Biografi

Mörner, adelssläkt från Brandenburg, där namnet Monter kunnat beläggas redan 1298. En person med detta namn hade redan 1359 i sitt sigill ett vapen som i hög grad liknar det släkten senare förde i Sverige. Enligt den i början av 1600-talet av M 1 nedtecknade släkttraditionen (M:ska släktboken) ägde de sv släktgrenarnas förfäder i Brandenburg godsen Zellin och Clossow, vilka i urkunder kan beläggas i släktmedlemmars ägo redan på 1300-talet. Samma släkttradition uppger som den sv släktgrenens stamfar en 1468 levande Hans M, som skall ha varit farfars far till hauptmannen i Chorin i Brandenburg Ludwig v M (f omkr 1541; d 1593). Denne vistades 1587 (HH 20) under nästan ett halvt år i Sverige för att med hjälp av en framställning från den brandenburgske kurfursten Johan Georg av Johann III fordra 3000 dlr, som en brandenburgsk köpman Jöran Eckhardt var skyldig v M. Köpmannen hade nämligen en fordran på sv staten på 92 600 dlr för varor, som 1574 uppbringats i Narva-bukten. Besöket i Sverige skall emellertid enligt släkttraditionen endast ha lett till att v M måste skuldsätta sig för 14 000 rdr för sitt uppehälle där och för mutor till riksråden.

Hans son geheimerådet och oberhauptmannen Kreutzwende v M (d 1643) var far till den brandenburgske översten Berend Joachim v M (d 1675), vilken stupade mot svenskarna i slaget vid Fehrbellin och var farfar (Gothaisches genealogisches Taschenbuch der uradeligen Häuser 19, 1918) till den danske generalen Bernhard Joachim v M (d 1741), som blev tillfångatagen av svenskarna i slaget vid Gadebusch 1712. En kusin till den sistnämnde, den preussiske godsägaren Erdmann Wilhelm Kreutzwendedich v M (d 1787) på Clossow, hade sex illegitima barn, som 1788 fick preussiskt adelskap. Ett av dessa barn blev far till preussiska arkivrådet Wilhelm Theodor v M (1817–74) i Berlin.

Kreutzwende v M:s äldre halvbröder Otto Helmer v M (M 1) och Berndt Dieterich v M (1570–1610) begav sig 1596 till Sverige för att kräva betalning av förut nämnde Eckhardt, men denne flydde till Danmark. Berndt Dieterich v M nämns som hovjunkare i klädkammarens räkenskaper 1599 och i RKB 1600-1609. 1601 skall han enligt senare uppgift (AOSB) ha blivit hovmästare hos den då minderårige blivande konungen Gustav II Adolf, men såväl i klädkammarräkenskapen 1602 som i RR 1606 nämns han som dennes mor drottning Kristina d ä:s hovmästare. Från 1603 innehade v M häradshövdingeräntan av Örebro härad, och 1606 fick han av Karl IX förläningsbrev på det från Klas Bielke (bd 4) indragna slottet Vik i Balingsta. 1608 sändes han till Mecklenburg för underhandlingar rörande giftermålet mellan hertig Johan Albrekt och Karl IX:s systerdotter Margareta Elisabet av Mecklenburg (M:ska släktboken; jfr Calendaria Caroli IX).

M 1 blev svärfar till riksrådet och fältmarskalken greve Axel Lillie (bd 23) och far till riksrådet och hovrättspresidenten Carl M (M 3), som blev friherre 1652. Dennes ättlingar kom att på Riddarhuset kallas M af Tuna efter Tuna i Rystad, Ög, som Karl IX donerat till M 1. I sitt äktenskap med en dotter till riksrådet Lindorm Ribbing, vilket gjorde honom till svåger till riksmarsken Lars Kagg (bd 20) och riksrådet Johan Rosenhane, blev han far till bl a Berendt M (1639–1710); dennes i litteraturen förekommande andra förnamn har ej kunnat beläggas. Han deltog i sjöslaget i Öresund 1658, blev sårad och tillfångatagen av danskarna vid ett utfall under svenskarnas belägring av Khvn s å och deltog i stormningen av Khvn 1659, Lars Kaggs belägring av Halden s å, slaget vid Fehrbellin 1675 och undsättningen av Bohus 1678. M befordrades till överste för Jönköpings regemente 1677 och var 1700–1706 landshövding i Blekinge. Från honom reducerades godset Tuna 1681. Rester av hans arkiv finns i Lillie-M:ska samlingen i RA, i Esplundaarkivet (dep i RA) och i X 277 c: 1, UUB. Hans bror Lars Axel M (1642–76) deltog i belägringen av Kronborg 1658 och blev sårad vid stormningen av Khvn 1659 och tillfångatagen, då danskarna s å återtog Fyn (E 8424). Senare blev Lars M kammarherre hos änkedrottning Hedvig Eleonora 1662, gifte sig 1672 med en dotter till generalmajoren Fabian Berndes (bd 3) och befordrades 1676 till överste men stupade i slaget vid Lund.

En tredje bror, överstelöjtnanten Gustaf M (1640–1705), köpte 1674 säteriet Rödjenäs i Björkö, Jönk, som kom att ärvas av hans ättlingar ända till 1807. Rester av hans arkiv finns i Lillie-M:ska samlingen i RA. Hans son Gustaf M (1673–1734) tjänstgjorde 1697–1702 i garnisonen i Wismar men följde därefter som kapten vid Jönköpings regemente detta till Polen. Han var med vid belägringen av Thorn (Torun) 1703, sårades i striden vid Molatycze (Myczkovicze) 1708, deltog i stormningen av Veprik 1709 och blev sårad och tillfångatagen i slaget vid Poltava 1709 (M 1119). Han nämns i Heidenstams skildring (Karolinerna) av sistnämnda slag. M satt därefter fången i Tobolsk (Kagg) i Sibirien och kom hem först 1722, då han fick överstelöjtnants karaktär. hans son löjtnant Otto Helmer M (1728–52) reste 1749  till en morbror i Ostindien, där han skall ha blivit assistent i holländska ostindiska kompaniets tjänst och dött i Batavia.

Dennes äldre bror hovjägmästaren Carl Gustav M (1725–87) på Rödjenäs var far till överståthållaren, fältmarskalken och riksståthållaren Carl M (M 6), som blev greve 1800 men var barnlös. Hans bror Ludvig M (1764–1823) blev 1778 fänrik men inskrevs 1787 vid UU, där han blev magister 1791 och docent i vitterhet och romerska antikviteter 1793. Senare blev han 1794 kh i Ljungby, Kalm (tilltr 1796) och 1800 biskop i Växjö (tilltr 1803) samt teol dr. Såsom biskop har M inför eftervärlden kommit i skuggan av sin driftige företrädare Olof Wallquist och sin efterträdare Esaias Tegnér, vilken karakteriserade honom som "en utmärkt hederlig och rättskaffens man men utan all drift och energi", så att han lät "allt gå som det ville och kunde". Senare forskning har ansett, att Tegnérs karakteristik inte är helt rättvis, även om M inte var någon "betydande biskop" (Herrlin). Hans predikningar var starkt neologiskt färgade (Kalmar hm). Om M:s verksamhet på de senare av de riksdagar, som han till följd av sitt ämbete deltog i, har sagts, att han "gick regeringens ärenden i vissa fall men var till sin konjunkturpolitiska åskådning moderat oppositionsman" (Andreen). Predikningar av honom finns i handskrift i LUB. M:s hemliv var mindre lyckligt. Hans hustru var alkoholiserad, och med deras ende son, som begick självmord 1824, utdog den friherrliga släktgren som på riddarhuset kallats M af Tuna.

Samtliga nu levande sv medlemmar av släkten M härstammar från landshövdingen Stellan M (M 2), som gift sig med M 1 :s änka, en syster till Berndt Dieterich v M:s hustru, och naturaliserades som sv adelsman 1627. Enligt bevarade arvskifteshandlingar (Esplunda arkiv 1:66) var han son till Baltzer v M (d omkr 1613) till Zellin och Clossow, som enligt M 1 (M:ska släktboken) var kusin till M 1:s far, den förutnämnde Ludwig v M. En likpredikan 1643 över en av M 2:s döttrar nämner Baltzer v M som "en gammal krigsman uti det böhmiska och ungerska kriget". Enligt obestyrkta senare uppgifter skulle han ha varit överste i kejserlig tjänst (Peringskiöld) och stupat i Ungern mot turkarna (Esplunda arkiv 1:76). M 2:s bror Antonius v M på Zellin blev svärfar till den sv generalmajoren Johann von Essen (bd 14, s 547 f) och morfar till den karolinske generalen friherre Carl Gustaf Skytte. Själv blev M 2 i äktenskapet med M 1 :s änka Maria v d Grünau, svärfar till fältmarskalkarna Robert Douglas (bd 11) och Gustaf Horn Evertsson (bd 19, s 344).

Efter hennes död gifte M 2 om sig med en kvinna ur den uppländska lågadeln, Anna Arentsdotter Måneskiöld, med vilken han blev stamfar för en släktgren, i vilken ättlingar länge ägde det från hennes fädernesläkt ärvda säteriet Eke i Roslags-Bro, Sth, och hennes mödernesläkts Mjöshult i Hjorted, Kalm. Dess medlemmar var under flera generationer lägre officerare. Till denna släktgren hörde emellertid även M 2:s sonsons sonsons son Carl Stellan M (1780–1865), som var född på Eke, deltog i kriget i Pommern 1805–06, blev tillfångatagen under striderna på Åland i mars 1809, deltog i striderna vid Sävar och Ratan s å samt i fälttåget mot Norge 1814, blev överste i armén 1822 och var postmästare i Norrköping från 1844. Hans syssling Christer M (1776–1855), vars far var född på Mjöshult, deltog i krigen mot Norge 1808–09 och 1814 och i Tyskland och Belgien 1813–14, blev 1814 överste i armén, var 1816–48 överste för Närkes regemente och blev 1837 generalmajor. Arkivalier efter honom och Carl Stellan M samt deras anhöriga finns i hans sonson komministern i Nik, Sthlm, Axel Christer M:s (1851–1941) deposition i RHA. Axel M:s farbror Carl Otto Stellan M (1810–76) var 1857–66 direktör vid rikets ständers banks lånekontor i Gbg och befordrades som militär till överste i armén 1875. Äldre bror till honom var Christer Hampus M (1806–76). Hampus M var överste för Första livgrenadjärregementet 1858–71 och far till Christer Hampus M (1842–1931). Denne Hampus M blev överste i armén 1897, var sekundchef för Livgardet till häst 1898–1905, blev kabinettskammarherre 1905 och var hovmarskalk hos änkedrottning Sophia 1908–13. Bror till honom var ryttmästaren Olof Stellan M (1850–1912). Stellan M skrev Kort öfversigt af Kronprinsens husarregementes hist (1900) och Fritt ur hjärtat, skrifbordslådan o papperskorgen. Dikter, visor, skåltal o annan vers (1909). Han var också amatörskulptör. I äktenskap med en dotter till riksdagsmannen med dr Charles Dickson (bd 11) var han far till hovrättsrådet Stellan Christer M (1881–1930), som 1927 utgav sin mödernekusin Harriet Löwenhjelms (bd 24) dikter jämte en av honom författad biografisk inledning. Christer M var gift med Johanna Wilhelmina Henriette (Henny) M, f Strömman (1897–1984), känd som initiativtagare till Barnens adventskalender, som 1934 började ges ut av scouterna, så småningom i mer än 100000 exemplar. Syster till hennes make Christer M var Agnes Marianne M (1886–1971). Marianne M blev fil dr 1918, var 1917–22 docent i romanska språk i Lund som den femte av landets kvinnliga docenter, blev 1922 lektor i moderna språk vid Djursholms samskola och var 1929–51 rektor vid Högre allmänna läroverket för flickor i Malmö, vars inspektor hon var 1951–55. Efter hennes död publicerades hennes självbiografiska ms Min egen missroman (1972). Rester av M:s arkiv finns i LUB och KB.

