Meriter

Magnus, f i Merttilä, Rusko, Egentl Finland, d 1308. Kanik i Åbo (Juusten), vald till biskop där jan 91.

Biografi

Grundläggande data om M finns i den finska biskopskrönikans båda versioner, Palmsköldska fragmentet och Paul Juustens utgåva. M valdes som den förste infödde biskopen efter Johannes, medlem av Predikarorden, som betytt mycket för landets kristnande. Valet kan betecknas som en myndighetsförklaring för stiftets eget prästerskap. När och av vem M fått sin vigning är oklart, då Uppsala ärkestol länge var vakant och den nye ärkebiskopen Nils Allesson kom hem från Rom först 1296, då M redan var vigd.

M upplevde en tid av krig men också av fortsatt sv expansion i öster. Novgoroderna förhärjade Tavastland 1292, varpå M efterskänkte tavasternas fjärdeskinnsskatt. Året därpå ägde det s k tredje korståget rum, varvid Viborg grundades och västra Karelen lades under riket och biskopsstiftet. Framstötarna mot Kexholm 1294 och Neva 1300 misslyckades dock.

Enligt biskopskrönikan flyttade M katedralsätet från Räntämäki (S:t Marie) till Åbo 1300, med påven Bonifacius VIII:s tillstånd (Juusten). En påvlig avlatsbulla, som i diplomatarierna felaktigt daterats 1296 i st f 1391 (Bonifacius VIII i st f IX), har vållat många fåfänga spekulationer rörande domkyrkobygget och S:t Henriks kult. Förmodligen blev S:t Henrik domkyrkans andre patronus vid sidan av S:ta Maria vid invigningen 1300. Någon translation av hans reliker namnes inte i sammanhanget.

För övrigt vet vi rätt lite om M:s episkopat. Biskopsgården Kustö namnes 1295 första gången. M bekräftade då där sin företrädares uppgörelse i ett fall av alienerad kyrkojord. Biskop Tomas hade omkr 1232–34 överlåtit sådan till sin kaplan (nepot?) Vilhelm, vars arvinge Vilhelm sedan måste lämna godset Saaris i Mietois – sedermera kungsgård – i kompensation. M nämnes med andra sv biskopar på marsken Tyrgils Knutssons gård Idö i Södermanland 1297 samt i Tälje, platsen för många biskopssynoder, 1298 och 1299. Hans dödsår enligt krönikan bekräftas av att efterträdaren Ragvald valdes våren 1309.

Författare

Jarl Gallén

Källor och litteratur

Källor o litt: DS 2 (1857); FMU 1 (1910); J Gallén, När blev Åbo biskopssäte? (FHT 1978); dens, Studier i Åbo domkyrkas svartbok (ibid); C J Gardberg, Åbo stads hist från mitten av 1100-talet till år 1366 (1973); J Jaakkola, Suomen varhaiske-skiaika (2. uppl 1958); P Juusten, Chronicon epis-coporum Finlandensium (H GoPorthan, Opera om-nia, 6, 1978); B Lindberg, Åbo domkyrka intill 1318 (Åbo stads hist museum, Årsb 1972-73, 1975); A Maliniemi, Suomen keskiajan piispain-kronikan n s Palmsköldin katkelma (Xenia Ruu-thiana, 1946); Registrum ecclesise Aboensis eller Åbo domkyrkas svartbok, ed R Hausen (1890).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Magnus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10143, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jarl Gallén), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10143
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Magnus, urn:sbl:10143, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jarl Gallén), hämtad 2024-04-23.