Meriter

Malmquist, Karl Gunnar, f 21 febr 1893 i Ystad, d 27 juni 1982 i Uppsala. Föräldrar: järnvägskassören Emil Vilhelm M o Anna Elfrida Persson. Studentex vid h a l i Ystad 12 juni 11, inskr vid LU 2 sept 11, FK 13 sept 13, FM 15 dec 14, amanuens vid observatoriet 1 okt 15–20, FL 16 sept 18, disp 30 april 20, doc i astronomi 7 maj 20, FD 31 maj 21, tf observatör vid upprepade tillfällen 21–29, allt vid LU, led av sv nationalkomm för astronomi 27, observatör vid Sthlms observatorium 3 dec 30 (tilltr 1 jan 31)–30 sept 39, bitr lär i astronomi vid StH 14 febr 31–30 sept 39, sekr i Sv astronomiska sällsk 36–41, v ordf 53–57, ordf där 58–63, prof i astronomi vid UU 21 april 39–30 juni 59, inspektor för astronomiska observatoriet där 48–59. – LVA 39 (preses 59–60), LVS 40 (sekr 48–63, preses 57-58), LFS 50, HedLVS 64.

G 1) 2 sept 1917 i Lund m Hanna Karola Gertrud Ingeborg Lundvall, f 20 dec 1894 där, d 10 april 1949 i Uppsala, dtr till lektorn Carl Fredrik L o Johanna Bengtsson; 2) 20 dec 1953 i Sthlm, Osc, m Lisa Frida Karolina Scheutz, f 6 febr 1904 i Algutsboda, Kron, d 23 dec 1982 i Uppsala, dtr till bruksägaren Abdon Elof Ludvig Willehad S o Ada Louise Gråberg.

Biografi

När Gunnar M som ung student i Lund inriktade sig på astronomi, kom han till en institution som befann sig i snabb utveckling. Observationsteknikens framsteg under 1800-talet hade vid den här tiden burit frukt i form av kataloger över stjärnornas positioner, rörelser och spektra, och det låg nära till hands att använda statistiska metoder på detta material för att kartlägga stjärnornas fördelning i rymden. J C Kapteyn i Holland och H v Seeliger i Tyskland hade under 1800-talets sista decennium lyft fram stellarstatistiken till en ledande position, och stora förhoppningar knöts till dess förmåga att lösa de kosmologiska gåtorna. Omkring 1910 hade ett tredje centrum för den statistiska astronomin växt fram i Lund under ledning av C V L Charlier (bd 8). Denne samlade omkring sig en stor skara studenter i en forskargrupp som är internationellt känd som Lundaskolan eller Charliers skola. M blev en av skolans främsta företrädare inom astronomin, medan flera andra kom att göra betydelsefulla insatser inom samhällsvetenskaperna.

Förväntningarna på stellarstatistikens möjligheter att beskriva stjärnsystemet i dess helhet infriades aldrig. Undersökningar inriktade på speciella klasser av objekt, som de klotformiga stjärnhoparna och spiralnebulosorna, blev i stället avgörande för den moderna fysiska världsbildens framväxt under 20- och 30-talen. Det förbises dock ofta att de statistiska arbetsmetoderna fortsatte att spela en avgörande roll under denna period men nu i samverkan med den framväxande astrofysiken.

M visade sig snart äga förmågan till självständig analys av stellarstatistiska problem. I arbetet On some relations in stellar statistics (1922) introducerade han en elegant metod för beräkning av stjärnornas rymdtätheter. M visade här hur de stjärnor man ser i ett visst intervall i skenbar ljusstyrka är luminösare än det medelvärde som gäller per volymenhet, och hur avvikelsen kunde hanteras analytiskt. Denna s k malmquistrelation gäller inte bara stjärnor. I modern kosmologi har den en viktig tillämpning vid studier av de mest avlägsna radiokällorna. Det är möjligt att fördelningen av dessa kan ge upplysning om storleken av universums expansion i ett tidigt skede.

