937–39); Oden; P Sondén, Nils Bielke o det sv kavalleriet 1674–1679 (1883); A A v Stiernman, Matr öfwer Swea rikes ridderskap o adel, 1 (1754); H O Sundelius, Norrköpings minne (1798), s 248f; UU. Akad konsist:s prot, ed H Sallander, 5, 8-21 (1970-76); E Wrangel, Sveriges litterära förbindelser med Holland (1897).

Nils N: J Häggman, Studier i frihetstidens försvarspolitik (1922), s 109; J Kleberg, Kammarrevisionen – kammarrätten 1695–1940 (1940); C E Naumann, Om sekreta utskottet... (1911), s 116f; A A v Stiernman, Swea o Götha höfdinga-minne, 1 (2 uppl 1836). Jöns N: Likv 34:18, RA; AdRP from år 1719, 11 (1889); Anjou; Malmström; Stiernman, aa 1836.

Wilhelm N: J A Adelborg, Åminnelse-tal öfver... W N, hållit i Sällsk Utile Dulci (1783); Anjou; S E Bring, Sv boklex 1700–1829. Rättegångshandl:ar (1958); dens, d:o. Riksdags-handkar (1961); S Lindroth, VA:s hist 1739–1818, 1:1 (1967); O Sylwan, Sv pressens hist (1896).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Noordenhielm, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8165, Svenskt biografiskt lexikon (art av A W), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8165
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Noordenhielm, släkt, urn:sbl:8165, Svenskt biografiskt lexikon (art av A W), hämtad 2024-04-26.