Biografi

Nordenskjöld (Nordenskiöld, Nordensköld), släkt, härstammande (RA:s kopiesaml) från Erik Matsson (d 1700 enl RA:s kopiesaml; den obestyrkta uppgiften där, att han skulle ha varit född redan 1597, förefaller dubiös med hänsyn till sönernas uppgivna födelseår). Han var torpare i Nordanåker under gården Kastebo i Tierp, Upps (Upps:s renov domb), och enligt obestyrkt släkttradition (RA:s kopiesaml) skall han ha deltagit i Karl X Gustavs polska krig som korpral och under detta mist högra armen. E Nordenskjölds identifiering av honom med en korpral med detta namn vid A Foratts kompani måste dock vara oriktig, eftersom denne Erik Matsson dog redan 1656 enligt Upplands regementes avlöningslista i KrA. Dubiös är även B Söderbergs identifiering med en korpral, som ingav en supplik 1667, ty denne har vid undersökning i KrA visat sig höra hemma i Skuttunge socken i Uppland och ej kunnat spåras tidigare än 1660 eller möjligen 1658.

Enligt ovan nämnda släkttradition var kronolänsmannen Anders Norberg (1652–1738) i Skälby i Svedvi (nu Kolbäck), Vm, och fogden i Strömsholms län, Vm, Olof Norberg (1660–1718) söner till honom. Den sistnämnde blev farfar till boktryckaren och bruksägaren Samuel Norberg. Släkttraditionens riktighet styrks av att Anders och Olof Norberg enligt dödböckerna för Svedvi resp Kungsåra, Vm, var födda i Tierp – för Olof preciserat till Kastebo – , ehuru fadern där uppges ha varit en löjtnant Erik Norberg, som ej kunnat återfinnas i KrA; enligt de nämnda dödböckerna hade deras mödrar olika namn. Anders Norberg blev farfars morfar till Erik Norberg (1795–1850) i Skälby, som var riksdagsman i bondeståndet 1828–48 och blev känd som en av de främsta inom oppositionen vid riksdagen 1840–41.

En tredje son till Erik Matsson, Johan Eriksson Norberg (ej Nordberg; d 1740, 74 år gammal enl Kryger), var från 1680 anställd vid reduktions- och revisionskommissionerna i Estland och Livland, dels som kammarskrivare, dels som revisionsbokhållare (Biographica), och från 1690 inspektor över presidenten Fabian Wredes gods i Finland, av vilka han 1709 förvärvade säteriet Frugård i Mäntsälä, Nyland. I Sibbo i Nyland hade han 1697–1701 köpt de fyra rusthållen i Savijärvi, vilka han ombildade till en sätesgård, och från 1707 från ödesmål upptagit säteriet Eriksnäs, som han köpte 1709. 1708 blev Norberg inspektor över salpetersjuderiets inrättande i Nyland. Efter ryssarnas erövring av Finland bodde han i Sverige, där han åtminstone 1714–15 var inspektor vid säteriet Grän i Rasbo, Upps (jfr Kryger) och åtminstone 1723–32 bodde på sin avlidne principal Fabian Wredes dotterson Axel Wrede-Sparres frälsehemman Åkerstorp i Österåker, Sth (jfr RA:s kopiesaml o Söderberg, s 19). Norberg dog i Sthlm. Son till honom var kaptenen Magnus Otto Nordenberg.

En äldre son var Anders Johan Nordenberg (1696–1763), som inskrevs vid UU 1713, tjänstgjorde vid fortifikationen från 1716 och deltog i belägringen av Fredriksten 1718. Tidvis var han engagerad i den militära undervisningen, och redan några dagar efter VA:s tillkomst 1739 valdes han till ledamot. De första åren deltog Nordenberg ivrigt i dess sammanträden, och han publicerade även bidrag i VAH. 1744 fick han ledningen av en kommission för att undersöka, vilka platser i Finland som kunde befästas. S å befordrades Nordenberg till generalkvartermästarelöjtnant vid fortifikationsbrigaden i Finland, och han utarbetade ett betänkande om anläggande av en gränsfästning i Degerby och av en stapelstad där. Gränsfästningsförslaget blev kritiserat, men för den planerade staden fick han uppgöra en plan, som stadfästes 1746; staden fick 1752 efter drottningen namnet Lovisa. 1749 transporterades Nordenberg till fortifikationens stockholmsbrigad, och 1751 adlades han med namnet Nordenskiöld. Han blev landshövding i Savolaks och Kymmenegårds län 1753 (tf 1752), och 1756 (Cederberg 1945)–1761 innehade han motsvarande ämbete i Nylands och Tavastehus län. Nordenskiöld anses ha varit en mycket duglig landshövding.

Anders Johans yngre bror Carl Fredrich Nordenberg (1702–79) inskrevs vid UU 1714 och anställdes liksom brodern vid fortifikationen 1716. Liksom denne engagerades han i den militära undervisningen, och redan ett par veckor efter brodern invaldes han i VA 1739. Samtidigt med denne adlades han 1751 med namnet Nordenskiöld, men på äldre dagar ändrade han stavningen till N. Han tillhörde hattpartiet, var led av SU vid riksdagen 1755–56 och befordrades till överste för fortifikationsbrigaden i Finland 1762 men tog avsked redan året därpå, varefter han ägnade sig åt sina ärvda finländska gods Eriksnäs och Frugård. N uppvaktade VA såväl med lanthushållningsrön som med kosmologiska spekulationer av säregen art. Både brodern Anders Johan och han var gifta med systrar till landshövdingen och generallöjtnanten Anders Henrik Ramsay. En av N:s döttrar blev gift med sin fasters son landshövding Anders de Bruce (bd 10).

En av N:s nio söner – sju överlevde barndomen – var Ulrik N (1750–1810). Han publicerade anonymt, med förord av PS:s sekreterare Adolph Modéer (bd 25), Afhandling om nyttan för Sverige af handel och nybyggen i Indierna och på Africa (1776) och invaldes s å i PS. 1779 ingav N tillsammans med fyra andra adelsmän till Gustav III en ansökan, att regeringen skulle ställa en fregatt med 300 mans besättning till förfogande för en expedition för anläggning av "handels- och planteringsnybyggen" i Afrika. På grund av Johan Liljencrants' (bd 23) försiktighet kom denna ansökan ej att beviljas. De oroliga förhållandena i Europa i samband med det nordamerikanska frihetskriget föranledde avslag (Odhner; Essen) även på N:s ansökan 1781 om konungens tillstånd att med 30 å 40 frivilliga få etablera sig på Afrikas västkust (M 1122). Verbala överensstämmelser har påvisats mellan hans avhandling och en uppsats 1784 av Johan Henric Kellgren (bd 21), som anses ha inspirerat Sveriges förvärv av S:t Barthélemy i Västindien s å (Elovson). Det västafrikanska projektet fullföljdes av Carl Bernhard Wadström och N:s bror bergshauptmannen August N (N 2). Ulrik N hade 1777 befordrats till löjtnant men tog avsked 1782 och ägnade sig därefter åt fädernegodset Eriksnäs. Hans illegitime son färgaren Otto Adolf Nordgren (1802–53) i Koskis, Tavastehus län, blev farfar till finländske justitierådet John Berndt Nordgren (1867–1941).

