Meriter

2 Nathorst (Nathhorst), Hjalmar Otto, son till N 1, f 10 sept 1821 i Adelöv, Jönk, d 7 mars 1899 i Lund. Genomgick Degebergs lantbruksinst, Rackeby, Skar, 11 juni 41–16 mars 42, studerade bl a ängsvattningskonsten i Tyskland o Schweiz 42, underlär vid lantbruksskolan på Väderbrunn, Bergshammar, Söd, 1 juli 42, förest där 48–mars 55, notarie i Södermanlands läns hushålln:sällsk 42, sekr där 48–55, förest vid Dagsholms lantbruksskola, Odeborg, Älvsb, april 55–61 (formellt till 24 okt 64), sekr i Älvsborgs läns norra hushålln:sällsk 15 febr 55–61, förest med prof:s nhov vid Alnarps lantbruksinst, Lomma, Malm, 17 maj 61–17 okt 86, led av styr där 61–86, sekr i Malmöhus läns hushålln: sällsk dec 67–96. - LLA 49, HedLLA 85.

G 1) 10 sept 1847 i Sthlm, Klara, m Marie Charlotte Mathilda af Georgii, f 24 dec 1825 i Sthlm, Jak o Joh, d 19 jan 1869 i Lomma, dtr till statssekreteraren Carl Petter af G (bd 17, s 63) o Maria Charlotta Limnell; 2) 13 dec 1886 trol i Danmark m Emma Persson, f 26 nov 1867 i Västra Torsås, Kron, d 22 jan 1946 i Malmö, S:t Petri, dtr till hemmansägaren Per Andersson o Ingrid Jansdtr samt senare omg m rektor Axel Frithiof Axelsson Lindquist.

Biografi

Hjalmar N föddes på Näs i Småland där hans far (N 1) inrättade en herdeskola som blev centrum för landets kvalitetsavel av far. N var då tio år gammal och konfronterades således tidigt med lanthushållningens teori och praktik. Vid tjugo års ålder sändes han till sin fars gode vän E Nonnens lantbruksskola på Degeberg. Studierna där bör ha varit mycket betydelsefulla för N. Skolans undervisningsorganisation kom nämligen att stå som mönster för många lantbruksinstitut och lantbruksskolor, och härifrån rekryterades kompetenta föreståndare och lärare till dessa (Utterström, s 65).

N företog därefter med ekonomiskt understöd från VA en studieresa till Tyskland, där han besökte flera lantbruksläroverk — bl a Tharand, Hohenheim och Schleisheim — Schweiz, där han studerade boskapsskötsel, och Italien. Här grundlades det internationella komparativa perspektiv som kom att utmärka hans omfattande författarskap och föreläsningsverksamhet.

Åter i Sverige anställdes N 1842 som lärare vid Väderbrunns lantbruksskola i Södermanland där fadern var föreståndare. Föreståndarskapet överläts sex år senare på N som därmed även blev sekreterare i Södermanlands läns hushållningssällskap. Han hade då redan under faderns täta resor till Sthlm för att sköta sekreterarskapet i LA långa perioder axlat ansvaret för skolans drift.

Mot N:s sätt att sköta Väderbrunn riktades så småningom kritik från hushållningssällskapets sida, och det lär ha gått så långt att skolans anseende blivit lidande, vilket framgick av att de utexaminerade eleverna hade svårt att erhålla anställningar i länet. För att råda bot på missförhållandena bestämdes att skolans inspektör skulle utöva nära tillsyn över såväl egendomens skötsel som elevernas undervisning, vidare att N hade att rätta sig efter de föreskrifter som kunde bli aktuella på grund av nyordningen. På plussidan kan emellertid noteras att Väderbrunns areal av odlad jord under N:s tid ökades från 81 till 240 tunnland och hans opinionsbildande verksamhet för jordbrukets intressen uppskattades. N engagerade sig exempelvis i den viktiga uppgiften att lära lantbrukarna att i ökad utsträckning använda plog. Betydelsefulla härvidlag var de av hushållningssällskapen arrangerade tävlingsplöjningarna, och N var den förste som publicerade en handledning i plöjandets konst (1846). Denna var avsedd att användas vid tävlingsplöjningar och för undervisningen i lantbruksskolorna.