M blev 1930 forskarstipendiat vid LU, en vid denna tid sällsynt utmärkelse. 1931 lämnade han Lund för en befattning som observatör vid Sthlms observatorium och 1939 tillträdde han professuren i astronomi i Uppsala. Tjänsterna i Sthlm och Uppsala förde med sig arbete med inriktning på observationell astronomi. Även om M inte i första hand var en observatör, såg han som stellarstatistiker det angelägna i att fa fram goda observationsdata, och det sporrade honom till ständiga ansträngningar att förse sitt observatorium med den bästa tänkbara utrustningen. Naturligt nog riktades hans intresse mot Schmidt-teleskopen, en ny teleskoptyp karaktäriserad av stor ljussamlande förmåga och stort bildfält, överlägsna de äldre astrograferna när det gällde att ta fram material för statistisk behandling. I samarbete med Å Wallenquist ledde M uppförandet av ett Schmidt-teleskop för institutionens filial vid Kvistaberg, vilken kommit till stånd genom en stor donation av Nils Tamm 1944. Teleskopet, som var i klass med de största i världen (spegel: 135 cm och korrektionsglas: 100 cm diameter), byggdes till största delen på institutionens verkstad, och det dröjde till 1964 innan det kunde invigas. Då hade M även ägnat det 5 år av sin tid som emeritus.

Redan under femtiotalet hade emellertid M, genom ett avtal med Commonwealth Observatory på Mount Stromlo, lyckats ge sin institution en observationsfilial i Australien, där ett mindre Schmidt-teleskop placerades. Det gav värdefulla observationsmöjligheter åt sv astronomer, tio år innan det Europeiska sydobservatoriet (ESO) i Chile kunde tas i bruk och är fortfarande i den sv astronomins tjänst.

M hade förmåga att knyta kontakter och få stöd för sina projekt. I sitt vetenskapliga arbete var han eftertänksam och begrundande. Tillämpningar av statistiska metoder blev grundligt utredda och ibland funna ohållbara. Så har han t ex visat vilken förödande effekt det har på resultatet av avståndsbestämningar till absorberande stoftmoln i rymden och bestämningen av tjockleken hos dessa moln, om man försummar att ta hänsyn till de stora variationerna i luminositet mellan olika stjärnor.

M var en uppskattad akademisk lärare och gjorde en betydande insats som sekreterare, v ordf och ordf i Sv astronomiska sällskapet och därtill som en flitig medarbetare i Populär astronomisk tidskrift. Som exempel kan nämnas en serie artiklar där han redogör för Vintergatans uppbyggnad. M skrev inte populärt i betydelsen fritt från facktermer och matematik. Han talar snarare till kolleger, studenter och de kunnigaste av amatörastronomerna än till den intresserade allmänheten. Med den akademiska karriären följde medlemskap i lärda sällskap och akademier. Av dessa stod VS hans hjärta närmast. Under 15 år verkade han som dess ständige sekreterare och under en period samtidigt som preses.

De tre astronomerna M, B Lindblad (bd 23) och K Lundmark (s 337) disputerade alla 1920. Återuppbyggandet av de internationella kontakterna hade just börjat efter första världskriget; det såg hoppfullt ut för en ung forskare. Var Lundmark visionären av de tre och Lindblad den mångsidige teoretikern, så bör M räknas som den klarsynte kritikern. De kom att leda var sin astronomisk institution i Sverige under decennier av dramatiska förändringar i den fysiska världsbilden.

M:s bror Axel Herman M (1895–1980) blev 1926 borgmästare i Laholm och kvarstod till 1948, då staden lades under landsrätt. Axel M var eldsjälen bakom de årliga Lagaholmsspelen, vars kröniketexter han själv skrev och lät trycka. Behållningen gick till stadens prydande med skulpturer av Stig Blomberg och John Lundqvist (s 372). Gunnar och Axels bror matematikern fil dr J Folke M (1899–1959) var 1947–58 VD i Allmänna pensionsförsäkringsbolaget och blev när detta sammanslogs med Livförsäkringsbolaget Valand 1958 direktör i det nya gemensamma bolaget. Som ordf i livförsäkringsbolagens samhällsekonomiska nämnd sökte han belysa de orättvisor som den successiva penningvärdeförsämringen medförde.

