Meriter

Malmberg, Oscar Harald, f 4 juni 1883 i Malmö, S:t Petri, d 24 jan 1971 i Sthlm, Osc. Föräldrar: sparbanksvaktmästaren Nils Persson M o Anna Charlotta Jönsson. Mogenhetsex vid h a l i Malmö 1 juni 01, lantmäterielev 13 aug 01, lantmäteriex 3 juni 04, medhjälpare hos lantmätare i Kalmar län 04–08, extra biträde i lantmäteristyr 1 juni 08, amanuens där 28 april 09, tf byråingenjör o byråchef där tidvis 10–13, kulturtekn ex 12, extra distriktslantmätare i Kalmar län 1 maj 13, förste lantmätare i Jönköpings län 26 sept 19, överlantmätare där 21, överlantmätare i Kopparbergs län 29 febr 24, led av stadsfullm i Falun 26–33, ordf i Kopparbergs läns expropriationsnämnder 26–33, led av Kopparbergs läns landsting 31–34, av sociala jordutredn aug 33–juni 36, generaldir o chef för lantmäteristyr 16 nov 33–48, ordf i komm ang ekonomiska kartverket jan 35–nov 36, ordf i 1936 års egnahemsutredn dec 35–juni 39, i kartverkskommissionen 37–48, i civilstatens understödsnämnd 37–47, sakk i fritidsutredn maj 37–febr 42, led av Statens egnahemsstyr 39–48, ordf i fastighetsbildn:sakk juni 39–sept 44 o juni 50–okt 53, i Sthlms stads kristidsnämnd sept 40–49, led av styr för Allmogehems småbrukarfond 40–60, av stadsplaneutredn nov 41–maj 45, ordf i Djurgårdskommissionen (från 47 Djurgårdsnämnden) 42–54, led av 1945 års markkommission jan 45–april 48, av lantbruksstyr 48–53, ensamutredare ang myrslogarna i Dalarna okt 53–sept 59, led av komm ang Bromma flygplats juni 54–dec 57. – LLA 45, Iqml 53.

G 11 mars 1911 i Vimmerby m Edit Augusta Westberg, f 9 juni 1886 i Gbg, Masth, d 21 mars 1975 i Sthlm, Osc, dtr till bokhållaren Ivar Arthur W o Ida Josefina Elisabeth Sandbäck.

Biografi

Redan fyra år efter sin lantmäteriexamen inträdde Harald M i lantmäteristyrelsen som tjänsteman och kom sålunda att från början delta i det omdaningsarbete som lantmäteriet präglades av från 1908 i samband med distriktsindelningens införande och jordregistrets uppläggande. Under sin tjänstgöring som extra lantmätare i Kalmar län deltog han 1916–17 som sakkunnig i frågor om lantmäteriets omorganisation. Efter några år som förste lantmätare – sedermera överlantmätare – i Jönköpings län utnämndes M 1924 till överlantmätare i Kopparbergs län. Där deltog han i den s k Dalautredningen och innehade därjämte en rad allmänna uppdrag. Som överlantmätare gjorde M ett banbrytande arbete för att de inom en stor mängd byar och skifteslag söndersplittrade ägorna genom laga skifte skulle sammanföras på sådant sätt att ett rationellt jordbruk kunde möjliggöras.

1933 utnämndes M till generaldirektör och chef för lantmäteristyrelsen och kvarstod i denna befattning till sin pensionering 1948. Därmed fick han tillfälle att avsluta förberedelserna inför den omorganisation som s å ledde till lantmäteriväsendets förstatligande. Redan tidigare hade han medverkat i en samordning mellan städernas mätnings väsende och det statliga lantmäteriet. Under M:s tid som chef fick tillämpningen av fastighetsbildningslagstiftningen en fast praxis. Den aktuella jordpolitiken samordnades under hans ledning med fastighetsbildningen – en insats som var i hög grad framåtsyftande. Hans intresse för dessa frågor ledde till det utredningsuppdrag som kom att utgöra upptakten till den moderna fastighetsbildningslagstiftningen. Som ordförande i fastighetsbildningssakkunniga fick han tillfälle att föreslå många partiella reformer, som också senare genomfördes.

M anlitades som utredningsman inom en rad områden bl a inom egnahemsväsendet och kartväsendet. Han deltog i stadsplaneutredningen, vars arbete ledde till den nuvarande byggnadslagstiftningen, och han var ordförande i kartverkskommissionen 1937–48. När han avslutade sin ordinarie tjänst, kunde han se tillbaka på en stark utveckling inom lantmäteriväsendet, där han hade haft förmånen att verka under hela sin levnad (Öjborn).

Författare

Lennart Linder-Aronson

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Jordbruksdep:s konseljakter 26 sept 1919, nr 18, RA.

Art i NDA 28 sept 1940 o i S-T 4 juni 1943; E Jung, HM 60 år (SvD 2 juni 1943); Lantmäteriet o kartväsendet i samhällsbyggandet 1928–1978 (1978); G Sidenbladh, Planering för Sthlm 1923–1958 (1981); Sv lantmäteriet, 1–2 (1928); L Öjborn, H M (Sv lantmäteritidskr 1971, nr 2).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
O Harald Malmberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10202, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Linder-Aronson), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10202
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
O Harald Malmberg, urn:sbl:10202, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Linder-Aronson), hämtad 2024-04-19.