Biografi

Marcks von Würtemberg, släkt, härstammande från fortifikationskassören Johann Marcks (d 1710) i Pernau. Denne skall enligt obestyrkt uppgift (Stiernman) ha varit son till en överstelöjtnant i Gustav II Adolfs armé. Enligt N W Marks von Würtenbergs genealogier skulle denne överstelöjtnant ha hetat "Marcks von Reutlingen", vilket torde vara en förvanskning av namnet på överstelöjtnanten Marx von Rehlingen, en son (AOSB 1:12) till den sv regeringens fordringsägare geheimerådet Marx Conrad von Rehlingen. Att denna identifiering – även frånsett frågan om förnamn och efternamn – troligen är felaktig framgår av att släkten von Rehlingens vapen (Kneschke) var ett helt annat än M:s och av att Marx von Rehlingen blev dödligt sårad i slaget vid Lützen 1632 (Sveriges krig), medan Johan Marcks uppges (N W Marks von Würtenberg) ha varit född i Bremen först omkr 1640. Av Johan Marcks' söner stupade Eric Johan Marcks (1696–1714) i slaget vid Storkyro. De båda övriga naturaliserades som sv adelsmän 1720 med namnet Marks von Wirtenberg. Den i naturalisationsbrevet förekommande uppgiften, att de på fädernet härstammade från en adlig ätt i furstendömet Württemberg, har inte kunnat verifieras.

Den yngre av de båda naturaliserade bröderna, Carl Gustaf Marcks von Würtenberg (1693–1775), hade blivit tillfångatagen av ryssarna vid deras erövring av Pernau 1710 men rymt året därpå. Han deltog i försvaret av Stettin 1713, slaget vid Storkyro 1714, norska fälttåget 1718 och försvaret av Södermanlands kust mot ryssarna 1719 samt fick överstelöjtnants n h o v 1760. I slutet av 1720-talet köpte han säteriet Högsrum i Fliseryd, Kalm. I två äktenskap hade han sammanlagt 20 barn, av vilka 15 nådde vuxen ålder. Bland de 8 sönerna var Nils Wilhelm Marks von Würtenberg (1743–1817), som befordrades i justitierevisionsexpeditionen till revisionssekreterare 1777. Wilhelm Marks von Würtenberg blev ledamot av rikets ärenders allmänna beredning 1793 och av rikets allmänna ärenders beredning 1809 samt slutligen justitieråd 1810. Han blev LVVS 1776, var ledamot av riddarhusdirektionen 1779–1812 och blev hedersledamot av VHAA 1808 och ledamot av SkS 1815. För eftervärlden är han mest känd genom att han i ett omfattande manuskript (23 band) sammanförde allt tryckt och i RHA förvarat otryckt material om den introducerade sv adeln. Detta verk testamenterades till riddarhuset (mikrofilm dep i RA), där det kom att bli den huvudsakliga grunden för G Anreps (bd 2) tryckta ättartavleverk. Enstaka brev till honom finns i Ericsbergsarkivets autografsamling. Hans äldre bror fänrik Magnus Fredrik Marcks von Würtenberg (1740–1815) kom genom sitt första äktenskap i besittning av Fliseryds krutbruk vid Läggevi i Fliseryd. Han blev löjtnant 1773 och fick kaptens avsked 1774 och krigsråds karaktär 1812. Hans son i ett senare gifte Johan Fredrik Marcks von Würtenberg (1782–1838) deltog i kriget mot Norge 1808 och fick kaptens avsked 1812, ärvde krutbruket efter fadern och fick krigsråds n h o v 1830.

Magnus Fredrik Marcks von Würtenbergs och Nils Wilhelm Marks von Würtenbergs farbror sedermera fältmarskalken Gotthard Wilhelm Marcks von Würtenberg (M 1), den äldre av de båda 1720 naturaliserade bröderna, blev friherre 1759. I sitt andra äktenskap – med en dotter till landshövding Axel Erik Gyllenstierna (bd 17, s 593) – var denne farfars farfar till statsrådet och presidenten Erik Teodor Marks von Würtenberg (M 2). Syster till honom var föreståndarinnan för Whitlockska samskolan i Sthlm Julia Ulrika Brigitta Marks von Würtemberg (1863–1941). Bror till Erik och Julia Marks von Würtemberg var översten för Norra skånska infanteriregementet Robert Olof Marks von Würtemberg (1868–1961). Som pensionerad skrev han Min barndoms Linköping (Skriftserie utg av Föreningen Gamla Linköping, 2, 1955) och Ur minnets gömmor (1958). Rester av Robert Marks von Würtembergs arkiv finns i KrA. En kusin till dem var far till överste Klas-Erik Wilhelm M (1914–76). Klas-Erik M var gift med barnboksförfattarinnan Ulla M, f Linroth (f 1914).

