Meriter

1 Lönegren, Gustaf Walter Leopold, f 25 nov 1828 i Landskrona, d 21 febr 1907 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: handlanden Carl Anders L o Carolina Borgström. Inskr vid LU 5 febr 46, kameralex där 14 april 47, eo kammarskrivare vid tullkammaren i Landskrona 15 maj 47, vid inkommande sjötullkammaren i Sthlm 3 nov 47, ord kontorsskrivare vid packhusinspektionen där 7 aug 51, bokhållare 28 dec 57, bevakningskontrollör där 20 nov 61, tullförvaltare i Norrköping 3 juli 63–88, led av stadsfullm där 65–88, dess v ordf 82–88, led av bl a hamnstyr där, v ordf i styr för Norrköpings ensk bank, led av administrativa tullkomm 72–73, av stora tullkomm sept 79–febr 82, av AK 79–90 (led av bevilln:utsk 82–88), av 1886 års komm ang differentialtullar aug–dec 86, konsultativt statsråd 6 febr–2 sept 88, led av överskottsplaceringskomm okt 88–dec 90, generaltulldir 28 sept 88–9 dec 98.

G 23 dec 1853 i Sthlm, Nik, m Sofia Wilhelmina Carolina Bodman, f 3 nov 1834 i Helsingborg, d 19 april 1916 i Sthlm, Osc, dtr till överinspektören Carl Anders B o Sofia Charlotta Petersson.

Biografi

Gustaf L erhöll som ung tulltjänsteman utomordentligt goda vitsord av sina överordnade. Hans stora duglighet togs tidigt tillvara. Vid utnämningen till tullförvaltare i den betydelsefulla industri- och handelsstaden Norrköping blev han en av de yngsta i landet att bekläda ett sådant ämbete. Genom ledamotskap i olika tullkommittéer blev L expert inte bara på tullverkets förvaltningsuppgifter utan även på tullpolitik, en värdefull tillgång för den politiskt aktive, då tullfrågan var ett av samtidens stora spörsmål.

L var protektionist och som sådan ansåg Norrköpings tullvänner honom synnerligen lämplig som företrädare för deras intressen i riksdagen. Nästan två tredjedelar av hans riksdagsanföranden kom att gälla tulltariffering och andra tullfrågor. Vid 1880-talets mitt blev han en av de ledande protektionisterna i AK, främst på grund av ledamotskap av det mäktiga bevillningsutskottet, där tullfrågorna behandlades. När lantmannapartiet i jan 1888 sprängdes på tullfrågan, kom L som enda stadsrepresentant att ingå i det nio-mannaråd som skulle styra det protektionistiska nya lantmannapartiet.

Efter tullvännernas seger i 1887 års AK-val genom stockholmsvalets överklagande lovade L på nyåret 1888 den tillträdande statsministern Gillis Bildt att ingå i ministären som konsultativt statsråd. L ångrade sig emellertid men övertalades. Vid inträdet i regeringen lämnade han ledningen för nya lantmannapartiet. När ny generaltulldirektör skulle utnämnas efter N A G:son Bennich på hösten 1888, var L given. Men trots att L accepterade utnämningen, var det med en viss ovillighet han lämnade ministären för att bli chef för det verk han tjänat i över fyrtio år. Med protektionisten L som ny tullchef efter den frihandelsvänlige Bennich kan det politiska systemskiftet även sägas ha genomförts i tullverket.

För personalen i tullverket blev den L:ska tioårsperioden en besvikelse. Upprepade framställningar om förbättrade löne- och tjänstgöringsvillkor lämnades utan beaktande. Den högste chefens motsträvighet var en av anledningarna till att de yngre tulltjänstemännen slöt sig samman och bildade den första tullfackliga föreningen 1891. I en biografisk serie över tullverkets generaldirektörer några år efter L:s död kunde fackorganet Notiser från tullverket konstatera att "hela tullkåren drog en lättnadens suck", då L omsider gick i pension.

Författare

Jan Berggren

Arkivuppgifter

Strödda brev från L i KB, RA o UUB.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Generaltullstyr:s arkiv, personella berättelser för år 1'847, RA.

AK:s prot 1879–90; R Myrdal, Styr, förvaltn, politik 1863–1919 (Norrköpings hist, 11, 1972); Oscar II, Mina memoarer, 1 (1960); T Petré, Ministären Themptander (1945); P Sundberg, Ministärerna Bildt o Åkerhielm (1961); E Thermaenius, Riksdagspartierna (Sveriges riksdag, 17, 1935); Tullverkets matnar 1865–98; Våra generaldirektörer (Notiser från tullverket 1911, s 110).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf W L Lönegren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10069, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Berggren), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10069
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf W L Lönegren, urn:sbl:10069, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Berggren), hämtad 2024-04-25.