Alla nu (1987) levande sv medlemmar med friherre- eller grevetitlar av släkten M härstammar från M 2:s son i äktenskapet med M 1:s änka generallöjtnanten och guvernören Hans Georg M (M 4), som alltså var halvbror på fädernet till den obetitlade släktgrenens stamfar och på mödernet till den friherrliga släktgrenen M:s af Tuna stamfar M 3. Släktskapen med den senare grenen förstärktes genom att M 4 gifte sig med en dotterdotter till sin moster i hennes äktenskap med M 3:s farbror Berndt Dieterich v M. M 4 blev 1674 friherre och fick 1676 som friherreskap säteriet Morlanda på Orust i Bohuslän. I enlighet med fredstraktaten 1679 återställdes detta till Knut Bildt (bd 4, s 317), men M 4:s släktgren kom ändå att på Riddarhuset kallas M af Morlanda. Bland hans svärsöner var generallöjtnanten och landshövdingen friherre Lorents Clerk (bd 8), riksrådet greve Clas Ekeblad (bd 12) och landshövdingen friherre Harald Strömfelt. Av sönerna var den yngste, överstelöjtnanten Adolph M (d 1709), med i slaget vid Holowczyn 1708. Han stupade vid stormningen av Veprik:

En äldre bror var Johan (Hans; i KKD 7 kallad Hampus) M (d 1705), som deltog i belägringen av Kristianstad 1678 och slaget vid Kliszow 1702 och kort därpå befordrades till överstelöjtnant. Han är framför allt känd för sin vapenbragd vid Osiek under belägringen av Thorn (Torun) 1703, där han med tio man uppehöll en stor polsk styrka, tills andra sv trupper anlände och kunde driva polackerna på flykten. I sitt första äktenskap — med en dotter till k rådet och presidenten greve Didrik Wrangel — var M far till Carl Johan M (1690–1759), som deltog i Karl XII:s polska krig 1706 och slaget vid Holowczyn 1708 samt blev tillfångatagen i slaget vid Poltava 1709. Efter fångenskap i Vologda kom han hem 1722, deltog i kriget i Finland 1741–42 och blev överste 1747, generalmajor av infanteriet 1756, chef för Upplands regemente 1757 och generallöjtnant 1759.

Hans äldre bror Hans (ibland kallad Hampus enligt Dahlstedt) Diedrik M (1688–1751), som deltagit i belägringen av Thorn (Torun) 1703, stormningen av Lemberg (Lwów) 1704 och slagen vid Fraustadt 1706 och Holowczyn 1708, blev också tillfångatagen vid Poltava 1709 och satt likaledes i fångenskap i Vologda till 1722 samt befordrades 1749 till överste för adelsfanan. Han var i äktenskap med en dotterdotter till riksrådet Claes Rålamb far till Hans Gustaf M (1727–97). Denne skrev sig länge Hans M men tycks redan på 1740-talet (Dahlstedt) ha kallats Hampus M, uppges i hovkalendrarna 1773–80 heta Hans G Stellan M och kallas under de sista decennierna av sitt liv i alla källor Hampus Stellan M. M deltog i pommerska kriget och följde. 1759 generallöjtnanten Hans Henric von Liewen på dennes resa till S:t Petersburg (jfrbd 22, s 760). 1764 befordrades han till överste för det blå husarregementet, med vilket 1766 det gula husarregementet införlivades (det sammanslagna regementet senare kallat Kronprinsens husarregemente). M räknades 1766 till hattarna (Tilas 1974) och blev ledamot av sekreta utskottet vid deras maktövertagande 1769 och av sekreta deputationen 1772. Vid statsvälvningen 1772 följde han Gustav III:s bror Karl (sedermera Karl XIII) till Skåne och blev där en av dennes närmaste medhjälpare vid revolten (jfr bd 20, s 677). M har skildrat denna i en relation (tr av Liljecrona), som präglats av att den skrivits för att freda honom mot beskyllningar for att av fruktan ha rått Karl att dra sig ur det riskabla företaget och fly till Tyskland (Iverus, s 205 ff). Månaden efter statsvälvningen blev han generalmajor och förste stallmästare hos hertig Karl, som han enligt den visserligen ofta opålitlige Axel v Fersen (4, s 190) skall ha "förlett till liderlighet och utsvävningar", då han var "utan principer och illa uppfostrad" (Fersen, 3, s 258). 1774 sändes M av Gustav III till Eutin för att underhandla om giftermål mellan hertigen och Charlotta av Oldenburg, och hans rapporter (tr av Manderström) ger en frispråkig och synnerligen skämtsam bild av hovet där. Han befordrades 1778 till generallöjtnant, blev 1780 kaptenlöjtnant vid livdrabantkåren och följde s å konungen på resan till kurorten Spa i Belgien. M uppges ha varit "elak" och ådragit sig konungens "avsmak" (Fersen, 5, s 170). 1783 började kammarrevisionen på konungens initiativ en undersökning av hans förvaltning av hertig Karls dåliga ekonomi, vilken dock ledde till att hertigen förklarades vara skyldig honom mer än 3 000 rdr specie. Sedan Karl efter Gustav III:s död fått makten, befordrades M till general.

Hans yngre bror Otto Wilhelm M (1733–91) deltog också i pommerska kriget och gifte sig 1771 med en syssling, en dotter till presidenten Carl Fredrik Piper; hennes mor tillhörde den grevliga grenen av släkten M (jfr nedan) och var brorsdotter till M:s farfar. 1781 blev han överste i armén och kommendant i Malmö. Rester av M:s arkiv finns i LLA. Ytterligare en bror var Carl Claes M (1730–86). Carl M deltog också i pommerska kriget och befordrades 1777 till överstelöjtnant vid Dalregementet samt fick 1779 genom tjänstebyte transport till Upplands regemente. Från 1784 var han landshövding i Uppsala län. Han var far till översten och tullinspektören Carl Otto M (M 12), som var morfar till Johan Oscar Theodor von Engeström (bd 13). M 12:s ättlingar på manssidan emigrerade till Mexico, Frankrike och USA, där släktnamnet ändrades till Mariner.

Äldre bror till M 12 var Hampus Wilhelm M (1775–1855). Hampus M deltog i kriget i Pommern 1807 och i Norge 1808 samt utmärkte sig vid Oravais s å och vid Sävar 1809, där han blev lätt sårad. Han befordrades till överste i generalstaben 1816, blev kommendant i Sthlm 1818 och var 1821 (tf 1820)–1841 landshövding i Västernorrlands län, där en landskamrers och en räntmästares balanser ledde till M:s konkurs och minskade hans pension (X 240). Som pensionerad bosatte han sig i Linköping, där han blev ordförande i stadens nykterhetsförening. M var också känd för sin varma, herrnhutiskt färgade fromhet, och hans hem utgjorde en samlingspunkt för de evangeliskt väckta. Han publicerade bl a memoarboken Några glada och sorgliga minnen af en lång lefnad (1848). Rester av M:s arkiv har bevarats hos ättlingar till honom (Wikmark, s 663). Son till honom var Carl Helmer Hampus M (1816–1904). Helmer M blev 1862 överstelöjtnant och var 1862–75 chef för Jämtlands fältjägarkår. Den ene av hans söner var först verksam i handelsflottan i Australien och sedan vid diamantfälten i Sydafrika. Med den andre, som var svärfar till skeppsredaren Sven Salén, utdog friherrliga ätten M af Morlanda på manssidan i Sverige 1946.

De talrikt fortlevande grevliga grenarna av släkten har sedan N W Marks von Würtenbergs (bd 25, s 113) genealogier i början av 1800-talet också kallats M af Morlanda, sannolikt för att på Riddarhuset särskiljas från M 6:s kortlivade grevliga ätt M af Tuna. Dessa fortlevande grevliga släktgrenar härstammar från M 4:s son riksrådet, fältmarskalken och hovrättspresidenten Carl Gustaf M (M 5), som blev greve 1716. I två äktenskap — med döttrar till riksskattmästaren friherre Gustaf Bonde (bd 5) resp generalguvernören greve Nils Bielke (bd 4) — hade han sexton barn, av vilka tio överlevde honom. Bland M:s svärsöner var fältmarskalken Matthias Alexander von Ungern-Sternberg, landshövdingen Christer Henric d'Albedyhll (bd 10), presidenten Carl Fredrik Piper och överståthållaren Rutger Fuchs (bd 16). Sonen Gustaf Otto M (1687–1753) deltog i belägringen av Thorn (Torun) 1703 och slagen vid Fraustadt 1706 och Holowczyn 1708 samt blev tillfångatagen i slaget vid Poltava 1709. Ur fångenskapen i Vologda hemkom Gustaf M 1722, och 1747 fick han överstes avsked.

De äldre grevliga släktgrenarna härstammar från M 5:s äldste son, Hans Georg M (1686–1738). Hans M deltog i övergången av Düna 1701, utmärkte sig i slaget vid Kliszow 1702 och var även med i slaget vid Pultusk och belägringen av Thorn (Torun) 1703 samt slaget vid Holowczyn 1708. Efter att ha blivit sårad i slaget vid Poltava 1709 blev han s å rysk fånge genom kapitulationen i Perevolotjna, rymde snart men blev ånyo tillfångatagen vid Rigas kapitulation 1710. Efter hemkomst 1718 deltog M s å i belägringen av Fredrikshald och hörde till dem som eskorterade Karl XII:s lik till Sthlm. Han fick 1720 överstes titel, varvid han kallas Hampus M, och blev 1723 kommendant i Stralsund samt 1737 överste för Skaraborgs regemente. I äktenskap med en dotter till riksrådet och presidenten Claes Sparre var han far till överstelöjtnanten Carl Gustaf M (1729–84), som genom sitt äktenskap med professorn och kommerserådet Elof Steuchs — son och bror till ärkebiskopar — enda dotter kom i besittning av säterierna Oby i Blädinge samt Gemmatorp och Gåvetorp i Lekaryd, allt i Kron, av vilka det förra sedan kom att tillhöra deras dotter Christine Charlotte M (M 7) och hennes andre man, presidenten och generallöjtnanten Bror Cederström (bd 8), medan de senare tillföll deras andra dotter och hennes make ambassadören och generalen Johan Wilhelm Sprengtporten. Den yngste av de sex söner, som överlevde föräldrarna, var generallöjtnanten och statsrådet Axel Otto M (M 11).

