Meriter

Lundgren, Carl Martin, f 9 (enl fdb 11) febr 1780 i Vitaby, Krist, d 18 nov 1852 i Ystad, S:ta Maria. Föräldrar: bryggaren Hans L o Boel Christina Löfstedt. Anställd hos handelsmän i Ystad o Landskrona, burskap som handlande i Ystad 19 aug 05, drev olika affärs- o handelsrörelser från 05, kommerseråds titel 11 maj 18, ordf i dir för Ystads sparbank 27–42, engelsk vicekonsul 16 juni 29, innehade ett flertal kommunala förtroendeuppdrag, bl a som brandchef o ordf i hamndir o i stadens äldste, allt i Ystad, led av styr för Skånska hypoteksfören 36–38, ordf i styr för Skånska privatbanken från april 40.

G 23 (ej 9) nov 1806 i Ystad, S:t Petri, m Margaretha Magdalena Giutzelke, f 23 juli 1783 där, ibid, d 10 mars 1854 där, S:ta Maria, dtr till handelsmannen o garverifabrikören Jacob Emanuel G o Fredrica Elisabet Bryning.

Biografi

L:s far flyttade 1783 med familjen till Ystad, där han blev medhjälpare vid sin svärfars bryggeri. Han ärvde senare företaget och hade råd och möjlighet att ge sin barnskara en god uppfostran. L fick affärsutbildning med lärlingsår vid affärshus i Landskrona och hemstaden och undervisning i tyska av språkmästaren vid LU. Tidigt visade han prov på affärsbegåvning och sinne för djärva spekulationer och hade en ovanlig arbetsförmåga. 1805 erhöll han burskap som handlande i Ystad och köpte s å tre fastigheter, där han lät bygga magasin och inreda kontor för sin handel med främst spannmål och kolonialvaror. Genom sitt giftermål blev han svärson till en av Ystads rikaste män och befryndad med flera av stadens mest inflytelserika borgare.

Grunden till sin förmögenhet lade L under krigsåren 1808–13 som engelska statens kommissionär – titeln som engelsk vicekonsul fick han först långt senare – i Ystad, vars hamn under dessa år var av betydelse för engelsmännens krigföring. En engelsk flotteskader var långa perioder stationerad i Östersjön, och L blev dess proviantleverantör. Han kunde dessutom på goda villkor köpa av engelsmännen kapade handelsfartyg med värdefulla laster. Denna verksamhet plus den under kontinentalsystemet via Gbg och Ystad pågående transitohandeln mellan England och tyska östersjöstäder gav väldiga vinster, särskilt som de speciella omständigheterna gjort L till en av Ystads största redare.

Efter tomtköp och jordbyten med staden och tulldirektionen lät L 1813–14 uppföra en palatsliknande byggnad vid Österport. Den omgavs av en praktfull trädgård, och på övre våningen lät han inreda en privat teaterlokal, som rymde 200 åskådare. L:s kusk och betjänt bar livré, han var vid flera tillfällen värd för medlemmar av kungafamiljen och hans födelsedag firades under en lång följd av år som en stadens högtidsdag. 1820 förvärvade han Stora Herrestad (Malm), ett frälsesäteri på 2 000 har, och senare godsen Rynge (Malm) och Glimmingehus (Krist). Han upparbetade egendomarnas avkastning, anlade planteringar och lät på Stora Herrestad uppföra både fattighus och länets största brännvinsbränneri.

Vid mitten av 1830-talet upphörde L med den egentliga handelsrörelsen för att ägna sig åt penningplacering och bankirverksamhet. En stor del av Ystads innevånare kom att på något sätt stå i ekonomiskt beroende av honom; bl a hade han inteckningar i flertalet av stadens fastigheter. Hans verksamhet omfattade 300 konti med en årlig omsättning av 11 à 12 milj rdr. L hörde till grundarna av Ystads sparbank och Skånska hypoteksföreningen. Han hörde inte till stiftarna av Skånska privatbanken men blev senare som direktionens ordförande bankens ledare under 11 år. Under sitt sista levnadsår motsatte sig L, som kallats "det enskilda bankväsendets grand old man", försöken att etablera upp- och avskrivningsräkningar som rörelsegren i Skånska privatbanken. L:s yttrande i detta sammanhang har fått tjäna som en auktoritativ sammanfattning av den negativa synen på inlåning från allmänheten (Nilsson, s 19).