Ulrik N:s och N 2:s bror v amiralen Otto Hindric N (N 1) blev 1797 kommendör av svärdsorden, varför han och hans ättlingar uppflyttades till riddarklassen på riddarhuset. 1815 blev han friherre enligt 37 § RF. Hans hustru var sondotter till v amiralen och riksrådet greve Anton Johan Wrangel och syster till amiralen Hindric Johan Nauckhoffs (bd 26) hustru.

Äldst bland deras sex söner var Carl Reinhold N (1791–1871). Carl N deltog 25 aug 1808 i den sjöstrid genom vilken en sv-engelsk eskader tvang en rysk flottstyrka att vika till Baltischport (Paldiski). Därefter var han i engelsk tjänst med i en undsättningsexpedition till Spanien och 1809 i en engelsk flottas operationer i Östersjön mot ryssarna. 1814 var N adjutant hos sin kusin Otto Gustaf Nordenskiöld (se nedan) under blockaden mot Norge och deltog bl a i anfallet mot Hvaler samt erövringen av Kråkeröy och Fredrikstad. 1821–23 gjorde han i engelsk tjänst en resa till Ostindien, och efter hemkomsten sökte han intressera den sv regeringen för den ostindiska marknaden. 1825 var N befälhavare på ett av de skepp som med anledning av den s k skeppshandeln sändes till Colombia (jfr bd 15, s 44) men efter stormaktsingripande såldes på auktion i New York. Han blev friherre efter faderns död 1832 och befordrades till kommendörkapten 1834 och till konter-amiral 1844, var befälhavande amiral i Karlskrona 1852–58, blev v amiral 1858 och ordförande i flottundersökningskommissionen i Karlskrona 1861 samt fick avsked 1863. N publicerade anonymt broschyrerna Jemförelse imellan sjöförsvar som seglar och sjöförsvar som ror (1829) och Skall Sverige fortfarande bibehålla ett sjöförsvar? (1840). I äktenskap med en kusin till missionsledaren och riksdagsmannen Thor Odencrants blev han farfar till Karl Johan Knut Henric N (1876–1956). Henric N blev friherre efter en farbrors död 1887, befordrades vid Svea hovrätt till hovrättsråd 1913 och var ledamot av de blandade domstolarna i Egypten 1917–25, president för turkisk-grekiska och turkisk-rumänska skiljedomstolarna i Konstantinopel (Istanbul) 1925–28, särskild skiljedomare i arbetstvister 1928–48, divisionsordförande i Svea hovrätt 1933–43, ordförande i krigshovrätten 1937–43, ledamot av utlänningsnämnden 1938–50, tf president i kammarrätten och ordförande i krigskonjunkturskatterådet 1943–45 samt ordförande i dissenterlagskommittén 1943–49.

En annan son till N 1 var Otto Henric N (1792–1888), som deltog i kriget mot Norge 1814 och blev överstelöjtnant 1843. Otto N blev morfar till Henrik Enell (bd 13) och far till Otto Gustaf N (1831–1902), vilken liksom sin far ägde det N 1 tidigare tillhöriga säteriet Sjögle i Hässleby, Jönk. Gustaf N blev 1879 överstelöjtnant vid Jönköpings regemente och var ledamot av Jönk:s landsting 1879–80 och 1883–84 samt riksdagsman i AK 1879–81. 1884 blev han chef för Jämtlands fältjägarekår, och 1887–88 var han ordförande i Östersunds stadsfullmäktige. 1887 befordrades N till överste i armén, och han var 1888–94 överste för Kalmar regemente och 1893–1901 ordförande i Eksjö stadsfullmäktige. Han blev far till professor Nils Otto Gustaf N (N 6), som var far till f d direktören i SAF jur kand Gustaf N (f 1911), gift med målarinnan Gerd N, f Wendbladh (f 1913).

Son till N 1 var också Carl Adam N (1795–1880), som deltog i krigen i Tyskland 1813–14 och Norge 1814 och blev major 1843. Efter sin far ägde han säteriet Fårebo i Misterhult, Kalm, som fortfarande (1989) bebos av ättlingar till honom. Hans son Jon Otto Henrik N (1837–91) var från 1889 överste för Norra skånska infanteriregementet. Henrik N var far till Erik Ar(1869–1944), som blev överste i armén 1919 och chef för Norrbottens regemente 1921, för Kronobergs regemente 1924 och för första infanteribrigaden 1926 men kom på övergångsstat 1928, överfördes till reserven 1929 och fick avsked 1934. Han författade bla Lärobok i topografi för K krigsskolan (1909; anonym), de som nyckelromaner skrivna memoarböckerna Ett Karlbergsår (1924; anonym) och Fänriksåren (1929) samt biografier över sin farfars och morfars far N 1 (På amiralens tid, 1933) och över dennes far (Översten Carl Fredrik Nordenskiöld, 1938). Farbror till honom var Carl Axel Mauritz N (1846–1924). Carl Axel N var 1878–88 lärare i krigskonst och krigshistoria vid Krigshögskolan, vars chef han var 1889–91, och 1891–97 chef för Lantförsvarsdepartementets kommandoexpedition. Han befordrades till överste i Generalstaben 1892 och vid densamma 1895, blev 1897 sekundchef vid Livregementet till fot och 1902 generalmajor i armén, var chef för Tredje arméfördelningen (Västergötland, Dalsland och Bohuslän) 1902–11 samt blev 1908 generallöjtnant. 1906–22 var N v ordförande i Skövde stadsfullmäktige. Son till honom var Carl Ivar N (1877–1947). Ivar N blev 1904 fil dr i Uppsala på avhandlingen Studier öfver molybdensemi-pentoxid och dess föreningar (1903) och var från 1905 lektor i kemi och kemisk teknologi vid Tekniska elementarskolan i Borås, vars rektor han var 1917–42. Han var 1917 –34 ledamot av Borås stadsfullmäktige och 1917–32 ordförande i drätselkammaren där. Son till honom är f d överläkaren vid centrallasarettet i Gävle med lic Jan N (f 1912).

Ytterligare en son till N 1 var Anton Mauritz N (1797–1883), som deltog i kriget mot Norge 1814 och blev kapten 1833. Anton N kom genom sitt äktenskap med en sondotter till hovjägmästaren Mikael Hammarskjöld (bd 18, s 163) i besittning av bl a säterierna Bjädesjö i Myresjö, Jönk, och Virkvarn i Misterhult, Kalm, på vilka han i tur och ordning bodde, samt av andelar i Skultuna mässingsbruk i Skultuna, Vm. Rester av hans arkiv finns i Virbo gårds arkiv (E 6087–93), RA. Han var svärfar till bla sin bror Carl Adam N:s förutnämnda söner Henrik och Carl Axel. Yngst bland hans sju söner var överstelöjtnanten Adam Gabriel Fredrik Ludvig Af (1851–1924) på Virkvarn. Gabriel N var far till djurmålaren och författaren Rosa Margareta N (1890–1950). – Äldre bror till Gabriel N var major Carl Gustaf Oscar Eugene N (1845–1906). Eugéne N var far till överstelöjtnanten Bertil Fredrik Eugene M 1891–1975). Bertil ("Nocke") N var 1928–42 ordförande i Djurgårdens IF och blev 1942 expeditionschef i Sveriges militära idrottsförbund. Han blev känd som en av landets främsta fotbollsspelare och bajonettfäktare och publicerade Militär idrott (1949). – Eugene och Gabriel N:s äldre bror major Anton Mauritz N (1835–1905) var 1879–1900 VD i Skultuna ab och kom genom sitt äktenskap med en mödernekusin i besittning av säteriet Virbo i Misterhult, Kalm. Anton N blev farfar till Carl Erik Tor Anton N (1912–54). Carl Erik N blev fil dr i Lund på avhandlingen Morfologiska studier inom övergångsområdet mellan Kalmarslätten och Tjust (1944), var 1944–45 docent i geografi där och blev 1945 lektor vid Högre realläroverket å Norrmalm i Sthlm, 1948 studierektor vid Sthlms samgymnasium och 1952 rektor vid Högre allmänna läroverket i Kalmar.