Författare

Anita Sundman

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: The distances and the velocity distribution of the stars of the spectral type A. Preliminary notice. [Rubr.] Upps 1917. 20 s. (Arkiv för matematik, astronomi och fysik [utg av VA], bd 11, n:o 29; Meddelande från Lunds astronomiska observatorium [no 76].) – Die Berechnung von Schiefheit und Exzess in der Verteilung der scheinbaren Magnitude. [Rubr.] Upps 1920. 11 s. (Ibid 15:9; d:o [96].) – A study of the stars of spectral type A. [Akad avh.] Lund (tr Hamburg) 1920. 4:o. 68 s. ([Omsl:] Meddelanden från serie 2, n:r 22.) – On some relations in stellar statistics. [Rubr,] Upps 1922. 52 s. (Arkiv ... 16:23; Medd ... [100].) – Photographische Magnituden u. photographisch-eflektive Wellenlängen der Nova Cygni 3 (1920). [Rubr.] Upps 1922. 12 s. (Tills medj. B. Ohlsson; ibid 16:25; d:o [101].) -Star gauges at the observatory of Lund. Lund 1923. X, 207 s, 3 pl. (Tills med C.V.L. Charlier mfl; LUA, N.F., avd 2 [Medicin samt matematiska och naturvetenskapliga ämnen], bd 19 (=FSH, N.F., bd 34), nr 2.) – Researches on the distribution of the absolute magnitudes of the stars. Sthlm (tr Upps) 1924. 4:o. 77 s. (VAH, serie 3, bd 1, n:o 2; Medd ... .) – Die Verwendung der Seare-schen Methode zur Bestimmung des Farbenindex (exposurc ratio) fur Durchmusterungszwecke (Mitteilungen der Hamburger Sternwarte in Ber-gedorf, Bd 5, Hamburg 19[13–]25, s 135-147, 1 pl [Nr. 21, 1924]). – A contribution to the problem of determining the distribution in space of the stars. [Rubr.] Upps 1925. 12 s. (Arkiv ... 19 A:6; Medd ... [106].) – Remarks on the absolute magnitude curve. [Rubr.] Malmö 1925 [omsl]. 4 s. (Medd ... [107].) – On the correlation between proper motions and radial velocities. [Rubr.] Upps 1925. 36 s. (Tills med W. Gyllenberg; Arkiv ... 19 A:ll; Medd ... [108].) – The relation between absolute magnitude and proper motion. Upps 1925. 32 s. (Ibid 19 A:I9; d:o [110].) - Uber die Entfernung des offenen Haufens NGC 752. [Rubr.] Sthlm (tr Upps) 1926. 4 s. (Ibid 19 B:13; d:o [111].) – Einige Bemerkungen iiber die räumliche Vertei-lung der Sterne. [Rubr,] [Leipzig 1926.] 7 s. [Medd ... 112; ur Vierteljahrsschrift...] – On the zero point of the period-luminosity curve. [Rubr.] Sthlm (tr Upps) 1927. 7 s. (Arkiv ... 20 A:4; Medd ... [113].) – Investigations on the stars in high galactic latitudes. 1. Lund 1927. 4:o. 103 s. (LUÅ 2:24 (FSH 39), 1; d:o 2:37.) – A method of determining the arrangement in space of the stars. Sthlm (tr Upps) 1927. 4:o. 60 s. (VAH 3:4:2; d:o 2:46.) – The radial velocities of the stars (Hand-buch der Astrophysik, Bd 6. Das Sternsystem, T 2, Berlin 1928, 4:o, s 1-41, o 7. Ergänzungsbd, 1936, s 587–613). – The absolute magnitude curve of the extra-galactic nebulae. [Rubr.] Lund 1928 [omsl]. 10 s. (Medd ... 1: 118.) – The distribution in space of the stars of type A as derived from the Dräper catalogue. Sthlm (tr Upps) 1933. 4:o. 49 s. (Tills med L. Hufnagel; Astronomiska iakttagelser och undersökningar å Stockholms observatorium, bd H,n:r9.) – The effectofan absorption oflight in space upon some relations in stellar statistics. [Rubr.] Sthlm (tr Upps) 1936. 9 s. (Arkiv ... 25 A: 14; [Stockholms observatorium, Meddelande n:r 26].) – Investigations on the stars in high galactic latitudes. 2. Sthlm (tr Upps) 1936. 4:o. 130 s. (Stockholms observatoriums annaler, Astr iakttagelser ... 12: 7.) – On the determination of colour indices with reflectors. Sthlm (tr Upps) 1938. 18 s. (Ibid 13:1.) – A contribution to the absorption problem. Sthlm (tr Upps) 1939. 31 s. (Ibid 13:4.) – Spectrophotometry of stars in high galactic lati-tude [text] (Transactions of the International as-tronomical union, vol. 6. Sixth general assembly held at Stockholm ... 1938, Cambridge 1939, 4:o, s 459–461). – The elimination of the effects of acci- dental errors of measurement in statistical investi-gations. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1941. 13 s. (Arkiv ... 17 A: 24.) – On some formulas for the computation of space densities. [Rubr.] Upps 1942. 7 s. (Ibid 29 B: 8.) – Livets första uppkomst (Radiobiblioteket, 3. Livets och dödens problem, biologiska radiosamtal ..., Sthlm (tr Upps) 1942, s 9-39; tills med H Backlund m fl; 2. uppl 1944). – Anders Lindstedt (VA, Levnadsteckningar över ... ledamöter, bd 7, Sthlm (tr Upps) 1939-48, 1 pl, s 3417366 [=121, 1943]; även sep, 1 pl, 26 s, o i VAÅ 1943). – On the determination of distance, absorbing power, and radial extension of a dark nebula. Upps 1943. 4:o. 51 s. (VS, Nova acta, ser. 4, vol. 13, n:o 5; Uppsala astronomiska observato-riums annaler, bd 1, n:o 7.) – Some problems concerning dark nebulae. Upps 1945. 4:o. 43 s. (Ibid 4: 13:6; d:o 1:8.) - On the registration of the exact time of each exposure by cinematographic photography. [Rubr.] Upps 1945. 7 s. (Tills med H. Norinder o W. Stoffregen; Arkiv ... 33 B:3.) – The Uppsala observatory expeditions to North Sweden for studying the total solar eclipse of July 9, 1945. P 1 ... 2. Sthlm (tr Upps) 1949. 4:o. 18 s, 1 pl. (Tills med Å Wallenquist; VAH 4:3 [Upps ... annaler 3:1].) – A spectrophotometric survey of stars along the Milky Way. P 1-2. Upps 1954-60. (Tills med C. Schalen o B. Westerlund resp B Ljunggren o T Oja; VS, Nova acta 4: 15: 12, 4:17:10; d:o 4:1, 4:8.) – Investigations on the stars in high galactic latitudes. 3. Upps 1960. 4:o. 65 s. (Ibid 4: 17: 13; d:o 4:9.) - Carl Vilhelm Ludvig Charlier ... Minnesteckning ... (VA, Levnadsteckningar 9, 1955-67, lpl, s 467–487 [=160, 1962]; även i VAÅ 1960). - Note on the absorp-tion in high galactic latitudes (Arkiv for astronomi [utg av VA], bd 3, Sthlm 19[62-]66, s 93-96 [nr 9, 1962]). – Bidrag i Nordisk astronomisk Tidsskrift, Aarg 1, 1916-17, Khvn, N R, Bd 5, 1924, 4:o, Astronomische Nachrichten, Bd 205, 1918, 224, 1925, Kiel, 4:o, Populär astronomisk tidskrift, 1924–25, 1929–32, 1934–36, 1938–42, 1944–47, 1954, 1958, 1960, 1964, Sthlm, 4:o, The observatory, vol. 48, London, Vierteljahrsschrift der As-tronomischen Gesellschaft, Jahrg 61, 1926, Leipzig, VAÅ, 1943, 1960, Sthlm (tr Upps) 1943-61, VSÅ, 1957, 1959, 1961, 1963, Upps 1958–63, ICSU review, vol. 4, 1962, Amsterdam; fullst titlar se UUM 1937–1950, Upps 1953, s 378 f, o 1951–1960, 1975, s 390.

