Nils I Löfgren

Född:1797-09-28 – Högsby församling, Kalmar län
Död:1881-12-07 – Högsby församling, Kalmar län

Präst, Fornforskare


Band 24 (1982-1984), sida 512.

Meriter

Löfgren, Nils Isak, f 28 sept 1797 i Högsby, Kalm, d 7 dec 1881 där. Föräldrar: inspektorn Nils Daniel L o Gustafva Lundeberg. Elev vid Kalmar trivialskola 2 maj 11, inskr vid LU 30 sept 19, teol dimissionsex där 29 maj 21, prästex i Kalmar 13 dec 21, prästv där 14 dec 21, adjunkt i Vickleby, Kalm, 17 dec 21, tf kh i Sandby, Kalm, 9 okt 22–4 maj 25, tf komminister där 5 maj 23–4 maj 25, adjunkt i Ryssby, Kalm, 5 maj 25–11 juni 28, v pastors n h o v 1 april 29, förordn att bestrida pastoralvården i Kalmar 1 juli 29–30 april 34, komminister där 25 juni 33 (tilltr 1 maj 34)–31 maj 43, sekr i Kalmar nykter-hetsfören 40, v ordf där 41, domkyrkosyssloman i Kalmar 27 okt 41, pastoralex 22 dec 41, kh i Fagerhult o Kråksmåla, Kalm, 15 maj (tilltr 1 juni) 43, prosts n h o v 27 dec 45, tf prost i Handbörds kontrakt 22 sept 55, ord prost där 10 mars 58–80, kh i Högsby o Långemåla, Kalm, från 12 nov 58 (tilltr 1 maj 60). – KorrespLVHAA o Sv fornskriftsällsk 44.

G 7 sept 1832 i Vissefjärda, Kalm, m Sophia Ulrika Klinth, f 7 nov 1803 i Kalmar slottsförs, d 29 okt 1882 i Högsby, dtr till kh Anders K o Helena Maria Svebilius.

Biografi

Vid sju års ålder kom Nils L till Öland, där fadern var inspektor på några gårdar. 1810 flyttade L:s familj för en tid till prosten N J Lundeberg i Persnäs för att sköta dennes gård och hushåll. L hade "ifrån sina första barndomsår ... funnit sitt största nöje i att i sina lekar efterapa det som hörde till prästeämbetet" och hade "vid tilltagande år" (L:s dagbok) fått lust till studier. Det var därför han 1811 sattes i skola i Kalmar. Redan 1813 blev han informator på Öland åt landsfiskal Lars Olsbons söner i byn Karlevi, Vickleby socken, och hade fått biskop Stagnelius' tillstånd att kombinera denna syssla med sina egna studier i Kalmar. Konditionen hos familjen Olsbon varade med avbrott för studier i Lund och en informatorstjänst i Döderhult ännu 1822. Även framdeles räknade han hemmet i Karlevi som sitt.

Redan som barn hade L intresse för forntiden. Troligen var det själva det öppna, öländska landskapet, där stensättningar, gravhögar och husgrunder så tydligt avtecknade sig, som gav honom avgörande intryck. Under sin prästtjänstgöring på olika orter på Öland och i Småland hade L ögon och öron öppna för minnesmärken, folklore och dialekter. Både i sin dagbok och sina många samlingar visar han tidigt en lätthet att uttrycka sig klart och tydligt. Det verkar som om han nästan alltid gått omkring med papper och penna till hands. Han är en god iakttagare och uttrycker sig väl både i ord och i bild. Huvudintresset ägnar han kyrkorna. L:s iakttagelser har här ett speciellt värde, eftersom så mycket av vårt medeltida arv höll på att försvinna eller förvanskas under hans tid. Men han hade också sinne för annan bebyggelse. Hans fina teckningar från Kalmar, Lund och dess omgivningar är värda allt beröm, liksom exempelvis av kyrkbyarna i Vickleby och Sandby. Av stort intresse är också den bild han ger av ett skurverk, där kalkstenar slipas, och av ruinerna på Björnö.