Det har förmodats att N under denna tid var mer intresserad av den opinionsbildande delen av verksamheten än av "det mindre tacksamma arbetet i vardagslivets släp, och att detta därför väl mycket eftersatts". Missnöjet med N:s insatser har också setts som den närmaste anledningen till att han efter endast några år frivilligt avsade sig sin tjänst (Almquist, s 272).

1855 flyttade N till arrenderad gård i Ödeborg i Dalsland och grundade Dagsholms privata lantbruksskola, där han stannade i sex år. När han lämnade denna, under Älvsborgs läns hushållningssällskaps inseende stående skola, lyckades han utverka att hans äldre bror Reinhold N (1818–82) antogs till föreståndare efter honom (Mannerfelt, s 212). Denne drev skolan i ytterligare tre år och sammanlagt utexaminerades under de nio år skolan var i drift 63 lärlingar.

Under tiden vid Dagsholm väckte N:s skrift Några ord om villkoren för sv jordbrukets utveckling stor uppmärksamhet. I denna skisserade han sina önskemål: högre lantbruksskolor, agrikulturkemiska försöksanstalter, en allmän avdikningsplan, en allmän geologisk undersökning, geognostiska kartor för hela landet, förbättrad boskapsskötsel och ett jordbruksministerium. Han betonade också särskilt kemins betydelse för jordbruket och nyttan av jordbruksförsök av olika slag. Det är troligt att publicerandet av denna skrift ledde till att N kallades att granska förslagen till byggnader m m för Alnarps lantbruksinstitut, och 1861 utsågs han också till institutets förste föreståndare med professors namn (Sprinchorn, s 45). Enligt landshövdingen i Malmöhus län S v Troil förefaller det emellertid inte ha varit alldeles självklart att N skulle erhålla befattningen. När Troil sökte lämplig kandidat till föreståndartjänsten erfor han att flera lantbrukare i Södermanland ansåg att N under sin tid vid Väderbrunn visat ett så opraktiskt handlag att han inte kunde rekommenderas till tjänsten. Troil vände sig emellertid till N:s far i ärendet och denne förklarade att den ende som hade de nödvändiga kvalifikationerna var hans son (Troil, s 170).

På Alnarp undervisade N i huvudämnena lantbruksekonomi och husdjurslära. Efter sex år där övertog han sekreterarskapet i Malmöhus läns hushållningssällskap. Sällskapet och institutet kunde dra ömsesidig fördel av varandra och N kunde sprida sina idéer om jordbrukets utveckling i Tidskrift för landthus-hållning och, när denna upphört, i sällskapets kvartalsskrift. Genom föredrag, artiklar, böcker och översättningar propagerade N ivrigt för sina åsikter. Han förordade import av goda avelsdjur, rationell utfodring, gödning för export mm. Han ivrade för artificiella gödningsämnen och månade om rotfruktsodlingen, särskilt av sockerbetor, och N var troligen den förste i Sverige att förorda inrättandet av frökontrollanstalter. I LA föreslog han 1874 att frökontroll borde höra till de agrikulturkemiska försöksanstalternas uppgifter (Juhlin Dannfelt, s 55 f).

Ett exempel på N:s öppenhet för tekniska innovationer rör centrifugalseparatorn. På en medarbetares förslag ställdes en av G de Lavals (bd 11) första separatorer upp vid Alnarp och institutet blev den sydsv plats framför andra där jordbrukare, mejeritekniker och maskinagenter kunde studera den nya tekniken (Gårdlund, s 35). I detta sammanhang kan nämnas att forskare i industrins tjänst stundom kunde ställas inför uppgiften att fungera som ett slags sakkunniga garanter för ett företags produkter. N tjänade direkt som sådan för Skånska fosfatab som bl a tillverkade gödningsämnen på basis av guano (Eriksson, s 79 f). Givetvis skall detta sättas i samband med N:s intresse för konstgödsling. Redan 1855 skrev han en liten skrift om guanons verkan och användning.