Redigerat: Populär astronomisk tidskrift, utg av Svenska astronomiska sällskapet, årg 17–33, 1936–1951, Sthlm, 4:o (tills med B Lindblad m fl; i redaktionskomm till 1967); VS, Nova acta, 1951–63, Upps, 4:o; VSÅ, 1951-63, Upps; avd astronomi i Lilla uppslagsboken, bd 1–10, Malmö 1956-59, [nya tr] 1959–61, 1–2: 1962–64.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 21 april 1939, nr 21, RA.

Art om M i NDA 5 nov 1939; T Elvius, G M (Astronomisk tidskr 1982, nr 4); E Holmberg, G M död (SvD 2 juli 1982); C Schalen, G M 50 år (SvD 20 febr 1943); UUM 1951–1960 (1975); Å Wallenquist, G M (VSÅ 1982); VA, Personförteckn:ar, ed C Skottsberg (1957). Nekr över M i DN 3 juli 1982. – Axel M: A M, litterär borgmästare o konstköpare (DN 19 juli 1967); Sv juristmatr (1964); Sv förf:lex. Folke M: W Odhnoff, F M död (SvD 23 juli 1959); Väd 1959.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Gunnar Malmquist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10226, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anita Sundman), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10226
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Gunnar Malmquist, urn:sbl:10226, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anita Sundman), hämtad 2024-04-20.