L engagerade sig gärna i kommunala angelägenheter och nedlade ett i flera fall uppoffrande och oegennyttigt arbete på Ystads välfärd. Han var en period ordförande för stadens äldste och var i övrigt speciellt verksam inom fattigvården och hamnförvaltningen. Han var maktlysten och hade svårt att fördra opposition i någon form. Ystads kommunala strider, i vilka L var den ena fraktionens ledare, blev riksbekanta. Han utövade en omfattande välgörenhet både offentligt och i det tysta men var hård och precis i affärer. Härsklystnad, skarpa affärsmetoder och framgångar skaffade honom många fiender och avundsmän.

1809 hade en av L:s drängar hittats med avskuren strupe i sin säng. Ryktet visste snart berätta att L hade dräpt honom, men av läkare och kämnärsrätt fastslogs att det rörde sig om självmord. 1830 uttogs stämning på L av juristen Åke Kull, vilken som ombud för den döde drängens bröder krävde ett ansenligt skadestånd. Följden blev en långvarig, invecklad och för svaranden pinsam process, som efter att ha fullföljts genom alla instanser slutade med att L förklarades oskyldig och Kull dömdes till landsflykt.

Den långe och magre L var stel och allvarlig till sitt väsen men deltog gärna i societetens umgängesliv och var under närmare 25 år ålderman i ystadsavdelningen av S:t Knuts gille. En stor del av L:s efterlämnade förmögenhet – 2 milj rdr – gick till hans måg lagman T Sylvan. Dennes dotterbarnbarn, som bar namnet Rosencrantz, överlämnade 1924 den berömda medeltidsborgen Glimmingehus som gåva till sv staten.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

Strödda brev från L i LUB o RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: [Rättegångsinlagor 24/9 o 13/12 1832] (Handlingar och skrifter uti... mål, emellan ... Åke Igelström Kull och commercerådet C. M. Lundgren, angående yrkad bestraffning å Kull for ... falska angifvelser [rubr], Sthlm 1833, 4:o, s 11–36). – Underdåniga påminnelser ... vid ombudsmannen Åke J. Kulls senare skrifter i målet, angående å Kull yrkadt ansvar ... Sthlm 1834. 4:o. 8 s. [Enl Linnström.] – Kort beskrifning öfver Ystads hamn till 1846 års slut, for bedömandet af ett möjligt statsanslag till bidrag vid hamnens fullbordande. [Rubr.] Sthlm 1848. 8 s, 1 vikt karta. [Undert tills med J. Robert Lundström m fl.] – Upplysningar, med afseende på Ystads hamnbyggnad. Ystad 1849. 28 s, 2 bl tab.

Källor och litteratur

Källor o litt: A J Afzelius, verser till L:s minne (Skånska Telegrafen 22 nov 1852); G Aulin, Självbiogr anteckn:ar (Skr utg av Ystads fornminnes-fören, 3, 1932); S Carlsson, Ståndssamhälle o ståndspersoner 1700–1865 (1949); B H[ildebran]d, rec av K Kocks nedan a a (PHT 1931, s 261–263); dens, rec av Wilkens nedan a a (PHT 1933, s 191 0; K Kock, Skånska privatbanken. Minnesskr (1931); Y Lyttkens, Var kommerserådet mördare? (1958); F W Morén, Kommerserådet C M L (Skr utg av Ystads fornminnesfören, 6, 1952); dens, Ystads hist, 2 (1953); Göran B Nilsson, Banker i brytningstid. A O Wallenberg i sv bankpol 1850–56 (1981); N C Psilander, Ystads hist (1858); O Rydbeck, Glimmingehus (1932); H Schiller, Skåne genom två sekler (1934); SjSk l, s 608; E Sommarin, Skånska hypoteksfören 1836–1936 (1936); J Stenberg, Sparbanken i Ystad 1827–1927. Minnesskr (1927); S G v Troil, Minnen från en sjuttiotreårig lefhad (1877); E Wiberg, Sankt Knuts gille i Ystad (1937); dens, Bröder o systrar i Sankt Knuts gille i Ystad. En matr ... (1938); C L Wilkens, Minnen från Ystad under 1800-talets förra del, ed F W Grönwall (1932); L Zielfelt, Kommerserådet Lundgrens i Ystad släkt (1950). – Art:ar om L i (Malmö) Alleh 14jan 1834 o i Ystads Alleh 28 april 1952; nekr över L i Skånska Telegrafen 19 nov 1852.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Martin Lundgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9826, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-11-06.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9826
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Martin Lundgren, urn:sbl:9826, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-11-06.