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Johann Marcks: N W Marks von Würtenbergs genealogier, RHA; F Arfwidsson, Försvaret av Östersjöprovinserna 1708–10 (1936); Fortifik 3:1–2, 6:2; AA v Stiernman, Matr öfwer Swea rikes ridderskap o adel, 2 (1755), s 1333. – Marx von Rehlingen: E 173 o 693, RA; AOSB 1:12, 2:7 o 2:9 (1895–1977); Sveriges krig 1611-32, 4-6 (1937–39). – Marx Conrad von Rehlingen: Germanica, vol 26: 11/21 aug 1648, E 173 o 639, RA; AOSB 1:9, 1:11:2 o 1:12 (1946-77); EH Kneschke, Neues allgemeines Deutsches Adels-Lexicon, 7 (1867). – Eric Johan Marcks: Originalgenealogierna, RHA; Lewenhaupt. – Carl Gustaf Marcks von Würtenberg: M 1112, Sköldebrevsaml, RA; Lewenhaupt; S Schartau, Om försvarsväsendet på Gotland 1710-21 (KFÅ 1910), s 241; S A:son Sparre, Biogr ant:ar ... 1623–1779 (K Västmanlands reg:s hist, 4, 1930); M Tärnfors, Historik över Fliseryds socken (1979), s 92, 130; F Wern-stedt, Om främmande adels naturalisation o introduktion på sv riddarhuset under storhetstiden (PHT 1937). – Nils Wilhelm Marks von Würtenberg: Broomé; Carlander; B Hildebrand, Matr över ledamöter av ... VHAA 1753–1953 (1954); dens, Handbok i släkt- o personforskning, 1 (1961), s 110 f; H Schiick, VHAA, 7 (1943), s 139, 141, 169, 221 f, 251, 259 f, 263, 266 ff, 270, 287, 364 f, 410; SMoK; Sveriges riddarhus (1926); B Wedberg, Nils Wilh Marks von Würtenberg (Festskr tillägn Erik Marks von Würtemberg, 1931) o där anf källor; dens, Konungens högsta domstol 1809–44 (1940); F Wernstedt, Ur riddarhusgenealogiernas hist (GSFÅ 1937), s 53–56; dens, Adl ätten "Bär-felts" nr 196 tidigare led. Ett bidr till riddarhusstamtavlornas hist (PHT 1944–45); dens, Riddarhusets stamtavlor. Historik, läge, önskemål (Skr utg av Genealog foren, 2, 1946), s 8–14. – Magnus Fredrik Marcks von Würtenberg: M 1112, Industri, vol 17, RA; F Rudelius, Kalmar regementes personhist 1623-1927, 1 (1952); Tärnfors, a a, s 506 ff, 514. -Johan Fredrik Marcks von Würtenberg: M 1112, Landsh:s i Kalmar län skr till K M:t, vol 54: 28 jan 1830, RA; Rudelius, aa, 2 (1955); Tärnfors, a a, s 314, 323, 514, 521. – Julia Ulrika Brigitta Marks von Würtemberg: O Rabenius, Julia Marks von Würtemberg (SvD 27 dec 1941); dens, Mellan Sthlms strömdrag (1943). – Robert Olof Marks von Würtemberg: B Broomé, Privatarkiv o enskilda personers arbetspapper i KrA (Kommissionen lör riksinventering av de ensk arkiven. Bulletin nr 1, 1963); G Gerdner, Parlamentarismens kris i Sverige vid 1920-talets början (1954); PÅ N:son Kellin, F översten frih Robert Olof Marks von Würtemberg (KrVAH 1961, s 248 f); L Kihlberg, Karl Staaff, 2 (1963); SFL 1951–55 (1959) o 1956–60 (1963); Robert Marks von Würtemberg (SvD 4 mars 1961); Väd 1953 (1953). – Klas-Erik Wilhelm M: Klas-Erik M (SvD 4 febr 1976); Väv, Stor-Sthlm (2. uppl, 1962).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Marcks von Würtemberg, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9075, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9075
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Marcks von Würtemberg, släkt, urn:sbl:9075, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-19.