Under 1850-talet ställdes inte teori och praktik mot varandra på samma sätt som tidigare när det gällde jordbruksteknologin. Till denna utveckling medverkade N. Trots att han inte hade någon formell vetenskaplig utbildning hävdade han redan före sin tid som Alnarpsföreståndare att naturvetenskapens senaste rön borde utgöra grunden i lantbruksundervisningen, men han betonade också att det inte var tillräckligt att tillägna sig de teoretiska grunderna, eftersom dessa måste anpassas efter lokala förhållanden. Uppgiften att göra detta och att pröva utländska metoder, resultat och redskap borde, menade han, åvila de jordbruksteknologiska undervisningsanstalter som också skulle vara försöks-fält.

Det var kemin som var den viktiga naturvetenskapen, och N ansåg att jordbruket för att kunna utvecklas krävde ett samarbete mellan fackutbildade kemister och jordbrukare. Kemiska analyser klargjorde vad växter och djur består av och vad de behöver för näringsämnen. Jordbruksförsök av olika slag under fortgående kemiska analyser behövdes, och dessa måste utföras av jordbrukare och kemist i samarbete (Torstendahl, s 94–110).

N utövade ett starkt inflytande på lantbruksundervisningens inriktning och den praktiska forskningen. Vid Alnarp fick han tillfälle att omsätta sina idéer i praktiken. Under 1860- och 70-talen byggde han målmedvetet och med stor energi upp institutet som på kort tid fick en ledande ställning när det gällde åkerbrukets, husdjursskötselns och mejerinäringens utveckling.

Vid sidan av J P Arrhenius (bd 2) framstår N som den främsta vetenskapliga och administrativa kraften inom den yngre generation som förde Nonnens och N 1:s arbete på jordbrukets rationalisering vidare (Utterström, s 652).