En äldre son var Hampus (i fdb Hans) Elof M (1763-1824). Hampus M deltog i Gustav III:s krig i Finland och ingick 1789–90 i bevakningen av anjalamännen på Fredrikshov vid Sthlm. Han blev 1794 överste i armén och kaptenlöjtnant i survivance vid livdrabantkåren och var 1800–01 chef för Smålands lätta kavalleriregemente och 1801–16 för det husarregemente (sedermera Kronprinsens husarregemente), vars chef tidigare varit hans frände Hans Gustaf (Hampus Stellan) M. M deltog i kriget i Pommern 1805—07 och befordrades till generalmajor 1807. 1811 ingrep han mot den upproriska allmogen vid Klågerup i Hyby, Malm, varvid c:a 30 bönder dödades, 60 sårades och 300 fördes fångna till Malmö. M blev generallöjtnant 1812, följde kronprinsen Karl Johan till mötet i Åbo med den ryske kesjaren s å och var inspektör för l:a kavalleribrigaden från 1816. Han skrev vers, var nästan två meter lång och hade dålig ekonomi. Mest känd har M blivit genom sin humor och frispråkighet, som gjorde honom till huvudpersonen i en rik anekdotflora. Benämningen "Hampus husar" (Forsberg) tycks härröra från honom själv (Schinkel o Bergman, 4, s 369). Hans, M 7:s och M 11:s bror generallöjtnanten Gustaf Fredric M (M 9) var i äktenskap med en sondotter till presidenten Carl Fredrik von Höpken (bd 19) far till konstnären ryttmästare Carl Gustaf Hjalmar M (M 13).

Den äldste av M 7:s, M 9:s och M 11 :s samt Hampus M:s bröder, som överlevde barnaåren, var presidenten Carl Stellan M (M 8). Hans son Carl M (1792–1870) var den siste lagmannen på Gotland 1820–27 och på faderns initiativ dennes efterträdare som landshövding i Kronobergs län 1827 (tf 1826)–1863. Esaias Tegnér (Brev, bd 8, s 204 o 207 o 10, s 212), vars omdömen dock ofta är överdrivna, ansåg honom vara "en svag landshövding", "en obetydlig, nästan löjlig personage", "oefterrättlig och slapp till en grad som är obegriplig". M gifte sig med M 6:s styvdotter, dotterdotter till kommerserådet Carl Christopher Arfwedson (bd 2). Hans bror Knut Stellan M (1794–1866) deltog i fälttåget mot Norge 1814. Efter att för ett gatuuppträde i Sthlm 1815 ha blivit arresterad (Brusewitz) var han i rysk tjänst i ockupationsarmén i Frankrike 1816–17, kom hem 1819 och befordrades till major 1824. M var i äktenskap med David Robert Carlson Montgommerys (bd 25, s 694) dotter far till Carl Robert Stellan M (1833–75). Carl M blev 1860 magister i Uppsala på avhandlingen Framställning af Paraguays och dithörande jesuitermissioners historia från landets upptäckande till 1813 (1858) och 1865 notarie i VA samt befordrades i Statistiska centralbyrån till sekreterare 1867 men tog avsked 1870 (tjänstledig från 1869). 1868 hade han köpt godset Hovsta i Björkvik, Söd, vars underlydande arrendegårdar han avstod till arrendatorerna mot att de övertog var sin del av hans hypotekslån. I äktenskap med en dotter till professor Elias Fries (bd 16) var han far till professor Carl Thore M (M 16) och till Robert Fredrik M (1866–1961). Robert M befordrades vid Södermanlands regemente till kapten 1904 men tog avsked 1905. Redan från 1895 hade han varit lärare vid Älvsborgs läns folkhögskola på Torpa utanför Vänersborg, och 1901 grundade han Birka folkhögskola i Ås, Jämtl, vars rektor han var till 1928. Hans omfångsrikaste skrift var sockenbeskrivningen Björkvik (1933). M publicerade också en mängd smärre skrifter, vilkas titlar vittnar om hans vittfamnande intressen, bl a Försök till lärobok i militärstenografi (1890), Ås-gårds slöjd- och landtbruksskola i Jämtland (1907), Några utvecklingslinjer för Norrlands jordbruk (1909), Trädgårdsbok för Norrland (3 upphör 1912-25), Grundlinier till världshistorien (1918), Tankar om nattvarden (1941), Trosbekännelsen och sanningskravet (1946) samt På skilda områden, några berättelser ur mitt liv (1948). Av hans efterlämnade memoarer finns ett avsnitt (3 band, omfattande tiden 1894-1901) i Stadsbiblioteket i Borås. I UUB finns hans skildring av sin mor (4 band). Brev till M finns i landsarkivet i Östersund.

Bror till M 7, M 8, M 9 och M 11 samt Hampus M var löjtnanten och hovmarskalken Claes Eric M (1766–1838), som 1818–29 arrenderade Tullgarns slott i Hölö, Sth (då Söd), av prinsessan Sophia Albertina. Claes M var farfar till konstnären löjtnant Claes Warner Wilhelm M (1831–1911), som flyttade till Tyskland och blev preussisk greve 1893 med namnet v M samt stamfar för en tysk släktgren, vars nu (1987) levande manliga medlemmar dock är bosatta i Sverige. En bror till Wilhelm v M emigrerade till USA och blev stamfar för en där ännu fortlevande släktgren, som kallar sig Murner. En tredje bror var far till Bror John Gustav M (1867 — 1957). John M dömdes 1892 till livstids straffarbete för sitt i skillingtryck besjungna dråp på en broder men benådades 1911 och var senare föreståndare för och styrelseledamot i ab Östermalms bokbinderi i Sthlm.

Kusin till Wilhelm v M och hans bröder var apotekaren Carl Erik Herman Otto M (1836–1909) i Norrköping. Carl M var i äktenskap med en syster till professor Hjalmar Öhrvall far till konsuln och författaren Carl Birger M (M 17), som var far till direktör Hans-Georg M (1901–58) i New York. Denne grundade under andra världskriget tillsammans med en äldre bror ett bolag, som tillverkade livräddningsutrustning till den amerikanska handelsflottan, bl a den av honom uppfunna sk M:ska flytvästen. Han var bror till hovsångerskan Marianne M (M 18) och halvbror till professorn i historia i Gbg Magnus M (f 1924, d 2012^[1]).

Yngst bland de söner, som överlevde M 5, var Adolph M (1705–66). Han blev student i Uppsala 1717 och var en av de unga aristokrater som under studietiden handleddes av sedermera ärkebiskopen Eric Benzelius d y. M hade under hela sitt liv lärda intressen, fick tidigt kontakt med Olof von Dalin (bd 10) och tillhörde det vittra ordenssamfundet Awazu och Wallasis. Han blev krigskommissarie 1732, krigsråd 1737 och landshövding i Stockholms län 1750. Senare fick M genom tjänstebyte transport till landshövdingeposter i Alvsborgs län 1751, Närkes och Värmlands län 1756 och Kopparbergs län 1766, men från sistnämnda befattning var han på grund av svag hälsa tjänstledig under de månader som återstod till hans död. Han är för eftervärlden mest känd som författare av ofta citerade beskrivningar över Värmland (tr i Värmland förr o nu 1952), Älvsborgs län (Esplunda arkiv 1:86, RA; avsnittet om Dalsland tr i Hembygden 1962) och Närke (koncept i Esplunda arkiv 1:86, RA; renskr i M 72, KB), av en journal (Esplunda arkiv 1:39, RA) och av Historisk berättelse om M:ska släckten (Esplunda arkiv I: 76; kvar på Esplunda; xeroxkopia i RA o SBL) samt som avskriftssamlare (se Nilsson 1963, s 37, 1964, s 54 ff, o 1965, s 57 f, 60 f o 65). Han ägde godset Esplunda i Rinkaby, Ör, som hans far inbördat efter hans morfar Gustaf Bonde, och som ännu (1987) tillhör en av hans ättlingar inom släkten M.

Hans son Carl Gabriel M (1737–1828), som 1774–81 var hovmarskalk hos prinsessan Sophia Albertina, hade 1772 gift sig med den 1756 avrättade hovmarskalken Gustaf Jacob Horns (bd 19) enda dotter, vilken ärvde sin morbror riksmarskalken greve Göran Gyllenstierna (bd 17, s 593), som var gift med en moster till M. Därigenom kom han i besittning av godsen Björksund i Tystberga, Söd, och Torönsborg med Herrborum i S:t Anna, Ög, samt patronatsrätten till Skytteanska professuren i Uppsala, vilka fortfarande tillhör medlemmar av släkten M. På senare år bodde M på Björksund. För sina insatser som lanthushållare invaldes han 1801 i VA. Rester av hans arkiv finns såväl i Esplunda arkiv (dep i RA) som på Björksund.

Hans son ryttmästare Gustaf Stellan M (1774–1829) kom genom sitt äktenskap med en dotter till brukspatron Olof Burenstam (bd 6 s 740) i besittning av godset Sonstorp i Hällestad, Ög, och ärvde kort före sin död efter fadern Torönsborg och Herrborum. Av dessa gods ägs Sons torp nu (1987) av hans sonsons son civiljägmästaren Hans M (f 1916) och Torönsborg av två brorsöner till denne.

Äldste bror till Gustaf Stellan M var statsrådet Adolph Göran M (M 10). Han var i äktenskap med en dotter till bergsrådet Detlof Heijkenskiöld dy (bd 18, s 541f) far till löjtnant Johan August M (1811–75), som köpte järnbruket Bjurfors i Norberg, Vm. Dennes hustru Johanna Christina Anna (Jeannette) M, f Bennet (1831–1901) publicerade under pseudonymen Elin Till Sveriges unga döttrar, moderliga råd (1868) och ett par skönlitterära arbeten (1870–71).

Från August M:s äldste bror, presidenten Carl Göran Detlof M (M 14) ärvdes Esplunda av dennes son Karl Axel Göran M (1868–1954). Axel M blev amanuens i civildepartementet 1896 och i jordbruksdepartementet vid dess tillkomst 1900 samt befordrades där till kanslisekreterare 1906 (tf 1903), kansliråd och byråchef 1912 (tf 1909), expeditionschef 1913 och statssekreterare 1917. Han blev LLA 1903 och LSkS 1909 samt var riksdagsman i FK 1912 och landshövding i Hallands län 1920—35. I äktenskap med en dotter till Nils Gabriel Djurklou (bd 11) var M far till konstnären professor Carl Stellan Gabriel M (M 19) och till byrådirektören Carl Göran Axelsson M (1908–72). Göran M var gift med M 17:s änka.

M 14:s yngste bror, Axel Edvard Knut M (1824–1911) på Björksund, deltog redan i ståndsriksdagen 1853–54 och var riksdagsman i FK 1869–80 och i AK 1882–84 samt ordförande i Söd:s landsting 1889û92. Ms och koncept av Axel M finns i arkivet på Björksund. I äktenskap med friherre Nils Ericsons (bd 14) enda dotter var han farfar till civiljägmästaren Carl Göran Axel M (1904–77) på Björksund. Carl Göran M var i äktenskap med en dotter till direktör Carl Fridolf Johan Mannerheim (bd 25) far till direktör Nils M (f 1936) på Björksund, som 1965–83 var gift med direktör Antonia Axelson Johnson (f 1943).