N 1:s yngste son var kommendörkaptenen och distriktschefen i södra lotsdistriktet Axel Gustaf N (1805–89). Axel N blev morfar till konsthistorikern professor Nils G Wollin, och hans son major Axel Thure N (1839–96) var i äktenskap med biskop Henrik Gustaf Hultmans (bd 19, s 473) dotter far till Thure Gustaf Axelsson N (1873–1946). Thure N blev fil kand i Lund 1899 och var 1904–39 rektor för Malmö högre handelsinstitut (från 1913 handelsgymnasium). Han publicerade ett par diktsamlingar 1921 och 1925 och historiken Malmö handelsgymnasium 1904–29 (1929). – Farbror till honom var aktuarien i hovrätten över Skåne och Blekinge Otto Gustaf N (1834–1901). Otto N var i äktenskap med en syster till generallöjtnanten Ludvig Munthe (bd 26) far till Knut N (N 8). Dennes son civilingenjör Tore N (1911–81) var 1958–75 VD i Mazetti ab och blev 1970 Finlands generalkonsul i Malmö. En annan son var överstelöjtnanten och kammarherren Sven N (1915 –80), vars änka f d lärarinnan vid Konstfackskolan Birgitta N, f Möller (f 1919), blivit känd som barnboksillustratör. N 8:s tvillingbror överstelöjtnanten Sune N (1882–1956) var far till överste Dag N (f 1913), som är far till professorn i onkologi vid universitetet i Linköping Bo N (f 1940) och till docenten vid Kl Magnus N (f 1950). N 8:s och Sune N:s yngre bror, föreståndaren för Sigtunastiftelsens klipparkiv major Yngve N (1884–1964), var far till konstnären Lennart N (f 1915).

N 1:s, Ulrik N:s och N 2:s äldre bror Adolph Gustaf N (1745–1821) deltog i kriget i Finland 1788–90, befordrades till överste i armén 1799 och vid fortifikationen 1801, tjänstgjorde på Sveaborg under kriget 1808 och fick avsked 1811. Han hade ärvt Frugård efter fadern och ägde efter brodern Ulriks död även Eriksnäs. 1818 immatrikulerades han på riddarhuset i Finland. I äktenskap med en kusindotter – en systerdotter till den förutnämnde landshövdingen Anders de Bruce – var han svärfar till sin brorson Otto Henric N och far till Nils Gustaf Nordenskiöld (1792–1866), som hade studerat kemi för Berzelius i Sthlm. Han var 1823–31 och 1833–55 överintendent för den nyinrättade bergsstyrelsen i Finland och har kallats "den finska mineralogins fader". Nils Nordenskiöld fick 1845 statsråds titel och blev 1853 LVA och LVS. I äktenskap med en dotter till professor Gabriel Eric v Haartman (bd 17) hade han bl a en dotter, som i äktenskap med hans systerson och kusinson överste Otto Gustaf N blev mor till N 6. En av hennes bröder var direktorn för Finska vetenskapssocietetens meteorologiska centralanstalt i Hfors fil mag Nils Carl Nordenskiöld (1837–89).

En äldre son till Nils Gustaf Nordenskiöld var hovrättsnotarien Nils Otto Nordenskiöld (1834–1916), som sålde Frugård 1912 och blev far till Nils Erik Nordenskiöld (1872–1933). Erik Nordenskiöld disputerade på avhandlingen Beiträge zur Kenntnis der Morphologie und Systematik der Hydrachniden (1899) och var 1899-1926 docent i zoologi vid Hfors universitet. 1917 flyttade han till Sthlm, där han 1926 blev sv medborgare och docent i zoologiens historia vid StH. Mest känd blev Nordenskiöld genom Biologins historia, 1–3 (1920–24), som översattes till tyska, engelska och finska. Han skrev också Francis Bacon. En banbrytare för naturvetenskapen (1926). Han blev i äktenskap med en systerdotter till överste Erik Gustaf Klingenstierna (bd 21, s 318) far till f d bitr professorn i växtförädling vid Lantbrukshögskolan Hedda Nordenskiöld (f 1909), överläkaren vid Skellefteå lasarett med lic Olga Henriette Elisabeth Nordenskiöld (1910–82) och radiochefen Erik Otto Edvard Nordenskiöld (N 10).

Nils Otto och Nils Carl Nordenskiölds äldre bror professor Nils Adolf Erik Nordenskiöld (N 4) blev 1880 friherre enligt 37 § RF och var i äktenskap med en faster till Finlands president marskalken Gustaf Mannerheim (bd 25, s 80) far till mineralogen och arkeologen fil kand Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld (N 5) och till etnografen och professorn friherre Nils Erland Herbert Nordenskiöld (N 7).

N 4:s samt Nils Otto och Nils Carl Nordenskiölds farbror Otto Gustaf Nordenskiöld (1780–1861) var i engelsk sjökrigstjänst 1799–1801. Under kriget 1808–09 utmärkte han sig i sjöstriden i Jungfrusund 1808 och vid skärgårdsflottans anfall mot ryssarna i Umeå 1809 (jfr bd 1, s 642). Senare var Nordenskiöld befälhavare på de fartyg som förde kronprins Karl Johan till och från mötet med tsaren i Åbo 1812 och till Pommern 1813. Under kriget mot Norge 1814 förde han befälet över en eskader, som blockerade den norska kusten mellan Lindesnes och Oslofjorden, och fick tapperhetsmedalj för sin insats vid erövringen av Kråkeröy vid Fredrikstad. Nordenskiöld blev överste i flottornas generalstab 1818 och i örlogsflottan 1819, konteramiral 1821, varvsamiral 1826, chef för förvaltningen av sjöärendena 1837, v amiral 1840 och friherre enligt 37 § RF 1841. I enlighet med stavningen i friherrebrevet (dep i RHA) ändrade han 1841 släktnamnets stavning till Nordensköld. S å blev han befälhavande amiral i Karlskrona, och 1845 blev han amiral i K M:ts flotta. 1846 fick Nordensköld avsked. Som ledamot av statsutskottet spelade han en stor roll vid 1823 års riksdags klyvning av försvarshuvudtiteln, så att sjöförsvarets anslag skildes från lantförsvarets (Jansson, s 135; Nilsson-Stjernqvist, s 263, not 10), och han skall också ha varit den som vid audiens övertalade den mycket motsträvige Karl XIV Johan att ge sitt bifall till denna förändring (Sparre, s 193; Crusenstolpe; jfr Jansson). Nordensköld var även verksam i bl a flottkommittéerna 1826 och 1841, 1839 års befästningskommitté och den första unionskommittén 1839–44, vilken han dock liksom ett par andra sv ledamöter lämnade redan 1841. Såväl i flottkommittén 1826 som i riksdagen försvarade han med värme och sakkunskap örlogsflottan mot dess vedersakare. Han var farfar till VD i Skånska cementab Gustaf Henrik Nordensköld (1859–1939), som blev friherre vid en äldre halvbrors död 1922 och då även ärvde det fideikommisskapital till vilket det av deras far efter en äldre kusin ärvda fideikommisset Johannisberg i Tusby (Tuusula), Nyland, förvandlats genom försäljning 1920. Henrik Nordensköld var far till kortfilmaren och ryttmästaren friherre Sten Gustafsson Nordensköld (1889–1987) och till generalen Bengt Gustafsson Nordenskiöld (N 9), som var far till generalmajoren Claes Henrik Nordenskiöld (f 1917).