Författare

Göran Nilzén

Arkivuppgifter

Brev från N i KB, LUB (71 till G Warholm) o RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om anläggning och beredning af ängar för bevattning eller öfversilning (Gefleborgs läns hushållnings-sällskaps tidning, 1844, Gefle, 4:o, s 9-16; ur LAH 1842). - Det skottska plöjningssättet eller Anvisning till tegplöjning och drilluppläggning. Efter de bästa uti skr utg. Sthlm 1846. 54 s. 2. tillökta uppl 1866. 56 s. [Skrifter, rörande landtbruket, 1.] Övers: Bergen ,1854, 45 s. I utdrag: Läsning för landthushållare i Öster-göthland, utg af Östgötha K hushållnings-sällskaps förvaltnings-utsk, år 1850, Linköping, s 125—152. — Gifver boskapsskötseln i förhållande till åkerbruket vinst eller förlust? (Berättelse öfver förhandlingarne vid det första allmänna svenska landt-bruksmötet i Stockholm 1846, Sthlm (tr Upsala) 1847, s 333—346). — Den svenska exstirpatorn eller så kallade djupgående harfven (Tidskrift för landt-manna- och kommunalekonomien, årg 8, 1847, Upsala, s 127 f, 1 pl). — Om guano, dess verkan, beredning, användande och pröfning. Örebro 1855. 26 s. 2. tillökta uppl 1856. 27 s. 3. omarb uppl 1861. 26 s. Övers: Kristiania 1856, 14 s (Tillaegs-hsefte til Polyteknisk Tidsskrift s å, nr 7). — Sachsiska åkerbrukets utveckling. Efter general-sekr d:r [T] Reunings embetsberättelse. Örebro 1857. (8), 151 s. — Några ord om vilkoren för svenska jordbrukets utveckling. Sthlm 1858. 96 s. — Belgiens åkerbruk. Efter [P A] PoggendorfPs "Die Land-wirthschaft in Belgien" ... m. fl. arb. Örebro 1859. (8), 98 s, 6 pl. - Husdjursskötsel. D 1-2. Örebro 1859—61. 1. Allmän boskapsskötsel, omfattande läran om djurförädlingen, om underhållet ... samt om foderämnenas sammansättning ... 151 s. 2. Nötboskaps-skötsel, innefattande läran om nötboskapens natur o bedömande ... racer ... produktion af mjölk, gödning, m. m. XV, 478 s. 2. omarb uppl Sthlm (tr Lund) 1876-77. (8), 262, (15), 546 s. 3. omarb o tillökta uppl 1888-93. IV, 384, XII, 566 s, 4 pl. - Fredrik Vilh. Sköldebrand. Född 1803 ... Minnesruna. Sthlm 1861. 10 s. [Undert.] 2. uppl så. — Iakttagelser under en resa i Tyskland år 1861. Berättelse inl till K landtbruks-akad. Lund 1861. 82 s. — Foderämnenas sammansättning, gödboskapens beståndsdelar o foderämnenas gödselvärde framställde i trenne större tabeller, jemte beskrifvande text... Örebro 1861. Tv-4:o. 24 s, 2 pl, 1 lös pl i stor fol, även sep: Tabell öfver foderämnenas kemiska sammansättning, uooå. — De rationella grunderna för bibehållandet och höjandet af åkerjordens bördighet (Skaraborgs läns hushållningssällskaps tidning, 1862, Mariestad, s 25-46, 79-91). [Ny utg:] Grunderna för höjandet af... bördighet. Prisskrift, belönt med 100 specier af Skaraborgs läns k hushållnings-sällsk. 2. uppl, försedd med ett tillägg om: Den praktiska tillämpningen. Lund 1862. 62 s. Overs: Grundsaetninger ... Et Priisskrift ... 2. Oplag, forsynet... (Medde-lelser for Landmaend, [red] af N. E. Hofman (Bang), Bd 3, 1863, Odense, s 329-410, även sep, 96 s [inkl Bemaerkninger ...]). — Beskrifning öfver Alnarps landtbruks-institut. Enl styrelsens uppdrag utarb. Malmö 1863. 123 s, 2 kartor, 3 pl. -Några erfarenheter om Korthornsrasen. [Rubr.] Malmö 1867. (5) s. [Undert: H.N.] - Odling af rotfrukter (Landtmanna-bok för 1867 ..., Lund, s 28—41). — Några enkla reglor för skötseln af s.k. köttfår / Om gödning af nötboskap / En förbisedd foderväxt (ibid, s 53—82). — Anvisning till anläggandet af slätter- och betesvallar. Sthlm 1868. 86 s. (Skrifter rörande landtbr, 2.) — Praktisk gödsellära efter D:r E WohT... med åtsk tillägg. Sthlm 1868. 139 s. (Ibid, 3.) — Om kornas utfodring vintertiden (Landtmanna-bok, 1868, s 1 — 19). — Hästkastani-er såsom foder / Qvickrot såsom föder / Om nyttan af grunddikning eller dränering / Reglor för läggning af komposter (ibid, s 37—63). — Om våra gödningsämnen / Om foderämnenas foder- och gödselvärde (ibid, 1869, s 1-30). - De odlade växternas grobarhet och växtperiod (ibid, s 87). — De olika utfodringsämnenas penningevärde ... Föredr hållet vid Malmö landtbruksklubb d 23 sept ... Lund 1874. 