M 14:s samt August och Axel M:s bror Julius Oscar M (1816–88) deltog redan i ståndsriksdagen 1844–45 och var 1867–84 riksdagsman i FK, där han blev känd för konservatism och för spetsigt kvicka debattinlägg. Oscar M kom genom äktenskap med dottern till en av sina farbröder i besittning av godsen Kåreholm i Rönö, Ög, och Hålbonäs i Sköldinge, Söd, var 1856–76 delägare i Torönsborg och köpte 1876 Herrborum av en son till den förutnämnde farbrodern Gustaf Stellan M. 1874 blev han LLA. Herrborum ärvdes av hans son Adolf Nils Carl M (1849–1926), som 1884, 1885 och 1897–1917 var ledamot av Ög:s landsting. Nils M blev i äktenskap med en dotter till Robert Nils Germund Montgomery-Cederhielm (bd 25, s 706 f) far till Louise Cecilia Margareta M (1879–1978). Louise M var gift med stiftsbibliotekarien Carl Magnus Stenbock, som 1909 utgav bl a den av M 1 författade släktkrönikan i översättning, och gifte efter hans död om sig med sin kusin kapten Josias Carl Montgomery (om henne se bd 25, s 697). Bror till henne var kommendören Adolf Göran M (1881–1978). Adolf M var i äktenskap med en dotterdotter till Peter von Möller far till fil dr Carl-Gabriel Stellan M (M 20).

M 14:s samt August, Oscar och Axel M:s bror löjtnant Hampus Stellan M (1815–97) utlöste sina medarvingar ur det från mormödernet ärvda järnbruket Stjärnfors i Ljusnarsberg, Ör, och skrev Några anteckningar om M:ska släkten (1951). Hampus M blev morfar till professorerna Arthur Montgomery (bd 25) samt Herbert och Karl Olivecrona och far till Elias Helmer August M (1850–1914). Helmer M blev 1876 underingenjör vid mariningenjörsstaten, 1892 (tf 1889) ingenjör där, 1900 (tf 1898) direktör och chef för ingenjördepartementet vid flottans varv i Karlskrona samt 1910 tf marinöverdirektör och chef för mariningenjörkåren och för marinförvaltningens ingenjöravdelning (sjukledig från 1912). Hans äldre bror var disponenten för ab Mölnbacka-Trysil kapten Adolf Stellan Theodor M (1849–94), vars räkenskaper och korrespondens finns i Tekniska museet i Sthlm.

Adolf och Helmer M:s yngre bror professor Karl Axel Hampus M (M 15) var far till målarinnan och grafikern Stina M-Paasche (f 1889), änka efter den norske litteraturhistorikern professor Fredrik Paasche, och till civilingenjören och direktören Stellan M (f 1892). Adolf, Helmer och Karl M:s yngste bror var kaptenen och disponenten för Skånska bomullskrutfabriksab i Landskrona och dess dotterbolag ab Sv krutfaktorierna Gustaf Otto Filip M (1859–97). Gustaf M var far till Helmer Fredrik Gustafsson M (1895–1962). Helmer M deltog från 1917 framgångsrikt i olika grenar av ridsport och vann guldmedalj i fälttävlan såväl individuellt som i lag vid olympiska spelen i Antwerpen 1920. Han befordrades 1939 till major, var med i finska vinterkriget 1940 och blev 1947 akademistallmästare i Uppsala.

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Elgenstierna; H Gilling-stam, rec av Material till släktena M:s hist (ms för PHT 1987); Gothaisches genealogisches Taschen-buch der adeligen Häuser, Teil A, 41 (1942); d:o der briefadeligen Häuser, 7 (1913) o 12 (1918); dioder uradeligen Häuser, 19 (1918); E H Kneschke, Neues allgemeines deutsches Adels-Lexikon, 6 (1865); Kort återblick över Miska släktföreningens 50-åriga verksamhet (1947); L v Ledebur, Adels-lexicon der preussischen Monarchie, 2 (u å); Material till släkterna M:s hist, ed M Mörner (1985); [P Meijer-Granqvist,] Sv grevar o baroner, av Laza-rus v Rothschild, 1 (1931), s 189-212; Magnus M, The evolution of Swedish society, 1620—1920, as reflected in the history of a noble family (Scandi-navian studies, 52:4, 1980); J Siebmacher's grosses und allgemeines Wappenbuch, 3:2, 6:4—6, 6:9 (1874—94); O F Strokirk, Kultur- o personhist an-t:ar, 1(1915); C v Warnstedt, Herrarna M (Sverige-Tyskland, 8, 1945; omtr i dens, Brandenburgisk adel med sv anknytning, 1, 1947); dens, Adliga ätten M, nr 91 (Genealogisk tidskns rättelse- o kompletteringsblad 1946, nr 2); dens, Die von M (Ostdeutsche Familienkunde 1964).

Släktens äldre led: H Berghaus, Landbuch der Mark Brandenburg und des Markgrafthums Nieder-Lausitz in der Mitte des 19. Jahrhunderts oder geographisch-historisch-statistische Beschrei-bung der Provinz Brandenburg, 3 (1856); Codex diplomaticus Brandenburgensis, Namenverzeich-niss zu sämmtlichen Banden, 2 (1868): Codex diplomaticus Brandenburgensis continuatus, 1—2 (1831-33); Die Siegel der Mark Brandenburg, 2 (1887), s 40 o Tafel D 3; E Joachim o P van Niessen, Repertorium der im Kgln Staatsarchive zu Königsberg i Pr befindlichen Urkunden zur Geschichte der Neumark (Schriften des Vereins fur Geschichte der Neumark, 3, 1895); M:ska släktboken 1468-1655 (1909).

Ludwig v M: RR 1591, f 126v o 128v, Biographica, RA; Kurbrandenburgske gesandten Georg Eck-hardts skrifvelse ..., dat den 2 nov 1589, ang konungamötet i Reval (HH 20, 1905), s 243; M:ska släktboken 1468-J655 (1909).

Kreutzwende v M: Xeroxkopia av Esplunda arkiv I: 76 (Adolph M, Hist berättelse om M:ska släck-ten), p 74 f, RA o SBL; Gothaisches genealogisches Taschenbuch der uradeligen Häuser, 19 (1918), s 579; M:ska släktboken 1468-1655 (1909).

Berend Joachim v M: Gothaisches genealogisches Taschenbuch der uradeligen Häuser, 19 (1918), s 579; N Wimarson, Sveriges krig i Tyskland 1675 — 79, 1-3 (1897-1912).

Bernhard Joachim v M: DBL, 3. uppl, 10 (1982); Gothaisches genealogisches Taschenbuch der uradeligen Häuser, 19 (1918), s 579.

Erdmann Wilhelm Kreutzwendedich v M: Gothaisches genealogisches Taschenbuch der briefade-ligen Häuser, 12 (1918); d:o der uradeligen Häuser, 19 (1918), s 580.

Wilhelm Theodor v M: Allgemeine deutsche Biographie, 52 (1906); Gothaisches genealogisches Taschenbuch der briefadeligen Häuser, 12, (1918), s 596; Theodor v M (Zeitschrift fur preussische Geschichte und Landeskunde, 11, 1874).

Berndt Dieterich v M: HKR 1596 juli-dec, f 156 o 159v, 1597 jan-juni, fl85v, 1598 jan-juni, f 123, RR 1603, f 3v, 1604, f 176, 1606 juni-dec, f 70, 1607, f 16, 1615 juli-dec, f 781v, 1617, f 850h v, RKB 62: häfte 1, o 69: häfte 1, K 76, RA; Klädkammarens arkiv II A: 62: häfte 3, f 33v, o II A: 64: häfte 1, f55v, SIA; N Ahnlund, Gustav Adolf den store (1932), s 37; J E Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); AOSB 2:11 (1905); T Berg johan Skytte (1920); dens, De särskilda fögderierna för förbrutna gods under Karl IX:s o Gustav II Adolfs regeringar (MRA 1927); G Brandell, Sv undervisningsväsendets o uppfostrans hist, 2 (1931); B Broomé, Ätten Posses hist 1500-1625 (1960); Calendaria Caroli IX (1903); Frälseg 1:2 o 3:2 (1931-47); B I Kilström, Balingsta kyrka (Upplands kyrkor, 8, 1960), s 62; C A Klingspor o B Schlegel, Uplands herregårdar (1881); Lags o doms; M:ska släktboken 1468-1655 (1909); B Schlegel, Sv slott, Wijk (1876), s 30; SMoK; STb från år 1592,2, 7,9, 14 (1951-79); B G Söderberg, Uppland, 2 (Slott o herresäten i Sverige, 1967), s 283, 286.

Berendt M: M 186, 187 o 1119, Biographica, Likv, P Sondéns ms Militära chefer i sv armén o där anf källor, RA; xeroxkopia av Esplunda arkiv 1:76, p 114, RA o SBL; L O Berg, Släkt o hävd vid officers-tillsättning (SoH 1971); J Bromé, 1680-1790 (Karlkrona stads hist, 1, 1930); Broomé; E Carlsson, Bottnaryd (1952), s 49, 52, 54, 120 ff, 156 f, 162 o 169 f;J Cavallie, De höga officerarna (1981); Frälseg 1:2, 3:2, 4:1-3 (1931-76); C F Holsts journal om "Zelands intagande" år 1700 (KFÅ 1958), s 60; E Naumann, Hammersaml: en (MRA, Ny följd, Ser 1, 7, 1927), s 120; N Nilsson, Förteckning över Esplunda arkiv, 2 (Samf Örebro stads- o länsbibhs vänner, Meddelande N:o 31, 1964), s 53; A A v Stiernman, Swea o Götha höfdinga-minne, 2 (1835); P G Vejde, Kronobergs läns herrgårdar (1928-29); F Wernstedt o E Lundberg, Tuna gård i Östergötland under 1500- o 1600-talen (Rig, 19, 1936), s 149 o 157; Wimarson, a a; S Ågren, Karl XI:s indelningsverk för armén (1922), s 91 o 157.

Lars Axel M: M 1119, Likv, E 8424 (skr till C G Wrangel), Sondén, a a, RA; Berg, a a 1971; dens, 1670—1718 (K Jämtlands fältjägarregementes hist, 1966); J Bromé, 1645-1720 (Jämtlands o Härjedalens hist, 3, 1954), s 316 f, 418; Frälseg 1:2 o 3:2 (1931-47); N P Jensen, Den skaanske Krig 1675-79 (1900); K K:son Leijonhufvud, K Södermanlands regementes hist, 3 (1919); C O Nordensvan, Värmlands regementes hist, 2 (1904); A Pihlström o C Westerlund, K Dalregementets hist, 2 (1904), s 197; Samzelius; A Stade, Fältslagen under Skånska kriget (Kampen om Skåne, 1983); L Tingsten, Slaget vid Lund (KFÅ 1926), s 35; A Tuulse, Kyrkor i Håbo hd, Södra delen (Sveriges kyrkor, Uppland, 7:2, 1962), s 286 f, 291 fT.