Adolph Gustaf N:s, N 1:s, Ulrik N:s och N 2:s yngste bror, kommissionssekreteraren och publicisten Carl Fredrik Nordenskiöld (N 3), var far till lantbruksskoleläraren, sedermera lantbruksskoleföreståndaren Carl Fredrik N (1818–92), som upprättade synnerligen utförliga och noggranna beskrivningar av fornminnena i hela Östergötland utom Ydre 1869–82 (tr i Östergötlands fornminnesförenings tidskrift, 1, 1875, och i Meddelanden från Östergötlands fornminnes- och museiförening 1920–47) samt Östra och Västra härad i Småland 1882–87 (tr i Meddelanden från Norra Smålands fornminnesförening 1914, 1919, 1922 och 1924). Han blev 1881 korresponderande LVHAA. En av hans bröder upptogs 1894 i ärftligt preussiskt adelsstånd med namnet von N. Dennes ättlingar fortlever ännu i Tyskland.

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: E 4902: Handl rör det N:ska släktmötet 1897, RA; dossiern Nordenskiöld bland de s k släktarkiven, GF; A Anjou, Släktförgreningar (Ätterna N, 2, 1902); Carpelan, 2 (1958); Elgenstierna; G G[ran]f[el]t, Nordenskiöld (FBH, 2, 1903); A Hammarskjöld o C C.son Leijonhufvud, Genealogier med bilagor (Ätterna N, 1, 1902); H H[orn]b[or]g, Norden-skiöld-suku (Kansallinen elämäkerrasto, 4, 1932); [P Meijer Granqvist,] Sv grevar o baroner, av Lazarus v Rothschild, 3 (1933); H Ramsay, Nordenskiöld, sjöfararen (1950); B Söderberg, Släktkrönika, 1 (1981).

Erik Matsson: RA:s kopiesaml I, vol 107: A Hammarskjölds avskr ang släkten N, Upps:s renov domb, vol 48, f 772, RA; E Nordenskjöld, Översten Carl Fredrik Nordenskiöld (1938), s 6; Söderberg, a a, s 11.

Anders Norberg: Anjou, a a, s 104.

Olof Norberg: X 240, UUB; J A Almquists lappkataloger Kamerala tjänstemän efter 1630 o Landsstatstjänstemän efter 1630: F 141, Kam-markolbs kanslis arkiv H 1 a: 6: 25 aug 1713, Arkivfragment: Harald Pistolskiöld, RA; Anjou, a a, s 103; S A:son Sparre, Biogr anteckn:ar ... 1623–1779 (K Västmanlands reg:s hist, 4, 1930), s 198 o 260; Västerås hm, 1 (1843), s 430.

Erik Norberg: Anjou, a a, s 104; S Eriksson, Carl XV (1954); C W Liljecrona, Bakom riksdagens kulisser (1917); V Mpllqvist], Erik Norberg (NF, ny uppl, 19, 1913); C Stenhammar, Bilder ur riksdags- o hufvudstadslifvet, 3 (1903), s 135 f; K Warburg, Johan Gabriel Richert, 2 (1905); F Wernstedt, Fullm i riksgäldskontoret 1789 -1939 (1939).

Johan Eriksson Norberg: Biographica, RA:s kopiesaml I, vol 107, Sth:s jordebok 1732, p 312, Sth:s mtl 1723, p 458, Upps:s mtl 1714, p 344, o 1715, p 351, E 4902 (N:ska arkivet), RA; Krigs-kolhs registratur 29 april 1708 o diarium 2 mars 1713, brev från honom till Krigskoll 1709, 1710 o 1713, KrA; Klara kyrkoarkiv L I a 2: 61: sedel 66, SSA; De la Gardieska saml: Wrede, vol 1, 4:2 o 4:3 II, LUB; E W Dahlgren, Johan Mårtensson Aschaneus o A Björn (PHT 1926); H Hirn, Anders de Bruce (1957); J F Kryger, Åminnelse-tal öfver ... Anders Joh Nordensköld (1764), s 8 o 10 f; G Nikander o E Jutikkala, Säterier o storgårdar i Finland, 1 (1939), s 479, 490 o 498; Nordenskjöld, aa, s 6–11; P Nyberg, Eriksnäs (G Nikander m fl, Herrgårdar i Finland, 1, 1928), s 422 ff; dens, Hitå (ibid), s 411; dens, Herrar o herrgårdar (1941); dens o B Åkerblom, Sibbo sockens hist, 1 (1931), s 131, 180 o 200, samt 2 (1950), s 19, 194, 213 f o 236 f; Söderberg, a a.