16 s, 1 pl. — Om Dyrkningen af Sukkerroer og dens Betydning for Landbruget. [Omsl.] [Khvn] uå. 16 s. [Ur Dagbladets Land-brugstidende.] — Alnarps landtbruksinstitut. Be-skrifn. [Även med omsl: Det XV allmänna svenska landtbruksmötet i Malmö. Alnarps ...] Lund 1881. 82 s, pl 1-8. [Anon, tillskr; tills med flera?] -Redogörelse för sockerbetsodlingen på Alnarp 1880. Lund 1881. 12 s. — Om sockerbetsodlingens vigt för landtbruket. Malmö 1880. 14 s. [Ny uppl] 1882. — Dagens vigtigaste landtbruksfrågor. Lund 1881. 12 s. — P. M. om större gödningsanstalter för nötboskap. Lund 1881. 4 s. — Om de konstgjorda gödningsämnena ([Omsl:] Skånska superfosfat & svafvelsyrefabriks aktiebolaget i Helsingborg. Priskurant å artificiella gödningsämnen, tillverkade under kontroll af ... H N, Alnarp, Helsingborg 1882. s 18-46, Tab I—III). [Nya utg:] 1890. 28 s, 1 tab. (Skånska ... Helsingborg [omsl].) 1900. 31 s, 1 tab. (D:o.) — Vinterutfodring. [Rubr.] Linköping 1884. 4 s. [Undert: Hj. N.] - Om nödvändigheten af nya riktningar inom våra koladugårdar. Lund 1885. 210 s, 2 pl. — Om superfosfatgips som inströ-gödning i stallar och afträdeshus för att binda gödselns ammoniak ... [Rubriktit: Huru bör ladugårdsgödseln bäst behandlas?] Helsingborg 1885. 22 s. [Undert.] Tillägg: Ytterligare om inströgöd-ning ... 13 s. [Ny uppl] 1886. 23, 13 s. - Om odling af sockerbetor och foderbetor. Lund 1885. 24 s. — Uppmaning till odling af sockerbetor. [Rubr.] Lund 1886. 7 s. [Undert.] [Ny utg] Malmö 1887. 7 s. [Undert.] — Om mossars odling och behandling efter nyaste erfarenheter. Gbg 1887. 39 s. — Om thomasslaggmjöl och dess stora värde som gödningsämne. [Omsl.] Lund [1887]. 14 s. ([Omsl:] Smärre skrifter afsedda att utdelas vid husdjurs-premieringen, 12.) — Anvisning till kali-salternas användande vid, o om deras stora betydelse för åkerbruket, trädgårdsskötseln o skogskulturen. Gbg 1887. 31 s. 2., omarb o tillök uppl 1890. 47 s. Övers: Kunstige Gjedningsmidler ..., Kristiania 1887, 32 s. — Nödig gödningsmängd. [Rubr.] Helsingborg 1887. 4:o. (3) s. [Undert.] - Det nya åkerbrukssystemet på sandjord. Gbg 1888. 40 s. — Hvad böra vi göra rörande margarinfrågan och svinpesten? Lund 1888. 40 s. — Om smörundersökningar. Lund 1888. 8 s. — Om gödning af nötboskap. Enkla regler för menige man. Skara 1888. 16 s. (Skaraborgs läns hushållnings-sällskap. Premi-eringsnämndens ströskrift n:o 2.) [Nya utg:] Lund 1891. 16 s. (Även: Vestmanlands läns hushållnings-sällskap.) 1892. 16 s. (Smärre skr afsedda ..., 2.) — Om handseparatorernas stora betydelse för de mindre jordbrukarne. Sthlm 1888. 16 s. [Ny uppl] 1890. 2.[1] omarb uppl 1893. 28 s. 3. d:o 1894. 23 s. 3.[1] d:o 1895. 21 s. 4. d:o 1898. 23 s. [Nya tr] 1898, 1900. - Om ladugårdsgödseln och hennes rätta behandling. Gbg 1889. 40 s. — Huru skall helsotillståndet inom vår nötboskap blifva det bästa möjliga? Gbg 1889. 24 s. — Kort anvisning till odling af sockerbetor. Lund 1889. 23 s. [Ny utg] Helsingborg 1889. 22 s. — Om smörundersökningens nuvarande ståndpunkt. Efter E. Woolny. Lund 1889. 10 s. [Undert.] - Om fördelarne af att odla sockerbetor. Lund 1889. 8 s. — Om Ayrshire--rasen, åkerbruket o ost-tillverkningen i s Skotland. Lund 1889. 60 s, 1 pl. (Aven: Smärre skr ..., 9.) -Köp-gödselns användande. Praktiska regler. Lund (tr Helsingborg) 1890. 31 s. (Ibid, 4.) [Ny uppl] 1899. 30 s. - Svinskötsel. Lund 1890. VIII, 223 s. — Kort anvisning till sandjordens ändamålsenliga skötsel. Gbg 1890. 32 s. - Betaffall. [Rubr.] Helsingborg 1890. (4) s. — Nötboskapens helsovård. Lund 1891. 23 s. [Ny utg:] ... hälsovård. 1892. (Smärre skr ..., 3.) — Huruledes kraftfodring till mjölkboskap och utfodring af betmassa till densamma bäst ordnas. Lund 1891. 