L tecknade både med bläck och med blyerts; ibland färglade han med ljusa akvarellfärger. Bilderna är ytterst detaljrika och, så långt man kan kontrollera dem, utomordentligt pålitliga. Detaljrikedomen är så stor att teckningarna med fördel kan reproduceras i kraftig förstoring. De åtföljande beskrivningarna gäller huvudsakligen kyrkobyggnaderna, inte inventarierna, men dessa i sin tur är så noggrant återgivna på teckningarna att man får värdefulla upplysningar också om dem. Avbildningarna av Ölands kyrkor blev i stor utsträckning kopparstuckna och signerade av C P Ringberg i Abraham Ahlqvists arbete Ölands historia och beskrifning. Med Ahlqvist (bd 1) hade L blivit bekant senast 1818, då denne tjänstgjorde i Vickleby. 1819 reste de båda till Borgholm och besåg slottet och den tillärnade staden. L hade då redan ritat av samtliga kyrkor på södra Öland. I jan 1822 kom Ahlqvist i sällskap med sin morbror prosten Anders Fornander till L i Vickleby. De höll då på att samla arkivmaterial till Kalmar stifts herdaminne. I sept s å reste L i sällskap med prosten Fornander runt i kalmarstiftets smålandsdel i samma ärende. 1823 träffades L och Ahlqvist flera gånger, främst i slutet av juli och i början av aug, då Ahlqvist var sysselsatt med del två av sin Ölands historia och beskrifning. Till första delen, som utkom 1822, bidrog L med sina Samlingar och anteckningar till Ölands historia och beskrifning från 1816 (hs skänkt av L till Ahlqvist, återlämnad till L; nu i ATA). I Ahlqvists förord till ölandsboken betonas inte L:s insatser tillräckligt. L var emellertid en mycket blygsam person; det framgår ingenstädes i hans dagbok, att han skulle känt sig besviken.

L:s skicklighet som tecknare blev också utnyttjad i flera fall, när församlingar önskade sig en ny eller starkt ombyggd kyrka. Han ritade förslag, som skickades upp till överintendentsämbetet, och återgav också kyrkornas aktuella utseende, för att myndigheten skulle kunna avgöra om förslagen kunde godkännas. Ritningarna förvaras nu i RA. Inget enda av de förslag som L ritat godkändes, men många av de ritningar, som överintendentsämbetet skickade i stället, skiljer sig mycket litet från L:s mer "hemgjorda".

I sitt herdaminne för Kalmar stift, kallat Clerus Calmariensis, som utkom 1836–39, drog L i sin tur nytta av Fornanders och Ahlqvists forskningar. Den sistnämnde har tydligen skrivit många av de äldre biografierna. Bror Olsson, Kalmars senare herdaminnesutgivare, anser att inget annat sv herdaminne i fullständighet och noggrannhet kan mäta sig med detta. De biografiska uppgifterna "har L outtröttligt hämtat ur alla tillgängliga källor men framförallt ur stiftets kyrkoböcker". Också "ifråga om teckningen av prästens egentliga religiösa insats" intar L:s herdaminne "ett bestämt företräde framför samtida eller senare herdaminnen. L har haft fint öra för just det religiösa livets egenart". Sin egen prästtjänst skötte L föredömligt. Han förberedde sina predikningar väl och hade en vacker sångröst. Den godmodige och fridsamme L måste dock på ålderdomen uppleva att många församlingsbor övergav kyrkan för Högsby stridbara missionsförsamling.

Betydelsen av L:s insats har varit mycket stor för kalmarstiftets hembygdsforskning. Han försåg t ex N M Mandelgren med material och hans teckningar och beskrivningar har utnyttjats i nästan all kulturhistorisk litteratur som rör området.