Anders Johan Nordenskiöld: Krigsexp:s arkiv B I a: 44: 21 nov 1751, Sköldebrevsaml, M 1122, E 4902 (N:ska arkivet), RA; Sköldebrevsavskr, RHA; A Allardt, Borgå sockens hist [, 2] (1928); A R Cederberg (Saarenseppä), Pohjois-Karjalan kauppaolot vuosina 1721-75 (HArk 23:1:2, 1911), s 178 o 193; dens, Suomen historia vapa- udenajalla, 1–2 (1942–47); dens, Några rättade data i landsh Anders Johan Nordenskiölds biogr (Genos 1945); dens, Landshövdingarnas i Finland riksdagsberättelser 1755–56 (1950), s XXIII f o 124–149; P Cederberg, Jaakko Stenius nuorem-man mietintö Pohjanmaan koskenperkauksista vuosien 1760-62 valtiopäiville (HArk 50, 1944), s 172; P Dahlgren o H Richter, Sveriges sjökarta (1944); L Dannert, Sv försvarspolitik 1743–57 (1943); A Ehrensvärd, Anteckn:ar under en resa i Finland år 1747 (1938); Fortifik 3:2 (1911), 4:1 (1930), 4:3 (1939), s 78 ff, 82, 86, 88 ff, 113, 124–127 o 137 ff, samt 6:2 (1919); C Gjörvell, Anmärkmar på en resa ifrån Sthlm till Finland år 1759 (HArk 9, 1886), s 71; G G[ran]f[el]t, Anders Johan Nordenskiöld (FBH 2, 1903); B Hilde-brand, VA. Förhist, grundläggn o första organisation (1939); Him, a a; H Hofberg, Sv biogr handlex, 2 (ny uppl, 1906); A Hultin, Det ekonomiska tidevarvet i Finlands litt:hist (1910); A Hiil-phers, Dagbok o samh.ar uppå en resa om somarn 1760 ifrån Westerås till Petersburg o Ryssland (K G Leinberg, Bidr till känned af vårt land, 2, 1886), s 53; E WJuvelius, Suomen puolustuskysy-mys vuosina 1741-47 ... (1921), s 41, 44 ff, 149 f o 174; M K[erkkone]n, Antero Juhana Nordenskiöld (Kansallinen elämäkerrasto, 4, 1932); Kryger, a a; W G Lagus, Undersökmar om finska adelns gods o ätter (1860); K G Leinberg, Lands-höfdingar i Finland 1635-1809 (HArk 16, 1900), s 26 f; dens, En ämbetsberättelse af lands-höfding A J Nordenskiöld (SSLF. Förhandkar o uppsatser, 16, 1902, tr 1903); Lewenhaupt; S Lindroth, VA:s hist 1739-1818, 1-2 (1967); G Nikander, Lovisa stads hist, 1 (1930), s 7 ff, 12 ff, 19 f, 22, 37 ff, 55 ff; dens o Jutikkala, a a, s 479 o 490; Nordenskjöld, a a, s 9, 12, 15, 29 ff, 35-39, 41, 45, 50, 57, 75; P Nordmann, Bidr till Hfors stads hist, 4 (1908); Nyberg, a a 1928, s 425 f; dens o Åkerblom, a a, 2, s 214 f, 237 f; [V F] P[almblad], Anders Johan Nordensköld (Biogra-phiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 10, 1844); E G Palmen, Anteckn:ar ur inrikes råds-proven om finske tjenstemäns tillsättande på 1740-talet (HArk 6, 1878), s 200; R O Peltovuori, Suur-Tuusulan hist, 2 (1975); J M Salenius, Ran-tasalmen trivialikoulu w 1749-88 (HArk 10, 1889), s 10 f; M G S[chybergson], Anders Johan Nordenskiöld (NF, ny uppl, 19, 1913 ); G Selling, Sv 1700-talskakelugnar (Sv kulturbilder, N F, 4, VII-VIII, 1937), s 148 o 153; W Sjöstrand, Grunddragen av den militära undervisningens uppkomst- o utvecklingshist i Sverige till år 1792 (1941); Suomen Historiallisen Seuran pöytäkirjat 2 p:stä Lokak 1894 - 9 p:ään Marrask 1895 (HArk 14, 1896), s 774; d:o 9 p:stä Jouluk 1902–9 p:ään Marrask 1904 (HArk 19, 1905), s 22 f; Uppslagsverket Finland, 2 (1983); G Utterström, Jordbrukets arbetare, 2 (1957), s 299; UUM 2 (1919–23), s 87; A Å[ber]g, Anders Johan Nordenskiöld (SMoK 5, 1949).

Carl Fredrich N (d 1779): Sköldebrevsaml, Sammansatta kollegiers skr till K M:t, vol 212 a: 8 febr 1773, M 840, 841 o 1122, RA; Sköldebrevsavskr, RHA; [A-M] A[hl]b[er]g, Carl Fredrik Nordenskiöld (SMoK 5, 1949); A J Alanen, Läpikulkuve- sitic-kysymys Suomessa 1700-luvulla, 1 (1935); A M v Arbin, Åminnelse-tal öfver ... Carl Fred Nordensköld (1781); Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 10 (1844); G Bodman, August Nordenskiöld (Lychnos 1943), s 194; B Boethius o A Kromnow, Jernkontorets hist, 1 o 2:2 (1947 — 68); A R Cederberg, Muistiinpanoja suo-malaisista aineksista Bergiuksen kopiokohoelmas-sa Ruotsin tideakatemian arkistossa (HArk 30:4, 1922), s 13, 40 o 48; dens, a a 1942-47; Ehrensvärd, a a; Fortifik 3:2, 4:1 o 6:2 (1911-30); G G[ran]f[el]t, Carl Fredrik Nordenskiöld dä (FBH 2, 1903); E Gylling, Suomcn torpparilaitoksen kehityksen pääpiirteet Ruotsinvallan aikana (1909), s 155 f; Hildebrand, a a; Hirn, a a; Hof-berg, a a; A Holmberg, Den Bergianska av-skr:saml:en i VA:s bibi (1938), s 40; ISP; U Johanson, Rulla över befälskårerna vid Sveriges armé o flotta 1755 (1976); M K[erkkone]n, Kaarle Fredrik Nordenskiöld (Kansallinen elämäkerrasto, 4, 1932); S Kuusi, Isonjaon alkuvaiheet Pohjanmaal-la (HArk 24:2:1, 1914), s 66; Lagus, a a; Lindroth, a a; Malmström; Nikander o Jutikkala, a a, s 479, 484 o 498; E Nordenskjöld, På amiralens tid (1933); dens, a a 1938; Nordmann, a a; Nyberg, a a 1928, s 419, 425-30 o 433; dens, Bröderna Nordenbergs planer på en storindustri i Finland (SSLF 254, 1936); dens o Åkerblom, a a, 2, s 216, 218 ff, 241 f, 251 f, 308 f o 316 f; G Olsson, Hattar o mössor (1963); E G Palmen, Tvenne aktstycken från frihetstiden (HArk 6, 1978), s 160; B Planting, Baroner o patroner (1944), s 84–106; J W Ruuth, Björneborgs stads hist (1897); M G S[chybergson], Karl Fredrik N d ä (NF, ny uppl, 19, 1913); Sjöstrand, a a; Uppslagsverket Finland, 2 (1983); UUM 2 (1919-23), s 95; V Virtanen, Hollantilaisen eli hienoteräisen sahan käytäntööntulo Suomessa (HArk 50, 1944), s 122.

Ulrik N:MU 22, E 4903 g (brev till N 1), RA; A E Arppe, Anteckn:ar om finska alkemister (Bidr till känned af Finlands natur o folk, 16, 1870), s 16 o 101; B v Beskow, Minne af öfverdirektören Carl Bernhard Wadström (SAH 33, 1861), s 208; E W Dahlgren, Carl Bernhard Wadström (NTBB 1915), s 3 o 5 f; G J Ehrensvärd, Dagboksan-teckn:ar förda vid Gustaf III:s hof, 1 (1878), s 343; H Elovson, Kolonialintresset i Sverige under slutet av 1700-talet (Saml 1928); Å W Essen, Johan Liljencrantz som handelspolitiker (1928), s 255 f; O v Feilitzen, Carl Fredrik N:s teckn av berömda svenskar 1784 (PHT 1946), s 27 o 35; E Hagen, En frihetstidens son. Carl Bernhard Wadström (1946); 1 Hildebrand, Den sv kolonin S:t Barthélemy o Västindiska kompaniet fram till 1796 (1951); Hirn, a a; S Högberg, Matr över ied:er av PS 1766-1815 (1961); dens, PS:s hist (1961); J H Kellgren, Samlade skrifter, 8:1:2 (1965), s 191; Nikander o Jutikkala, a a, s 479; Nordenskjöld, a a 1933; dens, a a 1938, s 40, 51, 73, 76, o 84; Nyberg, a a 1928, s 430; Nyberg o Åkerblom, a a, 2, s 220 ff; Odhner, 2 (1896), s 494; Ramsay, a a; C Sprinchorn, Sjuttonhundratalets planer o förslag till sv kolonisation i främmande världsdelar (HT 1923), s 152; Vår sv stam på uti mark [, 3]. Övriga världen (1953). Släkten Nordgren: FRA:s brevsvar 25 nov 1988, SBL; Carpelan, 2 (1958); P E Gadd, Släktkal (1949); Ramsay, a a.