Gustaf M (d 1705): Biographica, RA; S Brisman, Riksens ständers bank under den karolinska tiden (Sveriges riksbank 1668-1918, 1, 1918), s 142; Frälseg 3:1-2 o 4:2-3 (1946-76); J Silfving, Krigare, godsägare, fattighjon (1957); A Åberg, Smålands ryttare (K Smålands husarregementes hist, 1975).

Gustaf M (d 1734): M 1119, Biographica, RA; Berg, a a 1971; Biograph lexicon öfver namnkunnige sv:a män, 9 (1843), s 234 f; Frälseg 4:3 (1976); L Kaggs dagbok 1698-1722 (HH 24, 1912); Lewenhaupt; F Wernstedt, Bror Rålamb o fångarna i Tobolsk (KFÅ 1935), s 78.

Carl Gustav M: M 1119, Biographica, RA; Frälseg, 4:3 (1976); G Indebetou, Slägterna Aspelin från Småland (PHT 1903); F Millqvist, Johan Nordbergs . . . rymning med Christopher Springer till Ryssland o England (PHT 1986); Samzelius.

Ludvig M: Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; P G Andreen, Politik o finansväsen från 1815 års riksdag till 1830 års realisationsbeslut, 1 (1958); S Bergh, SkS under första århundradet af dess tillvaro (1917); Bref från Elis Schröderheim (1902); S E Bring, Sv boklexikon 1700-1829, Riksdags-handhar (1961); S Brisman, Tiden 1803-34 (Sveriges riksbank 1668-1924, 4:1, 1931), s 94 o 97; A Brusewitz, Handhar rörande riksdagarna 1809—15 (HH 25:2, 1916); S Carlsson, Journalen över Gustaf IV Adolfs fängelsetid (PHT 1943); dens, Gustaf IV Adolfs fall (1944); H E Charlottas dagbok, 8 (1939); E J Ekman, Den inre missionens hist, 1 (1896), s 276; dens, Inre missionens hist, 1 (1921), s 179; E Fahlbeck, Ståndsriksdagens sista skede 1809-66 (Sveriges riksdag, 8, 1934), s 78, 284, 306; A Grape, Ihreska handskriftssamben i UUB, 1—2 (1949); G Herrlin, Tegnérs företrädare i Växjö, några ant:ar om biskop Ludvig M (Småskoleseminariet i Landskrona, Redogörelse för läsåret 1950— 51, 1951, bilaga); C A Hessler, Stat o religion i upplysningstidens Sverige (1956); B v Hofstens brev från 1809 års riksdag (1913); ISP; Kalmar hm; B Lange, Christoffer Isak Heurlin som politiker (1948); Leijonhufvud, a a; dens, Utdrag ur bref från C G (!) Gjörwell (PHT 1901); H Lindström, 1719-1862 (Växjö stads hist, 2, 1942); Material till släkterna M:s hist (1985), s 234; [Meijer:Gran-qvist,] a a, s 210; Nilsson, a a, 3 (Samf Örebro stads- o länsbibbs vänner, Meddelande N:o 32, 1965), s 57; N Nilsson-Stjernquist, Ständerna, statsregleringen o förvaltningen (1946); T Ribbner, De sv traktatsällskapen 1808-56 (1957); H Schiick o K Warburg, Illustrerad sv litt:hist, 5, 7 (3. uppl, 1929-32); Tacksägelse i Sthlms Storkyrka den 26 oct 1823 (1823); Elof Tegnér, KB:s saml af sv brefvexl:ar (1880); [dens,] Ur Esaias Tegnérs papper (1882): dens, Från farfarfars o farfars tid (1900); Esaias Tegnérs brev, 2-11 (1954-76); H G Trolle-Wachtmeister, Ant:ar o minnen, 2 (1889); A Werin, Tegnér 1826- 46 (1976); G Westin, George Scott, 1 (1929); [P Wieselgre]n, Ludvig M (Biograph lexicon öfver namnkunnige sv:a män, 9, 1843); S Wieselgren, Peter Wieselgren (1900), s 29, 50; G Virdestam, Småländska gestalter (1930); dens, Under Växjödomens spira (1936); Växjö hm; S Ödmanns skrifter o brev, 2 (1925).

Baltzer v M: Brevsvar 1 juni 1987 från Osterreichi-sches Kriegsarchiv, Wien, SBL; Esplunda arkiv 1:66, RA; J Peringskiölds Attebook, RHA; Esplunda arkiv 1:76 (Adolph M, Hist berättelse om M:ska släckten), p 121 f, Esplunda (xeroxkopia i RA o SBL); M:ska släktboken 1468-1655 (1909); A Petraeus, likpredikan över Maria M (1643).

Antonius v M: Esplunda arkiv 1:66, RA; F Crame-rus, likpr över generalmajor Johann v Essen (1661).

Carl Stellan M (d 1865): Sondén, a a, RA; L v Engeström, Minnen o ant:ar, 2 (1876), s 255; A Grade, Ur Michaél Gustaf Anckarsvärds papper (PHT 1917); Grape; [J C Hellberg,] Ur minnet o dagboken om mina samtida, af Posthumus, 12 (1874); Hulthander; ISP; M Montgomery-Silfver-stolpes memoarer, 2, 4 (1914-20); W Ridderstad, "Gula gardet" 1526-1903 (1903); Ställmar o förren april 1852, s 20 f; Sveriges krig åren 1808 o 1809, 8:1 (1921), bihor, s 110.

Christer M: M 1119, RA; B Enander, Carl Henrik Anckarsvärd o "disciplinbrottet" 1813 (PHT 1930), s 180; [Hellberg,] a a, 8, 12 (1872-74); ISP; [F Kalling,] Biografier öfver öfverstar för f d Nerike o Wärmelands regimente ifrån år 1700 (1844), s 35 f; K Löfström, Karl Johans pommerska donationer (1943); Nordensvan, a a; SjSmål; S A:son Sparre, Biogr ant:ar om officerare o vederlikar anställda 1780—1926 (K Västmanlands regementes hist, 5, 1933).

Axel Christer M: Kort återblick över Miska släktföreningens 50-åriga verksamhet (1947), s 7, 14; Material till släkterna M:s hist (1985), s 233; K Sjöberg, Minnesord över hädangångna ämbetsbröder (Handhar rörande prästmötet i Sthlm den 18, 19 o 20 sept 1945, 1948), s 262 ff; SPG; Sthlms hm; J Widén, Dagboksant:ar 1914-17 (1984); [G] W[ijkmar]k, nekr över Axel Christer M (SvD l4 febr 1941).

Carl Otto Stellan M: M 1119, RA; Broomé; S Ekman, Slutstriden om representationsreformen (1966); Hulthander; Ställmar o förh:n febr 1863, s 59.

Christer Hampus M (d 1876): F v Dardel, Minnen, 1, 3, 4 (1911-13); Hulthander; ISP; A Kugelberg, Biogr ant:ar om officerare. . . 1619—1927 (K första livgrenadj ärregemen tets hist, 5, 1930); dens, Gamla linköpingsgårdar, 3—4 (1974—75); Material till släkterna M:s hist (1985), s 232.

Christer Hampus M (d 1931): TU 7:80 o 85:27, KB; C M Björnstjerna, Ant:ar om Konungens lifgarde till häst 1770-1872 (1932); Hulthander; Kort återblick över M:ska släktföreningens 50-åriga verk- samhet (1947), s 3, 14; O E Liibeck, F d översten, hovmarskalken Christer Hampus M (KrVAH 1931, s 253 f); Majestät i närbild (1960); SPG; Widén, a a; dens, d:o 1901-13 (1984); Våra överstar o kommendörer (Ny illustr tidn, 35, 1899), s 55.

Olof Stellan M: Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; Hulthander; Kort öfversigt af Kronprinsens husarregementes hist . . . (1908), s 13-23, 32; E Lfiljegren], Olof Stellan M (SKL 4, 1961); H Ro-sencrantz, Minnesblad ur Kronprinsens husarregementes hist (1937); SFL 1900-1940 [2](1942).

Stellan Christer M: Dödsfall (SvJT 16, 1931); A Gullberg o S Cavallin, Justitiematr (1928); Kort återblick över M:ska släktföreningens 50-åriga verksamhet (1947), s 14; Väd 1929 (1928).

Johanna Wilhelmina Henriette M: M Puke, Henny M död (DN 17 o SvD 21 maj 1984).

Agnes Marianne M: H Gejrot mfl, Lärarmatr 1946 (1946); Illis quorum (SvD 7 juni 1941); N S Lundström, Sv kvinnor i offentlig verksamhet (1924); Marianne M (SvD 16 april 1971); Marianne M, Några hälsingborgsminnen (Hågkomster o livsintryck, 10, 1929); [H] N[ilsson]-E[hle], Agnes Marianne M (SMoK 5, 1949); L Wahlström, Den sv kvinnorörelsen (1933); Väd 1953 (1953); Väv, Skåne, Halland, Blekinge, 2. uppl (1966).

Morlanda: J Liedgren, rec av Kalender över Ointroducerad adels förening (PHT 1976); B G Söderberg, Bohuslän (Slott o herresäten i Sverige, 1968), s 262; C A Tiselius, Bohusläns gamla adl gods o sätesgårdar (1925), s 151.

Adolph M (d 1709): G Adlerfelt, Karl XII:s krigsföretag 1700-1706 (1919); E Bensow, K Skaraborgs regementes hist, 2 (1944); O Bergström, Bidr till K Uplands regementes hist (1882); G Celsings dagbok (KFÅ 1932), s 105; Frälseg 3:1-2 (1946-47); ISP; Kagg, a a; Karl XII på slagfältet, 3-4(1919); KKD 1, 3, 5, 6, 8, 10, 12 (1901-18); Lewenhaupt; J Nordberg, Konung Carl den XILtes hist, 1—2 (1740); A Pihlströms dagbok 1708-23 (HH 18:4, 1903), s 18; F Rudelius, Kalmar regementes per-sonhist 1623-1927, 1-2 (1952-55); G Tessin, Die deutschen Regimenter der Krone Schweden, 2 (1967); F C v Weihes dagbok (HH 19:1, 1902), s 27; H Villius, Karl XII:s ryska fälttåg (1951).

Johan M: M 1459, RA; E Fries, Teckmar ur sv adelns familjelif i gamla tider (1901), 2, s 105, 112 f; Frälseg 2:1-2, 4:3 (1934-76); H Gillingstam, Några nyfynd belysande namnet Hampus som hy-pokorism för Hans (ms antaget för publicering i Studia anthroponymica Scandinavica, 6, 1988); Grape, a a 1949; C Grimberg o H Uddgren, Sv krigarbragder (1914), s 204-207; Karl XII på slagfältet, 2, 4 (1918-19); KKD 7 (1912); Lewenhaupt; Nordberg, a a; A Noreen, Ant:ar om K Hallands regemente ... (1911); Ridderstad, a a; C v Rosen, Bidrag till kännedom om de händelser som närmast föregingo sv stormaktsväldets fall, 1 (1936), s 117; Åberg, a a.

