Meriter

Löfström, Georg Axel Gabriel, f 24 mars 1899 i Malmö, S:t Pauli, d 22 jan 1982 där, Slottsstaden. Föräldrar: litografen Magnus Georg L o Elna Andersdtr. Studentex vid h a l i Malmö vt 18, studier vid Malmö handelsgymn ht 19–vt 20, ledare av kvartettsångarsällsk Sångarcirkeln 20, studier o praktik utomlands, VD o led av styr för ab E Fleron, Malmö, 24–76, tävlingsledare för Sveriges Grand Prix (för motorcyklar) 31–39, v president i internationella motorcykelfederationen 35–57, led av styr för Sv motorcykelförb 35–53, grundade Sveriges motorfederation (SVEMO) 35, led av dess nämnd 38–57, ordf i dess motorcykelsektions tävlingskomm från 38, v ordf i Malmöhus läns kristidsstyr 40, statens bränslekommissions ombud för Skåne 41–42, VD för ab Skandinaviska kugghjulsfabriken, Lund, okt 44, för Leoverken ab (från aug 50 Clioverken ab), Lund, nov 45, för ab Motorslip, Malmö, mars 48–dec 59.

G 11 okt 1935 i Malmö, Caroli, m Elsa Harriet Kjäll, f 17 aug 1909 där, S:t Pauli, dtr till landssekr Hjalmar Paulinus K o Minna Adler.

Biografi

Axel L var den äldste av de tre stora ledare som under decennierna närmast före och efter andra världskriget skapade den sv motorcykelsportens internationella berömmelse. De andra två var "Mas-Harry" Larsson, som gjorde Hedemoras TT-lopp till kolossala publikfester och till mötesplats för världseliten på landsväg, och "Vargfar" Arne Bergström, i Norrköping, som var promotor för Vargarnas speedwaystall med Olle Nygren som galjonsfigur.

L var den mångsidigaste av dem och en stor organisatorisk begåvning. På 20-talet hade han ett eget stall av TT-förare med storheter som Gunnar Kalén, Hugo Karlsson, Stig Bramell, Olle Virgin och Gunnar Rössel. Som "saxtorpsgeneral" gjorde han på 30-talet Grand Prix-loppen på Saxtorpsbanan till arrangörstekniska mästerverk, som ibland lockade en publik på över 100 000 personer. L mobiliserade ända upp till 5 000 funktionärer för att få det hela att löpa elegant, men ändå blev det goda affärer. Efter kriget, när Saxtorps storhetstid var till ända, lanserade han motocross i Sverige, då under namnet scramble. Det var L som gav den nya sporten såväl sv som internationella regler.

Som ledare gjorde L banbrytande insatser. Inte minst tack vare sina språkkunskaper blev han ett stort namn i de internationella rådslagen. Under många år var han ledamot – och även en tid vice president – i internationella motorcykelförbundet, FICM. I Sverige tog han inititativet till Sveriges motorfederation (SVEMO), och han grundade Sv motorklubbens malmöavdelning och Motorklubben Tändstiftet. L var bl a ordförande i tävlingskommittén i SVEMO:s motorcykelsektion och ledamot av federationsnämnden.

Även i sin egentliga yrkesverksamhet var L motorman. Efter studentexamen gick han igenom Malmö handelsgymnasium, och sedan bedrev han under några år studier utomlands. 1924 blev han verkställande direktör för ab E Fleron, ett företag som blomstrade under hans skickliga ledning. När han 1976 överlät företaget, hade Fleron-gruppen utvecklats till att omfatta flera bolag. På sin tid var firman landets största motorcykelagentur men bedrev också tillverkning. Där utvecklade L sina egna idéer för trädgårdsmaskiner. För en av sina konstruktioner tillerkändes han 1970 en engelsk guldmedalj.

I det privata var L en glad sällskapsbroder och känd som körsångledare. Redan 1920 bildade han i Malmö "Sångarcirkeln", som han ledde under ett halvsekel. L har för alltid sin plats säkrad som en av vårt lands stora idrottsledare, lika mångkunnig som idérik och arbetsam. I sin krafts dagar var han kanske närmast att jämföra med en professionell promotor eller manager.

Författare

Bengt Ahlbom

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor och litt: Allhems sportlex, 3 (1951); NF:s sportlex, 5 (1943); Väv. Skåne, Halland, Blekinge (2. uppl 1966). – Nekr:er över L i DN o SvD 28 jan 1982.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G Axel G Löfström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10056, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Ahlbom), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10056
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G Axel G Löfström, urn:sbl:10056, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Ahlbom), hämtad 2024-04-18.