Meriter

1 Lyckholm, Johan Wilhelm, f 21 febr 1846 i Sjögestad, Ög, d 5 maj 1894 i Örgryte, Göt. Föräldrar: rusthållaren Anders Persson och Christina Johansdtr. Bokhållare o bryggmästare vid Emiliedals bryggeri, Örgryte, anställd vid Kristiania bryggeri, Norge, 71, bryggmästare vid Ytteborgs bryggeri, Kristiania 73–80, drev bryggeriet J W Lyckholm & co från 81, led av kommunalfullm i Örgryte juni 85–dec 93, av bestyreisen för industriutställn i Gbg 1891, av AK 91–92. – Ogift.

Biografi

Johan Wilhelm Andersson var lantbrukarson från Östergötland och kom som 16-åring i tjänst hos sin avlägsne släkting Adolf Fredrik Ericson i Gbg. Denne hade 1862 inköpt Emiliedals bryggeri i Örgryte, som utbyggdes för tillverkning av framför allt svagdricka. L blev med tiden bryggmästare och bokhållare på Emiliedal och därefter under några år på bryggerier i Kristiania. I slutet av år 1878 reste han till Tyskland for att ytterligare studera den bayerska öltillverkningen.

Medan L vistades i Kristiania, tog han upp diskussion om anläggning av ett bayerskt bryggeri i anslutning till Emiliedal. Sedan han på hösten 1879 återkommit från Tyskland – han antog då sin mormors släktnamn Lyckholm – började han förverkliga sina planer, som överflyttades från Ericsons till Lyckholms intressesfär, men det var Ericson som ekonomiskt stod bakom planerna. Från lantbrukaren P Oléhn inköpte L 1/24 mantal av egendomen Skår i Örgryte, och avsöndringen benämndes Wilhelmsdal. 1880–81 genomfördes byggnadsarbetena, och hela bryggeriinredningen levererades av A L Thunes maskinfabrik i Kristiania. Sitt nya företag benämnde han J W Lyckholm & co, men han var ensam innehavare av firman.

I juni månad 1881 var L färdig att utsända sitt bayerska öl – det försåldes på buteljer med etiketter, en nyhet i Gbg. Han upptog därmed med framgång konkurrens med de övriga göteborgsbryggerierna, framför allt med J A Pripp & son. De vinster som bryggeriet gav möjliggjorde snart för L att genomföra rationaliseringar av öltillverkningen. Han blev på detta område en pionjär inom sv bryggerihantering.

Vid den bayerska öltillverkningen spelade kylningen en fundamental roll; vörten skulle kylas till jäsningstemperatur, jäskällarna skulle kylas och lagerkällarna skulle hållas vid en temperatur nära 0°C. Den erforderliga kylningen åstadkoms med is, och stora utrymmen måste reserveras för denna. Uppfinningen av kylmaskinen 1876 innebar en radikal forändring. Från den berömda engelska maskinfirman Pontifex & Wood inköpte L 1887 en kylmaskin – en absorptionskylanläggning, som blev en investering som väl betalade sig. Följande år togs ett lika epokgörande steg.

Genom Pasteurs arbeten hade huvudprocessen i öltillverkningen och jäsningens natur blivit klarlagda. Pasteur hade också riktat uppmärksamheten på faran av jästens infektion och rekommenderat en metod att rena jästen från bakterier. En långt rationellare metod var att skapa ren jäst genom renkultur. Denna geniala idé hade till upphovsman E Chr Hansen vid Gamle Carlsberg i Khvn. Hansens revolutionerande metod innebar att man genom renkultur kunde säkra sig en jäst, som var befriad från skadlig vildjäst, och att man kunde välja den jästart man vid varje tillfälle önskade. Den av Hansen och Kühle konstruerade propageringsapparaten möjliggjorde för bryggerierna att kontinuerligt producera renodlad jäst. Den del av ölproduktionen som tidigare haft en svårbemästrad och slumpartad karaktär kom genom den Hansenska metoden att överföras till den vetenskapliga zymotekniken. 1888 införde J W Lyckholm & co troligen som första sv bryggeri propageringsapparat enligt Hansen–Kühles system.

L:s rationaliseringar märktes också på andra områden. 1889 anskaffade han ölfiltrar varigenom man erhöll den särskilda glansen på ölet. En annan förutseende åtgärd var installation 1887–88 av elektrisk belysning i bryggeriet medelst dynamo. De gjorda investeringarna förde fram L:s företag i främsta ledet bland sv bryggerier, och produktionen utvidgades avsevärt. Tillverkningen steg från ca 15 000 hl 1888 till över 30 000 hl 1891, och L började närma sig de siffror som det överlägsna Prippska företaget representerade.

Ytterligare en betydande investering gjorde L i början av 1890-talet. Det gällde bryggeriets försörjning med vatten. Då L av Göteborgs vattenledningsstyrelse, som levererade vatten till bryggeriet, ej kunde utverka ett mera långsiktigt kontrakt, som kunde garantera en produktionsutvidgning, inköpte L 1890 av tre Kallebäcksbönder ett lämpligt markområde i Kallebäck. Därifrån lät han draga en 1,7 km lång vattenledning, som från hösten 1892 försåg bryggeriet med erforderliga kvantiteter utmärkt källvatten. Kring frågan om L:s vattentäkt utvecklade sig sedan en tvist med Gbgs stad, som ansåg sig ha ensamrätt till allt källvatten inom Kallebäcksgårdarnas områden. Tvisten avgjordes efter L:s död av HD (14 sept 1897) till Lyckholmsbryggeriets fördel.

De stora investeringarna kunde L till största delen genomföra med egna medel, eftersom den lönsamma bryggerirörelsen gav årliga tillskott på mer än 100 000 kr. 1893 hade det egna kapitalet genom ackumulerade vinstmedel växt till 991 000 kr, utgörande 81% av balanssumman. Under 13 års verksamhet hade han skapat en miljonförmögenhet, och denna var placerad i ett modernt bryggeri, som hävdade sig väl i den skärpta konkurrensen på ölmarknaden. Hans hälsa hade emellertid varit vacklande, och han avled endast 48 år gammal.

Författare

Artur Attman

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: A Attman, Bryggerinäringen i Gbg, 2 (1961); dens, Gbg 1863–1913 (Gbgs stadsfullm 1863–1962, 1:1, 1963); S Carlsson, Lantmannapolitiken o industrialismen (1953); Lyckholms bryggeri 1881-1931 (1933); B Nyberg o B Ygge, Källorna i Kallebäck (1976).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Wilhelm Lyckholm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9970, Svenskt biografiskt lexikon (art av Artur Attman), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9970
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Wilhelm Lyckholm, urn:sbl:9970, Svenskt biografiskt lexikon (art av Artur Attman), hämtad 2024-04-24.