Carl Johan M: M 416, 527, 528 o 1119, Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; Bergström, a a; U Johanson, Rulla över befälskårerna vid Sveriges armé o flotta 1755 (1976); Kugelberg, aa:n; Lewenhaupt; Ridderstad, a a; C v Roland, Minnen från fångenskapen i Ryssland o Karl XII:s krig (1914); K Wirilander, Suomen armeijan upseeristo ja ali-upseeristo 1718-1810 (1953).

Hans Diedrik M: M 549 o 1119, RA; G A G Brau-nerhjelm, K lifregementets till häst hist, 5:1 (1917); K-H Dahlstedt, Personnamnet Hampus (Studia anthroponymica Scandinavica, 4, 1986), s 32, 50 f; KKD 7 (1912); Klingsporo Schlegel, aa; Lewenhaupt; Ridderstad; a a; v Roland, a a.

Hans Gustaf (Hampus Stellan) M: M 573, 707-709 o 1119, Germanica, vol 1095—1096, Kammarrev:s skr till K M:t, vol 21: 29 nov 1764 o vol 24: 2 maj 1771, Kammarrättens arkiv A I a: 181-188, B III a: 86—88 o E I a: 16, RA; Koncept vid hovexpeditionen 28 sept 1772, Riksmarskalksämbetets arkiv; AdRP from år 1719, 22-23, 26-28, 30-31 (1950-71); A Ahnfelt, Ur sv hofvets o aristokratiens lif, 4 (1881), s 25, 48, 74, 81, 5 (1882), s 6 ff, 13, 32, 74; Bref från Elis Schröderheim (1902); H E Charlotta, aa, 1, 2, 4 (1902-20); Dahlstedt, aa, s 32, 50; G J Ehrensvärd, Dagboksant:ar förda vid Gustaf III:s hof, 1-2 (1878); [G A F W v Essen,] Ant:ar om Kronprinsens husar-regemente (1858), s 60; A v Fersen, Dagbok, 2 (1926), s 262 ff; F A v Fersen, Hist skrifter, 3 (1869), s 98, 156, 158, 179, 245, 258, 4 (1869), s 190, 224, 230, 239, 317, 404, 423, 5 (1870), s 170 f, 185, 6 (1870), s 105 f, 114, 125, 7 (1871), s 70, 152; A Fryxell, Berättelser ur sv historien, 42 (1904); K Fåhraus, Thomas Thorild (1888), s 78; Gillingstam, a a 1988; S Grauers, Ätten Wachtmeister genom seklerna, 1 (1941); A L Hamilton, Anekdoter till sv historien under Gustaf III:s regering (1901); R F Hochschild, Memoarer, 1 (1908), s 44, 2 (1909), s 204, 3 (1909), s 253 f, 272; Hofcalender för år 1773, s 71; d:o för skott-året 1780, s 82; G Iverus, Hertig Karl av Södermanland (1925), s 63, 66 fT, 72 f, 110, 192, 196, 205-208; Johanson, a a; Konung Gustaf III:s bref till frih G M Armfelt (HH 12:3, 1883), s 44, 46 f, 99 f; Kort öfversigt af Kronprinsens husarregementes hist ... (1908), s 6, 11, 32; [C W Liljecrona,] Fältmarskalken grefve Johan Christopher Toll, 1 (1849), s 162, 165— 170; [L Manderström,] Recueil de documents inédits concernant 1'histoire de Suede sous le régne de Gustave III, 2 (1849), s XII, 32-114, 128-137, 143-156; K Mellander, Johan Christopher Toll som militär o politiker under Gustav III (1933); dens, Revolutionen i Kristianstad 1772 (1944); Stellan M, Kort öfversigt af Kronprinsens husarregementes hist (1900), s 5, 15; N V E Nordenmark, Fredrik Mallet o Daniel Melanderhjelm (1946); C G Nordin, Dagboksant:ar för åren 1786-92 (HH 6, 1868), s 85, 258; Odhner, 1, s 127, 158, 290, 2, s 296, 3, s 102, 208, 227; C G v Plåten, K Skånska dragonregementets hist, [1,] 4 (1901—47); Ridderstad, a a; Rosencrantz, a a; Schiick o Warburg, aa, 4 (1928), s 391; A F Skjöldebrand, Memoarer, 1 (1903), s 35 f, 41, 108 f, 2 (1903), s 30, 63, 79, 84-87, 90; H Stålhane, Gustaf III:s resa till Spa 1780 (1939); T Säve, Sveriges deltagande i sjuåriga kriget åren 1757-62 (1915); Tegnér, a a 1880; T Thorild, Samlade skrifter, 6 (1980); D Tilas, Ant:ar o brev från riksdagen 1765—66 (1974); dens, Ant:ar från riksdagen 1769-70 (1977); Ur J M Sprengt-portens papper (1904); Ur Nils v Rosensteins bref-saml (1905).

Otto Wilhelm M: A T Låstbom, Swea o Götha höf-dinga-minne sedan 1720, 2 (184-3); Nordin, aa, s 198; Plåten, aa; R Stensson, Magnus Brahe o Carl XIV Johan (1986).

Carl Claes M: M 1119, Biographica, RA; Bergström, aa; O Holmberg, Den unge Leopold 1756— 85 (1953); Johanson, a a; G Lindsten, Några okända dikter af Kellgren, Leopold o Bellman (Saml, 37, 1916), s 121 fiLåstbom, aa, 1 (1842); Pihlström o Westerlund, aa, 5 (1911), s 72 f; Ridderstad, aa.

Hampus Wilhelm M: Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; X 240, UUB; Bergström, a a; L Bygden, Sv anonym- o pseudonymlexikon (faksimilutg 1974); U G Collin,] Lefnadsteckn:ar öfver de ut-märktare personerna under kriget emot Ryssland åren 1808 o 1809, 2 (1862); L Dahlgren, Norrländska släktprofiler, 1-2 (1911); Dahlstedt, aa, s 26, 34, 45 f, 50 f; G Hornwall, Regeringskris o riksdagspolitik 1840-41 (1951); J F Johansson, Kort min-nesteckn öfver ... Hampus Wilhelm M (1856); Låstbom, a a, 1—2; Material till släkterna M:s hist (1985), s 235; G Montgomery, Hist öfver kriget emellan Sverige o Ryssland åren 1808 o 1809, 2 (1842), s 30; E Newman, Nordskånska väckelserörelser under 1800-talet, 1 (1925); dens, Gemenskaps- o frihetssträvanden i sv fromhetsliv 1809— 55 (1939); N H Qvist, Ådalen, 1-2 (1943-46); N Rodén, Herrnhutiska o nyevangeliska väckelserörelser i Linköpings stift intill 1856 (1941); dens, Det norrländska nyläseriets uppkomst (1942); H Schött, Og:s hushållningssällskaps hist, 1—2 (1913-14); SMoK; Ställmar o förh:n, 15 (1849), s 58, o juni 1853, s 62; Sveriges krig åren 1808 o 1809, 5:2 (1910), s 129, 168, 272, 274, 8:1 (1921), bil-.or, s 69, 9:1 (1922), bil-.or, s 95; C-G Thomas-son, "Kungamakaren" M o Pierre Lapie (PHT 1937); [C M Thulstrup,] Hampus Wilhelm M (KrVAH 1857, s 1-4); Trolle-Wachtmeister, aa; G Utterström, jordbrukets arbetare, 2 (1957), s 42, 47 f, 202, 204, 386, 392, 398, 420; Westin, a a, 1-2 (1928—29); dens, I den sv frikyrklighetens genombrottstid (1963); G Westling, Om "upplysningstidens" sv kyrka med särskildt afseende på Linköpings stift (KÅ 1916), s 228; G Wikmark, Pehr Brandeli o läseriet i Ångermanland under förra hälften av 1800-talet (1952).

Carl Helmer Hampus M: TU 7:80 o 85:27, KB; L O Berg, Förteckning över chefer (K Jämtlands fältjägarregementes hist, 1966); Dahlgren, a a; Ridderstad, a a; B Steckzén, Västerbottens regementes officerare till år 1841 (1955).

Gustaf Otto M: M 1119, RA; Grauers, aa; ISP; Kagg, a a; KKD 3 (1907); Lewenhaupt; Nilsson, a a 1965, s 52; v Roland, aa; N Sjöberg, Esplunda (Sv slott o herresäten vid 1900-talets början. Neri-ke, 1911), s 10; W Stenhammar, Ostgöta kavalleriregemente i Karl XII:s krig (1918); dens o R Stenbock, K andra livgrenadjärregementet (1941); B G Söderberg, Närke, Västmanland (Slott o herresäten i Sverige, 1969), s 96.

Hans Georg M (d 1738): Krigsexp:s arkiv B I a: 3, f 125v, M 327, 947 o 1119, RA; Braunerhjelm, aa; S E Bring, Karl XII:s likfärd o begrafning (KFÅ 1918), s 176, 229, 252 f, 256;o A Cederholm v Schmalensees minnesant:ar (KFÅ 1957), s 138 f; K af Geijerstam, K Skaraborgs regementes chefer (K Skaraborgs regementes kamratförening, Medlemsblad 1945, N:o 1), s 2 f; Gillingstam, a a 1988; B Hildebrand, Den gamla Oby-släktkretsen o dess minnen (Värendsbygder 1941), s 42; ISP; Lewen-haupt; Nordensvan, a a; SMoK; Stenhammar, a a; dens o Stenbock, a a.

Carl Gustaf M (d 1784): A Aaby-Ericsson, Gåvetorp (Värendsbygder 1966); J E Anderbjörk, Gåvetorp (Slott o herresäten i Sverige. Småland ..., 1971), s 164, 174; B Hildebrand, rec av Vejde, Kronobergs läns herrgårdar (PHT 1929); dens, aa 1941, s 23, 34-37, 41 ff, 47, 118; ISP; Johanson, a a; G Johansson, Blädinge kyrka (Värendsbygder 1948), s 38; S T Kjellberg, Skåne (Slott o herresäten i Sverige, 1966), s91,94;Tilas, aa 1977; Vejde, a a; dens, Några gamla gårdar i Blädinge (Norra AUbo hembygdsförenings årsb 1929), s 76; dens, Gåvetorp o Gemmatorp (d:o 1931), s 62 ff, 80.