Carl Reinhold N: M 1833, RA; T J Arne, Svenskarna o Österlandet (1952); Carl Reinhold N (TiS 36, 1873); [M J Crusenstolpe,] Portefeuille utg af förf till skildrar ur det inre af dagens hist, 4 (1844), s 214 ff; [L Feuk,] Hist skizzer o silhouetter från Carlskrona, af Larifari (1883), s 82 ff; A G[iron], Carl Reinhold N (SMoK 5, 1949); C Hai-lendorff, Oskar I o Karl XV (Sveriges hist till våra dagar, 12, 1923), s 187; [J C Hellberg,] Urminnet o dagboken om mina samtida, af Posthumus, 9 (1873), s 70; K-G Hildebrand, Latinamerika, Sverige o skeppshandeln 1825 (HT 1950), s 403 o 411; R Hillbom, Karlskrona 300 år, 2 (1982); Hofberg, a a; M Hofrén, Herrgårdar o boställen (1937); L v Horn, Officerare o civile tjenstemän kommenderade ombord å örlogsfartyg från Carlskrona station åren 1825-85 (1886), s 9, 15, 22, 31, 36 o 53; dens, Biogr anteckmar, 3:1 (1934); G Hornwall, Regeringskris o riksdagspolitik 1840–41 (1951); Hulthander; A Jansson, Försvarsfrågan i sv politik från 1809 till Krimkriget (1935); O Lybeck, Flottan i försvarssystemet, en översikt av sjöförsvarsfrågans utvcckl under 1800-talet (Sv flottans hist, 3, 1945), s 37 o 42; L W:son Munthe, Axplockning ur en gammal stambok (PHT 1925); G B Nilsson, André Oscar Wallenberg, 1 (1984); Nordenskjöld, a a 1933; O E G Norrbohm, Försök till kort öfverblick af striderna om Sveriges sjöförsvar ... (TiS 43, 1880), s 233 f, 353 o 363 f; dens, d:o (TiS 44, 1881), s 108; C F Palmstierna, Sverige, Ryssland o England 1833–55 (1932); A Paulin, Sv öden i Sydamerika (1951); S-Ö Swahn, Amiraler o andra (1935); S O Swärd, Latinamerika i sv politik under 1810- o 1820-talen (1949); E Thyselius, Förteckn öfver komité-betänkanden afgifna under åren 1809 — 94 (1896); L G T Tidander, Sjöförsvarsfrågans utveckl i Sverige efter 1809 (1896), s 14, 19, 21 o 44; H Wieselgren, Carl Reinhold Nordenskiöld (Ny ill tidn 1871; omtr i dens, Ur vår samtid, 1880); dens [sign H W], d:o (SBL, Ny följd, 7, 1875 –77); J P Wåhlin, En sv legationspastors brev till sin biskop (PHT 1927); E Åkerhielm, Sv gods o gårdar, 2 (1930), s 247.

Karl Johan Knut Henric N: Förteckn över statl utredmar 1904-45 (1953); H Nordenskjöld död (DN 10 april 1956); J Prom o E T:son Uggla, Sv juristmatr 1950 (1950); N Quensel, Henric N död (SvD 10 april 1956); L T[homander], Karl Johan Knut Henric N (SMoK 5, 1949); Väd 1953 (1953); Väv. Slhlmsdelen (1945).

Otto Henric N (d 1888): TU 7:83, KB; N Hammarskjöld, Ätten Hammarskjöld (1915); Hulthander; A Kugelberg, Biogr anteckn:ar om officerare med vederlikar 1619–1927 (K första livgrenadjärreg:s hist, 5, 1930); Nordenskjöld, a a 1933; E Smith, Ur barndomens krönika (Hågk o livsintr, 8, 1927), s 155 f.

Otto Gustaf N (d 1902): TU 7:83 o 85:28, KB; [W A Bergstrand,] Från 1881 års AK, af Marcellus, 2 (1881), s 104 f; J Bromé, 1863-1936 (Östersunds hist, 2, 1936); B Broomé, KrA o de privata arkiven (PHT 1958); Hulthander; K Jämtlands fältjägarreg:s hist (1966); T Nevéus, Ett betryggande försvar (1965); A Norberg o A Tjerneld, Tvåkammarriksdagen 1867-1970, 2 (1985); F Rudelius, Kalmar reg:s personhist, 2 (1955); O Sefastsson, Fornvårdens pionjärer (Jämten 1986), s 28; SPG; Sveriges nuv regements- o kårchefer (Ny ill tidn 1892), s 202; G Säve, Jönk:s k hus-hålln:sällsk:s hist 1814-1913 (1914), 1, s 149, 229, 428, 430 o 434, samt 2.

Carl Adam N: M 1833, RA; N Hammarskjöld, a a; Hofrén, a a; Hulthander; Nordenskjöld, a a 1933; Henrik N, Herrgården på Tunaåsen (A Sjögren m fl, Misterhults sn, 1955), s 273; G Wilstadius, Fårebo (Slott o herresäten i Sverige. Småland jämte Öland o Gotland, 1971), s 317 o 320.

Jon Otto Henrik N: TU 7:83, KB; Generalstaben 1873-1923 (1923); [G W v Heideman,] Några minnen från K Smålands grenadjärkårs kamratkrets ... (1921), s 17; Hulthander; Kugelberg, a a; GCI:s hist 1813–1913 (1913), s 370; Nordenskjöld, a a 1933; Henrik N, a a; Wilstadius, a a, s 318 o 320.

Erik N: Hulthander; F M[artin], Erik N (SMoK 5, 1949); F Rudelius, Erik N död (SvD 28 nov 1944); SFL 1900-1940 (1942); SPG; W Sten-hammar o R Stenbock, K andra livgrenadjärreg (1941); Väd 1943 (1942).

Carl Axel Mauritz N: TU 7:83, KB; J W Billqvist, Minnesskr med anledn av stadsfullrminstitutio-nens i Skövde sjuttiofemåriga tillvaro (1938), s 68, 90 o 96; Förteckn över statl utredn:ar 1904–45 (1953); Generalstaben 1873-1923 (1923); [C G V Hammarskjöld,] Carl Axel Mauritz N (KrVAH 1924, s 192 ff); Hulthander; Kugelberg, a a; C O N[ordensvan], Karl Axel Maurits N (NF, ny uppl, 19, 1913); Oscar II, Mina memoarer, 1 (1960); SPG; L Tingsten, Hågkomster (1938); Våra öfverstar o kommendörer (Ny ill tidn 1899); Väd 1923 (1922); A Å[ber]g, Carl Axel Mauritz N (SMoK 5, 1949).

Carl Ivar N: H Gejrot o P H Räf, Lärarmatr:n 1934 (1934); Ivar N död (SvD 24 mars 1947); S Lhndman], Carl Ivar N (SMoK 5, 1949); SPG; SvTeknF.