39 s. (Ibid, 8.) — Superfosfatgipsgödning till mossar och klöfver-vallar. [Rubr.] Helsingborg 1891. 11 s. [Föret.] -Huru mjölkens fetthalt kan höjas genom nötboskapens förädling. [Omsl.] Sthlm 1891. 20 s. (Även: Medföljer n:o 42 af Nordisk mejeri-tidning ...) 2. uppl 1892. 30 s. — Om gröngödning (J. B. Lawes, Om de odlade växternas näringsämnen, och Om gröngödning af H N, Gbg 1891, s 26-46). - Om skötsel af nötboskap. Lund 1892. 43 s. (Smärre skr ..., 1.) — Enkel anvisning till åkerfältens täckdikning. Täflingsskr ... Prisbelönt af Göteborgs o Bohus läns hushållningssällsk. Gbg 1892. 21 s. [Ny utg:] ... täflingsskr, prisbelönt ... [även omsl: Åkerfältens täckdikning.] Lund 1893. 16 s. (Ibid, 16.) — Om afsättning i vissa främmande länder af lefvande kreatur från Sverige. Reseberättelse af-gifven till K landtbruksstyr. Sthlm 1893. 56 s, 1 tab. (Meddelanden från Kongl. landtbruksstyrel-sen, n:o 10 = 1893: 1.) - Fårskötsel. Sthlm 1894. 173 s, 10 pl. — Nötboskaps-stamhjordame på Sva- löf och Böketofta. Skildrade. Lund 1894. 16 s. -Om fördelen af att odla hafre. [Rubr.] Lund 1894. 8 s. — Huruledes Nils Persson på Åsen utfodrade och skötte sina svinkreatur och af dem beredde sig en stor afkastning. Wexiö 1894. 15 s. [Undert.] [Nya utg:] [Rubr.] Christianstad 1894. 8 s. [Undert.] Lund 1894. 10 s. [Anon.] Vesteråsj894. 12 s. [Anon.] (Vestmanlands läns hushålln.-sällskap, [Premieringsnämnden,] Ströskrift.) Linköping 1895. 12 s. Falun (tr Lindesberg) 1895. 10 s. [Anon.] Venersborg 1895. 11 s. [Anon.] Hernö-sand 1895. 11 s. [Anon.] Nyköping 1895. 14 s. [Anon.] Visby 1900. 11 s. [Anon.] [Med förtitel:] Råd angående svinuppfödning. Folkskrift... utg af Komitén för svinafvelns befrämjande inom Stockholms län. Sthlm 1902. 15 s. [Anon.] — Om vår mejerihandterings höjande och om tuberkulosen inom våra koladugårdar. Sthlm 1895. 68 s. — Landtbruket och de låga prisen. Kalmar 1895. 7 s. (Kalmar läns södra kongl. hushållnings-sällskaps periodiska skrift, N F, h 26 [: bihang].) — Anvisning till val af foderväxter vid odling af vallar. [Rubr.] Lund 1895. 4:o. 15 s. - Korthornsstam-hjorden på Mälby. [Rubr.] Lund [1895]. 8 s. -Vår kreatursexport. [Rubr.] Halmstad 1895. 4 s. [Undert.] — Landtbruket i Skåne. Med en geol. karta ... Lund 1896. 109 s. — Om sillguano och dess värde för och användande vid vårt jordbruk. [Rubr.] Helsingborg 1896. 19 s. Övers: Uber den Heringguano Gbg 1896, 20 s. — De nyaste erfarenheterna om kaligödslingens värde. Gbg 1896. 29 s. (Även: Moritz Fraenckel & C:os utställning af Stassfurts kaliindustris alster vid 18 allm sv landtbruksutst 1-6 juli 1896 i Malmö, Gbg 1896 [: bilaga].) — Om thomasfosfatets värde och användande vid åkerbruket. Gbg 1896. 47 s. Övers: Khvn 1896,48 s; Tuomaskuonan arvo ..., Jyväsky-lä 1897, 40 s. — Norsholms hornboskapsstam. [Rubr; omsl: Hornboskapsstammen på Norsholm.] Lund 1896. 8 s. — Nya erfarenheter om kalisalter-nas användande till sockerbetor. Lund 1897. 8 s. — Kaligödsling för korn och potatis enligt [M] Msrc-ker och [P] Wagner. Lund 1897. 8 s. - Om tho-masfosfats bedömande. [Rubr.] Helsingborg 1897. 4:o. (2) s. [Undert.] [Ny uppl] 1898. - Underhaltigt superfosfat. [Rubr.] Helsingborg 1897. 4:o. (2) s. [Undert.] [Ny uppl] 1898. - Om kalisalternas värde och användande, enligt de allra nyaste erfarenheterna. Gbg 1899. 47 s. — Enkla regler i fårskötsel för mindre jordbrukare. Jönköping [1912]. 20 s. — Anon tillägg till art av L v Post se P. M. Hebbe, Den sv lantbrukslitteraturen, 2, Sthlm 1945, s 249; förord i P Wagner, De odlade växternas ändamålsenliga gödning, Malmö 1891; medv i bla: LA, Handl (o Tidskr) 1842, 1850, 1872, 1879, 1888, Sthlm; Tidskrift för landtmän, 1890, 1894-96, Lund; även: Tidskrift för svenska landtbruket o dess binäringar, Sthlm, 4:o; Illustrerad/Svensk landtbrukstidn, Sthlm, fol; vidare Snällposten o SDS (lantbruksavd), bla 4/8 1891, 27/5 1892, 22/7 1893, Malmö, AB 5/8 1891, SvD 18/8 1891, Vårt land 18/8 1891, Sthlm, o NDA 17/3 1894.