Hampus Elof M: M 379, 576, 577, 710, 711 o 1119, Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; J Abrahamson, Indberetninger til Frederik VI (PHT 1913); Ahnfelt, a a, 2 (1880), s 49, 119, 181; Bensow, a a, 3 (1956); O Bjurling, The baron's revolution (Econo-my and history, 2, 1959, tr 1960), s 30; G Björlin, Sveriges krig i Tyskland åren 1805-07 (1882), s 81 f, 91, 210 f; Björnstjerna, a a; C v Bonsdorff, Gustav Mauritz Armfel t, 3—4 (1932-34); Brusewitz, a a; H E Charlotta, a a, 4, 7-9 (1920-42); [M J Cru-senstolpe,] Karakteristiker (1851), s 34 f; V Djurberg, Några handhar o uppg:er om en besiktning af Karl XII:s lik år 1799 (KFÅ 1916), s 279, 281; v Engeström, a a; [v Essen,] aa, s 19, 35, 39, 60 f; C D Forsberg, Hampus Elof M. En anekdotsaml (PHT 1924); Gillingstam, a a 1988; Grauers, a a; Hildebrand, a a 1941, s 31, 46 f, 49 ff, 83, 108; G Hilleström, MA. Matr 1771-1971 (1971); v Hof-sten, a a; T T:son Höjer, Carl XIV Johan. Kronprinstiden (1943), s 420; ISP; Kort öfversigt af Kronprinsens husarregementes hist (1908), s 7, 11, 32, 49; K Smålands husarregementes hist (1975); N Lundh-Eriksson, Sophia Albertina (1946), s 284; Material till släkterna M:s hist (1985), s 238; [Mei-jer-Granqvist,] a a, s 189-196, 200, 202-205; Montgomery-Silfverstolpe, a a, 1 (2. uppl), 4 (1914—20); L W:son Munthe, Axplockning ur en gammal stambok (PHT 1925); Stellan M, aa, s 15; N Personne, Sv teatern under gustavianska ti-dehvarfvet, 1, 2, 4 (1913-16); Pihlström o Wester-lund, aa, 5, s 166; Ridderstad, a a; Rosencrantz, a a; B v Schinkel o C W Bergman, Minnen ur Sveriges nyare hist, 4 (1854), s 20 o 369, 6 (1855), s 76 ff; Skjöidebrand, a a, 2, s 30; Sveriges krig åren 1808 o 1809, 7:1 (1919), s 311, 355, 397, 399, bibor, s 73, 92; E Tegnér, Brev, 1, 11 (1953-76); Trolle-Wachtmeister, a a, 1—2; S M Waller, Georg Carl v Döbeln (1947); [P Wieselgrejn, Hampus Elof M (Biograph lexicon öfver namnkunnige sv:a män, 9, 1843); L Wikström, Läger o folkfester på Ladugårdsgärdet (K Svea livgardes hist 1719—1976, 1976); A Å[ber]g, Hampus Elof M (SMoK 5, 1949).

Carl M (d 1870): Biographica, Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; v Dardel, a a, 1, 4; L De Geer, Minnen, 1 (1892), s 225; Ekman, aa; S Förhammar, Reformvilja eller riksdagstaktik? (1975), s 101, 127; Hildebrand, a a 1941, s 82, 110 ff, 117 f, 120; G O Hyltén-Cavallius, Ur mitt framfarna lif (1929); ISP; Lags o doms; Lange, aa; C W Lilje-crona, Bakom riksdagens kulisser (1917); Lindström, a a; Låstbom, a a; Munthe, a a; H Rosman o A Munthe, Släkten Arfwedson (1945); Setterdahl; SjSmål; C Stenhammar, Bilder ur riksdags- o hufvudstadslifvet, 3 (1903), s 170; Stensson, aa; W Swalin, Bidr till K M:ts hofs personalhist under det senaste århundradet (1886); H G Söderbaum, Jac Berzelius, 3 (1931), s 13; Elof Tegnér, a a 1900; Esaias Tegnér, Brev, 5—11 (1956—76); G Ulfspar-re, Från Karl XIV Johans dagar (1907); H Wacht-meister, Ant:ar o bref från Carl Johanstiden (1915), s 281, 283; P G Vejde, 1863-1942 (Växjö stads hist, 2, 1942); Virdestam, a a 1936. Knut Stellan M: Brusewitz, a a; Hulthander; G Hyltén-Cavallius, K Kronobergs regementes officerskår ... 1623-1896 (1897); Munthe, a a; Rid-derstad, a a.

Carl Robert Stellan M: Ericsbergsarkivets autografsaml, RA: J A Almquist, Söd.s k hushållningssällskap 1814-1914, 1-2 (1914); E W Dahlgren, VA. Personfört:ar 1739-1915 (1915); Ekman, a a; Material till släkterna M:s hist (1985), s 237; Magnus M, The political and economic activitics of the jesuits in the La Platå region (1953); Robert M, Björkvik (1933), s 88, 90 f, 106, 116, 171 f, 215, 227, 302, 335, 341, 401 ff, 469; dens, En modersgärning (Min mor, Ny saml, 1947); I Schnell, Herremansgårdar i Söd (1971); L Stenbock, Hofsta från trettonhundratalets mitt till år 1917 (1917), s 29-32; W Swalin, Bidr till K M:ts kanslis personalhist efter 1809 (1982); B G Söderberg, Södermanland (Slott o herresäten i Sverige, 1968), s 260, 268.

Robert Fredrik M: Bygden, a a; Hulthander; Leijonhufvud, a a 1919; Material till släkterna M:s hist (1985), s 237; A Mattsson, Greve Robert M o Jämths folkhögskola (Jämten, 29, 1935); Robert M, a a, s 470; Robert M (SvD 8 mars 1961); SFL 1941-50 (1953); SMoK; P Sondén, Hugo Tamm till Fånöö (1925); SPG; Väd 1953 (1953).

Claes Eric M: Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; Hildebrand, a a 1941, s 47, 49, 101 ff, 115; G Hyltén-Cavallius, a a; G O Hyltén-Cavallius, a a; ISP; Lundh-Eriksson, a a, s 293; Trolle-Wacht-meister, a a, 2; Vejde, a a 1928-29; dens, a a 1931, s 64 f, 80; F U Wrangel, Tullgarn (1888), s 71.

Claes Warner Wilhelm M: Genealogisches Handbuch des Adels, 18 (Gräfliche Häuser A III, 1958); Hulthander; Leijonhufvud, a a 1919; Material till släkterna M:s hist (1985), s 223; SKL. Bror John Gustav M: Justitierevisionens utslags-handl i besvärs- o ansökningsmål 19 maj 1911, nr 482, Patent- o registreringsverkets bolagsbyrås arkiv D I AA: 367, uppslag 140, RA; L 85:1, KB; M:ska broderdråpet (S-T 26 april 1895); Sex alldeles nya wisor (1891).

Carl Erik Herman Otto M: TU 7:80 o 85:27, KB; A Cnattingius, I Bergslagen för femtio år sedan (1925); SPG; Sveriges apotekarhist, 1, 3-5 (1910 -36).

Hans-Georg M: O R Landelius' utlandssv saml, SBL:s dep i RA; Birger M, Ur mitt irrande liv (4. uppl, 1925); Hans-Georg M (SvD 7 juli 1958).

Adolph M (d 1766): Biographica, Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; I Andersson, Uddeholms hist (1960); Biograph lexicon öfver namnkunnige sv:a män, 9 (1843); S E Bring, Sv boklexikon 1700— 1829, Rättegångshandkar (1958); Broomé; I Carlsson, Olof Dalin o den politiska propagandan inför "lilla ofreden" (1966); dens, Frihetstidens handskrivna politiska litt (1967); dens, Parti — partiväsen - partipolitiker 1731-43 (1981); S Curman m fl, Kyrkor i Glanshammars hd, Sydvästra delen (Sveriges kyrkor, Närke, 1:2, 1961); L Dalgren, Karlstads stads hist, 2 (1939); G Gezelius, Försök til et biographiskt lexicon ..., Supplement (1787); ISP; J Kleberg, Krigskollegii hist, Biogr ant:ar 1630-1865 (1930); Låstbom, a a, 1; Material till släkterna M:s hist (1985), s 240 f; Axel M, Esplunda bibi o arkiv (Samf Örebro stads- o länsbibhs vänner, Meddelande N:o 9, 1940), s 19 f; Bengt M, Esplunda 1616-1961 (1966), s 18-22, 40 fT, 48 f; Carl-Gabriel M, En herrgårdsidyll från frihetstiden (Samf Örebro stads- o länsbibl:s vänner, Meddelande N:o 20, 1952); H S Mörner, Några ant:ar om M:ska släkten (1951), s 5 f; Nilsson, a a:n 1964 o 1965; dens, d:o 1 (Samf Örebro stads- o länsbibhs vänner, Meddelande N:o 30, 1963); dens, Esplunda arkiv (d:o 29, 1962), s 70; dens, Ur landshövding M:s topografiska beskrivning av Alvsb (Hembygden 1962), s 47—50; E Nygren, Erik Fernow (SBL 15, 1956), s 612, 616, 622 f; B Ryman, Eric Benzelius d y (1978); Rådsprotokoller ang åtsk märkl befordringsfrågor under frihetstiden (HH 3, 1863), s 233-236, 244-248, 252, 257; C G U Scheffer, Det äldsta sv bokägaremärket (NTBB 33, 1946), s 52; G v Schoultz, Inledn till Adolph M, Kort ceconomisk beskrifn öfwer Wermeland åhr 1762 (Värmland förr o nu 1952); Sjöberg, a a, s 10; SKL; SMoK; B Steckzén, Krigskollegii hist, 2-3 (1937); G v Strussenfelt, Sv slott o gårdar, XI. Esplunda (Arte et marte 1933), s 19, 24; Söderbaum, a a, 1, 3 (1929-31); B G Söderberg, Närke. Västmanland (Slott o herresäten i Sverige, 1969), s 86-88, 91, 96, 100; Tilas, a a 1974; Utterström, a a, 1, s 261, 466, 739, 2, s 362; B Waldén, Med kungsskjuts genom Bergslagen 1761 o 1762 (Från bergslag o bondebygd 1939); H Wieslander, Några Dalin-minnen i Närke (Samf Örebro stads- o Iäns-bibhs vänner, Meddelande N:o 10, 1941). Carl Gabriel M: Biographica, Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; Almquist, a a; Biographie öfver grefve Carl Gabriel M (VAH 1828, 1829); Biograph lexicon öfver namnkunnige sv:a män, 9 (1843); Curman mfl, a a; E W Dahlgren, a a; Ehrensvärd, a a, 2; [N W Forsslund,] Sthlms storskola o UU vid 1800-talets början (PHT 1915), s 19; Frälseg, 2:2 (1935); G Gezelius' självbiografi (PHT 1954), s 31, 39; Grauers, a a; C HallendorfT, Bankens öden från mössväldet till den andra realisationen (Sveriges riksbank 1668-1918, 3:2, 1920), s 152, 154, 156, 160, 162 f, 213, 219 f, 250, 253 f, 261 ff, 314, 404; Hamilton, a a; v Hofsten, a a; O Holmberg, Leopold under Gustaf IV Adolf 1796— 1809 (1962); S Högberg, Matr över led:er av PS 1766-1815 (1961); ISP; R Kjellén, Johan Skytte o den Skytteanska professuren (StvT 25, 1922), s 280 f; B Lagercrantz, M:ska porträttsamhen på Tyresö (1958); B Lewin, Johan Skytte o de skytteanska professorerna (1985), s 120, 219; B Liljekrantz, Benjamin Höijer (1912), s 304, 306-310, 324; S Lindroth, VA:s hist 1739-1818, 2 (1967); Material till släkterna M:s hist (1985), s 242 IT; [Meijer-Granqvist,] a a, s 200, 205 f; Montgomery-Silfver-stolpe, a a, 1, 4; Adolf Göran M, Politiska skrifter rörande 1800 års riksdag samt 1809 års författningsändring (HH 25:1, 1914); Bengt M, aa, s 22 f, 48; H S Mörner, a a, s 6-9; Nilsson, a a 1962, s 70 ff, 74, 81, 1964, s 57 f, o 1965, s 53; Å Nisbeth, Östergötland, 1 (Slott o herresäten i Sverige, 1971), s 287; Nordin, a a, s 187; Schnell, a a; dens, Björksund (Slott o herresäten i Sverige, Södermanland, 1968), s 56; H H v Schwerin, Thorönsborg (1936), s 98 f; H Schiick, Inbjudningsskrift till åhörande af de offentliga föreläsmar, med hvilka ... Johan Rudolf Kjellén samt ... Edgar Hans Casimir Reuter-skiöld tillträda sina ämbeten (1916), s 36 f, 69 f, 78; Sjöberg, a a, s 10; dens, Björksund (Sv slott o herresäten vid 1900-talets början, Södermanland, 1908), s 130; L Stenbock, Herrborum (1912), s 21, 24, 31; dens, Thorönsborg från 1300-talets förra hälft till år 1913 (1913), s 41 ff; dens, Fröken Ulla o hennes syskon (1918), s 15, 17, 47, 76, 80 f; K E Steneberg, De M:ska familjeporträtten på Tyresö (Fataburen 1933), s 150, 154; B G Söderberg, Närke. Västmanland (Slott o herresäten i Sverige, 1969), s 86 f, 100; W Tham, Konung Gustaf III o rikets ständer vid 1789 års riksdag (1866), s 503, 507; G Upmark, Herrborum (Sv slott o herresäten vid 1900-talets början, Östergötland, 1909), s 70 f; dens, Thorönsborg (ibidem), s 87; O Wallqvist, Berättelse om riksdagen i Sthlm 1789 (HH 5, 1866), s 433; G Westling, Om "upplysningstidens" sv kyrka med särskildt afseende på Linköpings stift (KÅ 1916), s 206; Wikmark, a a.