Anton Mauritz N (d 1883): E 6082 o 6084 (Virbo gårds arkiv), RA; E Falk, Skultuna bruk som aktiebolag 1861–1911 (Skultuna bruks hist, 2:2, 1953), s 11, 13, 15, 17, 25, 34 f, 42 f o 99; N Hammarskjöld, a a; Hulthander; ISP; S Ljung, Skultuna bruks hist 1607–1860 (Skultuna bruks hist, 2:1, 1957), s 228, 232, 236, 248, 255, 257 f, 262 o 266; Nordenskjöld, a a 1933; Rudelius, a a 1955.

Adam Gabriel Fredrik Ludvig N: TU 7:83, KB; Hulthander; GCI:s hist 1813-1913 (1913), s 370; Rudelius, a a 1955; SPG.

Rosa Margareta N: En sv konstnärinna på Tene-riffa (Idun 1917); E Lfiljegren], Rosa Margareta N (SKL 4, 1961); Rosa N död (SvD 21 nov 1950); SFL 1900-1940 (1942); E Wfägner], En djurpsykolog med pensel o penna (Idun 1914).

Carl Gustaf Oscar Eugene N: TU 7:83 o 85:28, KB; Hulthander; KK:son Leijonhufvud, K Södermanlands reg:s hist, 3 (1919); SPG.

Bertil Fredrik Eugene N: Bertil N (SvD 21 mars 1975); K Svea livgardes hist 1719–1976 (1976);S Lpndhagen], Bertil N (NF:s sportlex, 5, 1943); H Lfundahl], Bertil N (Allhems sportlex, 3, 1951); Väv. Sthlmsdelen (1945).

Anton Mauritz N (d 1905): Patent- o registreringsverkets bolagsbyrås arkiv DIAA:18, blad 208 ff, o DIABA:1, blad 235 f, E 6082 (Virbo gårds arkiv), RA; TU 7:83, KB; Falk, a a, s 43, 55, 71 o 81; A Hahr, Vm:s k hushållmsällsk 1815-1915 (1915); Hulthander; Ljung, a a, s 245; K Söderholm, Wirbo säteri (1918), s 36 ff, 42 o 50 f; Åkerhielm, a a, s 486.

Carl Erik Tor Anton N: Carl Erik N död (SvD 2 april 1954); H Gejrot m fl, Lärarmatnn 1946 (1946); W Norlind o M Persson, LUM 1949–50 (1951), s 614.

Axel Gustaf N: TU 7:83, KB; N Hammarskjöld, aa; v Horn, a a 1886, s 11, 22, 27, 29,44, 56, 62, 65, 73, 91, 100 o 104 f; Hulthander; IPS; Nordenskjöld, a a 1933.

Axel Thure N: TU 5:12, KB; G Hyltén-Cavallius, K Kronobergs reg:s officerskår ... 1623–1896 (1897); SjBlek.

Thure Gustaf Axelsson N: Gejrot o Räf, a a; T M[ånsson], Thure Gustaf Axelsson Nordenskiöld (SMoK 5, 1949); Navigationsskolornas hist (1941); [Thure NJ Malmö handelsgymn 1904–29 (1929), s 21 o 25; SFL 1900-1940 (1942); SjSmål; Thure N död (SvD 12 aug 1946); Väd 1945 (1945).

Otto Gustaf N (d 1901): TU 7:83, KB; A Borgström, K hofrätten öfver Skåne o Blekinge 1821 -1900 (1901); H Gullberg o V Köersner, Sv justitiematr (1887); [v Heideman,] a a, s 21; SjBlek; SPG.

Tore N: B Dieden, Tore N in memoriam (SvD 19 jan 1981); Sveriges studenter, 7. Östra real (1960); Tore N (DN 14 jan 1981); Tore N död (SvD 14jan 1981); Väd 1981 (1980); Väv. Skåne, Halland, Blekinge, 2. uppl (1966).

Sven N: B Hasselblad, Sven N död (SvD 12 april 1980); K Svea livgardes hist 1719-1976 (1976); Sveriges studenter, 7. Östra real (1960); Väv. Stor-Sthlm, 2. uppl (1962).

Sune N: GCLs hist 1813–1913 (1913), s 370; SPG; Sune N död (SvD 27 april 1956); Väv. Skånedelen (1948).

Yngve N: Väv. Svealandsdelen (1947); Yngve N (SvD 8 nov 1964).

Adolph Gustaf N: Fortifik:s chefsexp:s arkiv E:4, vol 57, nr 381, KrA; Allardt, a a; B Broomé, rec av Odelberg, nedan a a (PHT 1956); dens, KrA o de privata arkiven (PHT 1958); J R Danielson, Finska kriget o Finlands krigare 1808-09 (1897), s 163, 173, 221 f o 665 f; v Feilitzen, a a; Fortifik 4:1 (1930); Him, a a; C Munck, Erkylä (G Nikan-der m fl, Herrgårdar i Finland, 3, 1929: Tavastland), s 69; Nikander o Jutikkala, a a, s 479, 481 o 498; Nordenskjöld, a a 1933; dens, a a 1938, s 51, 72, 76 o 83 f; Nyberg, a a 1928, s 427 o 431; dens o Åkerblom, a a, s 222 f o 253; W Odelberg, Viceamiral Carl Olof Cronstedt (1954); Sveriges krig åren 1808 o 1809, 2:1 (1895), s 360; A Å[ber]g, Adolf Gustaf Nordenskiöld (SMoK 5, 1949).

Nils Gustaf Nordenskiöld: A E Arppe, Minnes-tal öfver Nils Gustaf Nordenskiöld (Acta societatis scientiarum Fennicae, 8:2, 1867); Boethius o Kromnow, a a, 2:2-3:2 (1955-68); E v Eichwald, Nils v Nordenskiöld und Alexander v Nordmann (1870); K A Gfrönwall], Nils Gustaf Nordenskiöld (Sv uppslagsbok, 2. uppl, 21, 1952); Hofberg, a a; A Holmberg, Berzelius o familjen Brandel (PHT 1957); ISP; E Laine, Piir-teitä Suomen vuoritoimen historiasta 19-vuosisa-dan ensipuoliskolla, 1 (1907), s 189-308; dens, Jussaren rautakaivos valtion käyttämänä vuosina 1834-1861 (HArk 37:3, 1929); dens, Geologisen Toimikunnan syntyvaiheet 1856–85 (HArk 43:7, 1937); dens, Suomen vuoritoimi 1809-84, 1 -3 (1948–52); G Nikander, Fiskars bruks hist (1929), 2, s 38 f, 41, 60, 63 o 103; Nikander o Jutikkala, a a, s 498 o 501; W[ilhel]m R[amsa]y, Nils Gustaf Nordenskiöld (FBH 2, 1903); J E R[osberg], Niilo Kustaa Nordenskiöld (Kansal-linen elämäkerrasto, 4, 1932); C P S[olitander], Nils Gustaf Nordenskiöld (NF, ny uppl, 19, 1913); H G Söderbaum, Jöns Jacob Berzelius (SBL 4, 1924), s 55; dens, Jac Berzelius, 2-3 (1929-31); Uppslagsverket Finland, 2 (1983); H Wieselgren, Nils Gustaf Nordenskiöld (Ny ill tidn 1866; omtr i dens, Ur vår samtid, 1880); dens (sign H W), d:o (SBL, N F, 7, 1875-77); N Z[enzé]n, Nils Gustaf Nordenskiöld (SMoK 5, 1949).