Utgivit: Nyköpings läns hushållnings-sällskaps handlingar för år 1848(—1853 och 1854). Nyköping 1849—55. [Anon.] — Elfsborgs läns norra kgl. hushållnings-sällskaps årsberättelse för år 1855(— 1861). Venersborg 1856-62. [Anon; sekr.] - Tidskrift för landthushållning. Årg [l]-6, 1863-68. Malmö 1863-69 [omsl]. 257, 256, 266, 257, 260, 261 s. — Malmöhus läns kongl. hushållnings-sällskaps handlingar år 1867(—1871), forts: ... qvar-talsskrift för 1872(—1876). Malmö 1868-76. [Anon.] - Landtmanna-bok för 1867(-1869). Af lärarne vid Alnarps landtbruks institut. Lund 1867-69. 82, (13) s; 98, (8) s, 1 vikt tabell; 95 s. [Anon.] — Förhandlingarne vid det elfte allmänna svenska landtbruksmötet i Malmö 1865. Örebro 1867. 229 s. [Anon; sekr.] — Redogörelse för det femtonde allm sv landtbruksmötet i Malmö 1881. Malmö 1888. 286 s.

Översatt: G. C. Patzig, Enkel och lättfattlig anvisning till ängs vattning, Sthlm 1845, 68 s (anon); J Caird, Englands åkerbruk åren 1850—1851, Örebro 1855, XXIV, 432 s, 1 karta; Om bästa sättet att odla turnips, diskussion i Londons Farmers klubb 1855, Örebro 1856, 22 s; H. Rasch, Om medlen att förbättra våra lax- och sötvattens-fisken, jemte fullst anvisn till idkande af konstmessig fiskafvel, Örebro 1858, 168 s; J B Krarup, Landt-bruks-betraktelser, nedskr efter en resa öfver danska öarne, Örebro 1866, 79 s (även förord); E de Laveleye, Nederländernas åkerbruk, Lund ... 1866, 169 s, s 171, 170; dens, Åkerbruket i Belgien, Sthlm 1867, (8), 184 s; H. J. G. A. Lacoppidan, Landthushållningslära, företrädesvis för mindre landtbruk, utg af K danska hushållnings-sällsk, Sthlm 1869, (8), 399 s, 2. uppl 1873, 401 s, 3. uppl 1877, 377 s; M. Maercker, De konstgjorda gödningsämnenas ändamålsenligaste användande, Sthlm 1879, 85 s; C S Read & A Pell, Hvad hafva Europas landtbrukare att befara af den amerikanska täflan?, Lund 1880, 192 s; V. Prosch, Anvisning till landthästens behandling, för mindre jordbrukare, Lund 1883, 60 s (även med omsl: Smärre skrifter afsedda att utdelas vid husdjurspremieringen, 14); H. C. Hansen, Huru en ändamålsenlig och billig hönsgård för 20 till 100 höns bör ordnas efter våra förhållanden, Lund 1886, 16 s (ibid, 7), 2. uppl, stereotyperad, 1898; P Wagner, Några praktiskt vigtiga gödningsfrågor, enl de nyaste forskningsresultaten besv, Lund 1887, 108 s (Skrifter utg af Allmänna sv föreningen för odling o förädling af utsäde [omsl: ... af Svenska utsädesföreningen, 1]); dens, De nyaste erfarenheterna om tjiomasslaggen, Lund 1887, 23 s (bearb, ibid [3]), 2'. uppl 1889; J. J. Mortensen, De farligaste ogräsens växtsätt och utrotande, Lund 1887, 63 s (ibid [2]); A. Stutzer, Stallgödsel och konstgödning, kort anvisn till stallgödselns rätta behandl o de konstgj gödningsämnenas användande, Gbg 1889, 55 s, 2. uppl s å; K Rumker, Anvisning till våra sädesslags förädling, Malmö 1890, 148 s (Skrifter i landtbruk utg af Skånska frökontoret, 1); P Wagner, Anvisning till superfosfats och thomasmjöls rätta användande såsom gödningsämnen, Lund 1890, 39 s (även Smärre skrifter ..., 11); H. von Mendel, Anvisning till val och skötsel af moderston samt till fölens behandling och uppfödande, Lund 1890, 41 s (ibid, 5), [ny uppl] 1899, 40 s; dens, Friesiska stamboks-föreningens skildring af den holländska nötboskapen och dess friesiska stam, Lund 1891, 34 s, 3 pl (ibid, 6); M Maercker, Praktiska erfarenheter om resultaten af kalisalterrias, särskildt kainitens, användande, jemte fullst anvisn till deras rätta begagnande, Gbg 1891, 53 s; dens o A Morgan, Ut-fordringsrationer [omsl: Utfodringsrationer] vid ringa hö- och halmtillgång ... jemte ett Tillägg, Norrköping 1894, 15 s; Om chilisalpeterns stora värde för trädgårdsskötseln, Lund 1896, 14 s; M Weitz, Huru mycket chilisalpeter bör man använda på åkern och när bör den utströs?, Lund 1896, 16 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Civildep:s konseljakter 17 maj 1861, nr 9, o 17 sept 1886, nr 18, RA.