Gustaf Stellan M: M 1119, Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; Björnstjerna, a a; Braunerhjelm, a a, 5:2 (1922); Material till släkterna M:s hist (1985), s 253; H S Mörner, a a, s 9; Nilsson, a a 1962, s 74 fo 82, samt 1964, s 57; Nisbeth, a a, 1, s 266, o 2, s 172; Rodén, a a 1941; Stenbock, a a 1912, s 21 f, 24, 28, 31; dens, a a 1913, s 43 f; G Upmark, Herrborum (Sv slott o herresäten vid 1900-talets början, Östergötland, 1909), s 70; dens, Sonstorp (ibidem), s 80; dens, Thorönsborg (ibidem), s 87.

Johan August M: M 1119, RA; O Björnängers ms Vanbo herrgård i Norrbärke sn, Dalarna, kopia SBL; F Bedoirc, Släkten Bedoire (PHT 1963); Förhammar, a a; H Gillingstam, Två skillingtryck-författare (Dalarnas hembygdsbok 1950), s 38; Hist-geogr o statistiskt lexikon öfver Sverige, 1 (1859), s 189; Material till släkterna M:s hist (1985), s 248; H S Mörner, a a, s 19, 21 f; Nilsson, a a 1965, s 53; Ridderstad, a a; Stenbock, a a 1918, s 91, 110, 116.

Johanna Christina Anna M: Bygden, a a; Carlander; S Leijonhufvud o S Brithelli, Kvinnan inom sv litteraturen intill år 1893 (1893); Material till släkterna M:s hist (1985), s 248.

Karl Axel Göran M: Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; J A Almquist, Sthlms stads brandförsäkringskontor 1746-1921 (1921); R Benckerts testamente (1976); Bergh, a a; Carlander; S Carlsson, Folkrörelser i Halland (Hallands hist, 2, 1959); Curman m fl, a a; G Gerdner, Parlamentarismens kris i Sverige vid 1920-talets början (1954); H Ha- milton, Dagböcker 1911 — 16 (1955); dens, d:o 1917-19 (1956); Kort återblick över M:ska släktföreningens 50-åriga verksamhet (1947), s 3, 7, 14; Lewin, a a, s 150, 161, 174, 188, 198, 219; Bengt M, a a, s 28-37, 44-48; sign N A, Axel M död (SvD 18 nov 1954); Nilsson, a a 1962, s 73 f o 79 f, samt 1965, s 52 o 55 f; E Olivecrona, Minnen från Stjärnforshemmet (1944), s 49; Sjöberg, a a 1911, s 1 f; SMoK; SPG; Söderberg, a a, s 88, 94, 100; Väd 1953 (1953).

Carl Göran Axelsson M: Göran M (SvD 5 jan 1972); d:o (DN 7 jan s å); E Lfiljegren], Carl Göran Axelsson M (SKL 4, 1961); S Stiernstedt, Göran M (SvD 5 jan 1972); Väv. Stor-Sthlm, 2. uppl (1962).

Axel Edvard Knut M: Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; TU 7:80 o 85:27, KB; Almquist, a a 1914; S Björkblom, Söd:s landsting (1942), s 14, 463; Carlander; Material till släkterna M:s hist (1985), s 252 f; H S Mörner, a a, s 14, 19, 21, 24 f; Olivecrona, a a, s 54; O Printzsköld, Riksdagskalender 1878 (1878); Schnell, a a 1968, s 56; Sjöberg, a a 1908, s 130; SPG; V Spångberg, Från Arvid Posse till Per Albin Hansson (1936); Stenbock, a a 1918, s 18, 25 f, 29, 33 f, 65-71, 91, 94, 96-99, norr, ii4f, 117.

Carl Göran Axel M: Carl Göran M (SvD 18 o 19 jan 1977); Schnell, a a 1968, s 51 o 56; dens, a a 1971; H v Stockenström, Till Carl Göran M:s minne (SvD 20 jan 1977); Väv, Svealand, 2. uppl (1964). Julius Oscar M: TU 7:80, KB; L De Geer, Minnen, 2 (1892), s 62, 215; P Hultqvist, Försvar o skatter (1955); [C F Lindahl,] Sv millionärer, af Lazarus, 2 (1898); Material till släkterna M:s hist (1985), s 251; L Montgomery, Saga o sanning om Sankt Anna o Skällvik (1971), s 61; P v Möller, 1867 års FK (1875), s 89 f; H S Mörner, a a, s 19, 21, 23 f; T Nevéus, Ett betryggande försvar (1965); Nisbeth, a a, 2, s 266, 352; Printzsköld, a a; Schnell, a ä 1971, s 77; Schött, a a; Sjöberg, a a 1908, s 130; Spångberg, a a; Stenbock, a a 1912, s 24, 26, 31; dens, a a 1913, s 45; dens, a a 1918, s 18 f, 21, 25 ff, 41, 45 ff, 49 f, 52, 59, 62, 64-69, 72 f, 78 ff, 87 ff, 91 f, 94, 96, 99-103, 107-112, 117; E Svensén, De döde (Nornan, 16, 1889, tr 1888), s 230 f; S G Thulin, Ög:s landsting 1863-1962. Porträttgalleri (1962); Tvåkammarriksdagen 1867-1970, 2 (1985); G Upmark, Herrborum (Sv slott o herresäten vid 1900-talets början, Östergötland, 1909), s 70; dens, Thoröns-borg (ibidem), s 87; H Wfieselgren], Två riksdagsveteraner (Ny illustr tidn, 24, 1888). Adolf Nils Carl M: TU 7:80 o 85:27, KB; Montgomery, a a, s 39, 61, 121, 316 f; Nisbeth, a a, 2, s 266; Redogörelse för NordM:s utveckl o förvaltn år 1925 (Fataburen 1926), s 32; Schött, a a; Stenbock, a a 1912, s 24-27, 31; Thulin, a a; G Upmark, Herrborum (Sv slott o herresäten vid 1900-talets början, Östergötland, 1909), s 71 ff, 75, 77; dens Thorönsborg (ibidem), s 92; H Wasrn, Släkten Wa:rn (1971).

Adolf Göran M: Adolf M (SvD 15 dec 1978); Kort återblick över M.ska släktföreningens 50-åriga verksamhet (1947), s 14; K Sjökrigsskolan 1867— 1942, 2 (1942); Marinstaben 1884-1934 (1934); Waern, a a; Väv, Skånedelen (1948).

Hampus Stellan M (d 1897): O Björnängers ms Van-bo herrgård i Norrbärke sn, Dalarna, kopia SBL; TU 5:11, KB; Dahlstedt, a a, s 44; S Heijkenskjöld, En bergsmanssläkts hist (1933); Material till släkterna M:s hist (1985), s 250; [Meijer-Granqvist], a a, s 209; Bengt M, a a, s 30; Olivecrona, a a, s 8— 11, 15, 19, 41-45, 47-50, 53 ff; C H Rundgren, Vid grefve Hampus Stellan M:s graf ... (1897); Stenbock, a a 1918, s 78-82; Strokirk, a a, 3 (1920), s 56.

Elias Helmer August M: TU 7:80 o 85:27, KB; S Ankarcrona, Marinöverdirektören greve Elias Helmer August M (KrVAH 1914, s 224 ff); A v Ecker-mann, Greve Elias August Helmer M (TiS 77, 1914, s 389-393); Hamilton, a a 1955; J Kleberg, Amiralitetskollegium - Marinförvaltmen, Biogr an-t:ar 1634-1934 (1934); K Sjökrigsskolan 1867-1942, 2 (1942); Olivecrona, a a, s 11, 20, 38, 46 f, 50 f, 53, 55; SMoK; SvTeknF; Väd 1914 (1913); L Zielfelt, Släkten Zielfelt (1938).

Adolf Stellan Theodor M: TU 7:80, KB; Ab Mölnbac-ka-Trysil 1873-1948 (1949), s 8, 15 f, 37; Hulthander; A Kindberg, Ant:ar om Värmlands fältjägare, 2 (1919); H S Mörner, a a, s 30 f; Olivecrona, a a, s 11, 20, 30, 36, 42 ff, 46; C H Rundgren, Vid grefve Adolf M:s graf (1894); Viktigare nyförvärv till Värmlands museum under år 1936 (Värmland förr o nu, 35, 1937), s 215.

Gustaf Otto Filip M: TU 5:11 o 7:80, KB; Brau-nerhjelm, a a, 5:2; Hulthander; Olivecrona, a a, s 11, 26 f, 29, 34, 36 T, 46 f, 50 f, 53-56.

Helmer Fredrik Gustafsson M: G A[sk], Helmer F G:son M (Allhems sportlexikon, 3, 1951); C C[e-derström], Helmer F G:son M (NF:s sportlexikon, 5, 1943); Helmer M (SvD 8 jan 1962); G Widen-gren, Helmer M in memoriam (SvD 13 jan 1962); Väd 1961 (1960); Väv, Norrlandsdelen [med supp-lement](1950).

Arkivet från Esplunda: Nilsson, a a.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Mörner, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8697, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8697
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Mörner, släkt, urn:sbl:8697, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-19.