Nils Otto Nordenskiöld: O I Colliander, Suomen kirkon paimenmuisto 19:n vuosisadan alusta ny-kyaikaan, 2 (1918); Nikander o Jutikkala, a a, s 498.

Mis Erik Nordenskiöld: TU 7:83, KB; E Adelsköld, StH:s matr 1888-1927 (1978); T Carpelan

0 L O T Tudeer, Hfors univ. Lärare o tjänstemän från år 1828, 2 (1925); Colliander, a a; T Fflensburg], Nils Erik Nordenskiöld (SMoK 5, 1949); S Sola o L O T Tudeer, Hfors univ. Lärare o tjänstemän från år 1828. Suppl, 2 (1940); Sv uppslagsbok, 21 (2. uppl, 1952); Uppslagsverket Finland, 2 (1983); Vem o vad 1931 (1930).

Olga Henriette Elisabeth Nordenskiöld: Elisabeth Nordenskiöld (SvD 21 jan 1982); d:o (DN 22 jan 1982); Väv. Norrland, 2. uppl (1968).

Otto Gustaf Nordensköld: M 1833, RA; Frih:brev

1 orig, RHA; Amiralen frih Otto Gustaf Nordenskiölds vistelse i engelsk tjenst åren 1799–1801 (TiS 37, 1874); E B[end]z o [S] B[olin], Otto Gustaf Nordensköld (Sv uppslagsbok, 21, 2. uppl, 1952); Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 10 (1844); S Björklund, "De oberoende". En gruppbildn på 1823 års riddarhus (StvT 1963), s 52 o 63 f; dens, Jordägare o jordintressen på 1823 års riddarhus (d:o 1964), s 101 o 103; dens, Oppositionen vid 1823 års riksdag (1964); G Björ-lin, Kriget i Norge 1814 (1893), s 60, 73 o 163; T Blomqvist, Den första unionskomm:n (1917), s 55, 81, 205 o 208; B Borell, De sv liberalerna o representationsfrågan på 1840-talet (1948); S E Bring, Göta kanals förhist (Göta kanals hist, 1, 1922-30), s 68; J Bromé, Karlskrona stads hist, 2 (1934); P O Bäckström, Sv flottans hist (1884), s 315, 327, 332 o 339; H Börjeson, Biogr antecknar om örlogsflottans officerare 1700–1799 (1942); H E Charlottas dagbok, 9 (1942); M J Crusenstolpe, Dödsrunor (Svea 19, 1863, tr 1862); O I Fåhraeus, Skildringar ur det offentliga lifvet (1880), s 171 f; Gbgs eskader o örlogsstation 1523–1870 (1949); A G[iron], Otto Gustaf Nordensköld (SMoK 5, 1949); A Hammarskjöld, Generalen grefve Gustaf Wachtmeister, hans släkt o hans fälttåg, 12 (HT 1897), s 123–126; G Heckscher, Sv konservatism före representationsreformen, 2 (1943); [Hellberg,] a a, 11–12 (1874); Hofberg, a a; v Horn, a a 1886, s 9; dens, a a 1934; Hulthander; B E Hyckert o V E Lilienberg, Minnespenningar öfver enskilda sv män o kvinnor, 2 (1915); E Hägg, Under tretungad flagga (1941), s 272-80; ISP; Jansson, a a; J Kleberg, Amiralitetskoll – Marinförvaltn (1934); J H Kreuger, Sveriges förhållanden till barbaresk staterna i Afrika, 1 (1856), s 100-103; B Lange, Christoffer Isak Heurlin som politiker (1948); Liljecrona, a a; H Lundh, Göta kanals byggnads-hist (Göta kanals hist, 1, 1922-30), s 417; Lybeck, a a, s 37 o 42; Munthe, a a; C E Måhlén, Flottans personal o märkesmän 1815–80 (Sv flottans hist, 3, 1945), s 166; N Nilsson-Stjern-quist, Ständerna, statsregleringen o förvaltningen (1946); Nordenskjöld, a a 1933; Norrbohm, a a 1880, s 232 o 340; Palmstierna, a a; G Rexius, Det sv tvåkammarsystemets tillkomst o karaktär (1915), s 231 o 236; N Runeby, Den nya världen o den gamla (1969); P G Sparre, Åminnelse-tal öfver ... Otto Gustaf Nordensköld ... (TiS 25, 1862, s 179–197); E Stare, Sjörustmar o exp:er under åren 1815-80 (Sv flottans hist, 3, 1945), s 247; C Stenhammar, Bilder ur riksdags- o hufvudstadslifvet, 2 (1903), s 80 o 89; S-Ö Swahn, Gamla Karlskronagårdar o deras ägare (1933); Sv boklex 1700-1829. Riksdagshandhar (1961); Sveriges krig åren 1808 o 1809, 4:1 (1905), bil, s 32, 8:1 (1921), s 90 ff o 240, bil, s 109 o 111, samt 9:1 (1922), s 376 f, 386 o bil, s 95; Swärd, a a; Thyselius, a a; Tidander, a a, s 18 o 22; G Unger, Åren 1700–1927 (Sjömaktens inflytande på Sveriges hist, 3, 1929), s 346; H Wachtmeister, Antecknar o bref från Carl Johanstiden (1915); F Wedin o M Hammar, 1803–77 (Amiralitetskolhs hist, 3, 1977); H W[range]l, Otto Gustaf Nordensköld (NF, ny uppl, 19, 1913); Vår sv stam på uti mark [, 3]. Övriga världen (1953).

Gustaf Henrik Nordensköld: Henrik N död (SvD 6 juni 1939); Hulthander; [K Kock,] Skånska ce-mentab 1871-1931 (1932); Väd 1939 (1939).

Carl Fredrik N (4 1892): N:ska släktarkivet, vol 14, RA; TU 7:83, KB; A Allardt, Gerknäs (G Nikander m fl, Herrgårdar i Finland, 1, 1928), s 371 f; O Almgren, Uppgifter för fornforskn i Östergötland (Meddcl från Östergötlands forn-mmnesfören 1906), s 34 o 37 ff; L O Berg, Ur VHAA:s arkiv (Kommissionen för riksinventering av de enskilda arkiven. Bulletin nr 2, 1964), s 16; B Cnattingius, Östergötlands fornminnesfören o Östergötlands museum (Meddel från Östergötlands fornminnes- o museifören 1933–34), s 22 o 24; B Hildebrand, Matr över led:er av ... VHAA 1753–1953 (1954); H Schött, Ög:s hus-hållningssällsk:s hist, 2 (1914); M Sondén, Porträttmatr över led:er av ... VHAA 1753–1958 (bilaga till VHAAÅ 1959), s 117. Den tyska släktgrenen: Gothaisches Genealogisches Taschenbuch der Briefadeligen Häuser, 1 (1907); E H Kneschke, Deutsches Adels-Lexicon-, 6 (1865); J Siebmacher's grosses und allgemeines Wappenbuch, 3:2 (1878).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nordenskjöld (Nordenskiöld, Nordensköld), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8240, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8240
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nordenskjöld (Nordenskiöld, Nordensköld), släkt, urn:sbl:8240, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-16.