J A Almquist, Södermanlands läns k hushålln:-sällsk 1814-1914, 1 (1914); G Eriksson, Kartläg-garna (1978); T Gårdlund, Ett världsföretag växer fram. Alfa-Laval 100 år (1983); H Juhlin Dannfelt, LA 1813-1912 ... (1913); O Mannerfelt, Älfs-borgs läns hushålln:sällsk:s hist 1812-1912, 2 (1912); Ny ill tidn (1899), s 137; K Rydå, Boken o plogen. Lantbrukets skolor under 150 år (1981); SMoK; C Sprinchorn, Malmöhus läns hushålln:-sällsk:s hist (1922); E Sylwan, Den sv betsockerindustrien (1932); R Torstendahl, Teknologins nytta (1975); S G v Troil, Minnen från en sjuttioårig lefnad (1877); Under Lundagårds kronor, 2 (1921); G Utterström, Jordbrukets arbetare (1957); H Winberg, Landtbruks- o mejeriinstit vid Alnarp ... 1862-1912 (1913), s 7 f, 23, 56. - Nekr över N i Tidskr för landtmän 1899, s 163-167.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hjalmar O Nathorst (Nathhorst), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8764, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Nilzén), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8764
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hjalmar O Nathorst (Nathhorst), urn:sbl:8764, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Nilzén), hämtad 2024-04-20.