Författare

Ragnhild Boström



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Huvuddelen av L:s samkar i ATA. Förutom ms, ritn:ar o anteckn:ar finns där bl a också ett 30-tal brev till L 1819–50 (bla från A Ahlqvist). Fullm:r, dagbok 1816–43, brev till L, anteckn:ar, ritn:ar o ett ex av Tjenstemän... (Clerus Calmariensis) med L:s anteckn:ar i L:s sonson Bo L:s släktarkiv i RA. Ett 50-tal kyrkoteckn:ar i KB. Beskrivmar, teckn:ar o brev från L i A Ahlqvists saml i UUB. Teckn:ar o brev till N M Mandelgren i Folklivsarkivet vid LU. En del av L:s arkiv i Kalmar länsmus. Ritmar o ombyggmförslag ingår i olika dep:handl:ar i RA o i Byggmstyns kulturhist byrås arkiv, Sthlm.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Kalmar och dess stift i Småland, landskaps-beskriming. H 1—2, historia. Calmar 1828-30. 105 s, 1 karta, 132 s, 1 karta. - Tjenste-män vid församlingarne och läroverken uti Kalmar stift, från äldre till närvarande tider. Biogr anteckningar, efter prostarne Frigelii, Löfmans o For-nanders samlingar ordnade, utarb samt med tillägg försedde o utg. H 1-2. Kalmar 1836-39. 4:o. (Clerus Calmariensis 1—2 [omsl].) 1. Stiftsstyrelsen. Gymnasii- o skole-lärare i Kalmar. VIII s, s 1—226, 1 pl. 2. Ordinarie presterskapet uti Kalmar stad och stiftets smålandsdel. S 237-540, 1 pl. [H 3, 1841, s 543-824, utg av A Ahlqvist.] - Nykterhet och föreningar derom, såsom ett af tidens be-främjelsemedel för bättre christendom. Tal, hållet vid Kalmar nykterhetsförenings sammanträde i skolhusets stora sal, söndagsaftonen d. 8 decemb. 1,838. Calmar 1840. Ils.- Tal och bön vid Kalmar stads nyorganiserade fattigvårds invigning, uti fattighusets skolsal, d. 3 febr. 1840. På direktionens föranstaltande till trycket befordradt. Calmar 1840. 16 s. — Tal, vid Kalmar bibel-sällskaps tjugonde-fjerde allmänna sammankomst i Kalmar d. 3 sept. 1845 (Berättelse och redovisning af Kalmar bibelsällskaps kommitté lör åren 1843 och 1844, jemte tal vid Sällskapets tjugondefjerde årshögtid i Kalmar d. 3 sept. 1845, Kalmar 1845, s 27-36). -Christnes rätta kyrkoskick, föreställdt i fyra ad-ventspredikningar lör en christlig församling i Kalmar stift år 1853, af dess kyrkoherde. Kalmar 1854. 79 s. [Anon.] — Predikan hållen vid prestmötet i Calmar den 20 juni 1865 (Handlingar rörande prestmötet i Calmar år 1865, Calmar 1867, s 113— 124, o i sep härur: Predikningar hållne vid prästmötet i Calmar den 20, 21 och 22 juni 1865, Calmar 1867, s 1 — 12). — Mönsterås gamla kyrka. Några notiser efter ... (Kalmar läns fornminnesförening, Meddelanden, 29, 1941, Kalmar, s 43-53). Utgivit: Calmar stiftstidningar, 1831, Calmar, 4:o, n:o 6—9, juli—sept, vardera 4 s.

Redigerat: Berättelse och redovisning af Kalmar bibel-sällskaps komité för år 1833(-1839/40). Jemte Tal vid Sällskapets årssammanträde ... Kalmar 1834-40. 22, 20, 28, 13, 23, 11, 18, 10, 24, 13, 21, 12, 28, 12 s. [Delvis undert.] - Protokoll vid prestmötet i Kalmar den 7, 8 och 9 Junii 1836. [Rubr.] [Kalmar 1836.] 4:o. 44 s. [Anon.] (Handlingar rörande prest-mötet ...juni 1836 [:1].) — Ytterligare nr av Calmar stiftstidn intill 1834.

Källor och litteratur

Källor o Hit: ED:s konseljakter 12 nov 1858, nr 1, RA-

R Boström, Kyrkor på Öland... Översikt av de skriftl källorna (Sveriges kyrkor, Öland, 1:1, 1966); dens, När drottning Desideria kom till Ryssby (Ölandsbladet 12 april 1979); EJ Ekman, Den inre missionens hist, 3:2 (1902), s 2603 (T; G H Engström, Minnesteckn ... (Handhar rör prestmötet i Kalmar år 1885, 1885); S Göransson, Förord (A Ahlqvist, Ölands hist..., 1, 1979); Högsbyboken, 2 (1969); Kalmar hm; A Löfgren, I Möre o Handbörd på 1860- o 1870-talen (Kalmar läns fornminnesfören, Meddel 25, 1937); B Löfgren, Släkten Löfgren från Högsby (1925); A Moberger, Högsby friförsamhs hist (1913); B Olsson, Kalmar stifts hm (Växjö stifts hembygdskal, 36, 1945); dens, NIL (SKL 4, 1961); SjKalm.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils I Löfgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10045, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnhild Boström), hämtad 2019-09-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10045
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils I Löfgren, urn:sbl:10045, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnhild Boström), hämtad 2019-09-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se