Gustaf (Gösta) A Lilliehöök

Född:1829-03-18 – Göteborgs garnisonsförsamling, Västra Götalands län
Död:1922-02-27 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Lantbrukare, Arméofficer, Järnvägsbyggare, Kanalbyggare


Band 23 (1980-1981), sida 115.

Meriter

9 Lilliehöök, Gustaf (Gösta) Arvid, f 18 mars 1829 i Gbg, Garnisonsförs, d 27 febr 1922 i Uppsala. Föräldrar: majoren Fredrik Gustaf L o frih Augusta Fredrika Charlotta v Nolcken. Furir vid Värmlands reg 20 april 45-22 sept 47, inskr vid UU 8 juni 47, minor vid Säffle kanalbolag 47—48, furir vid Värmlands fältjägarreg 4 juli 48, genomgick J A Hazelius' läroanst för linjeofficerare 48—49, officersex 26 febr 49, underlöjtn vid Värmlands fältjägarreg 20 mars 49, löjtn 19 sept 54, baningenjör vid Gefle-Dalajärnvägsbyggn 54—62, arrenderade Västerberg under Hofors, Ovansjö, Gävl, 62—72, arbetschef vid kanalbygget vid Sandviken 62—63, regementskvarter-mästare o kapten i reg 15 sept 68, led av Gävleborgs läns landsting 68—05, av Gävleborgs läns hushålln:sällsk:s förvaltn:utsk 70-05 (HedL 06), major 19 maj 71, avsked ur krigstjänsten 10 april 74, led av styr för Krylbo-Norbergs järnväg från 74, disponent för Hofors-Hammarby ab dec 78—80, led av dess styr nov 79—80, disponent vid o led av styr för Hofors ab 1 nov 80—31 okt 90, led av styr för Klosters ab 79-99, v ordf i dir för Gefle-Dala hypoteksfören o led av styr för Lifränte- o kapitalför-säknanst i Gävleborgs län 82—03, ordf i styr för Skogens kolab juni 84—dec 94, led av styr för Gefle-Dala järnvägs ab 10 juni 86—16 maj 00, av styr för Storviks sulfit ab dec 88—06, ordf i Gävleborgs läns krea-turspremieringsnämnd 91—03, led av styr för Falun-Rättvik-Mora jernvägsab juni 93—01, ordf i styr för Gestriklands brandstodsbolag 02—04, kassadir hos Almqvist & Wiksells boktryckeri-ab 08- 10.

G 18 sept 1862 i Valbo, Gävl (enl vb för Gävle), m Gunilla Wærn, f 30 okt 1840 på Andersfors, Bergsjö, Gävl, d 2 febr 1922 i Uppsala, dtr till bruksägaren FD Leonard Magnus W o Margareta Gahn.

Biografi

Gösta L, gjorde, utan att han tycks ha haft något utpräglat militärt intresse, en förhållandevis vacker officerskarriär. Vid sidan av tjänsten var han järnvägs- o kanalbyggare o lantbrukare. Han var nära vän med familjen Petre på Hofors o skötte från 1868 lantbruket där. Under den svåra krisen 1878 tvingades Casimir Petre att avgå som disponent för Hofors o ersattes av L. Bruket sattes under administration o då riksbanken inte ville ha L kvar, begärdes Hofors i konkurs av sin huvuddelägare, Sthlms enskilda bank, som sedan inköpte bruket, o L blev disponent för det nybildade bolaget 1880. Han var nära lierad med A O o K A Wallenberg, som båda gärna vistades på Hofors o satsade på L gentemot riksbanken. L kom på besvärlig mellanhand mellan petreerna o wallenbergarna men lyckades med sin älskvärdhet o sitt goda humör bemästra en svår situation.

I längden var L knappast vuxen den krävande disponenttjänsten, som han egentligen aldrig torde ha eftersträvat. Han var lojal o taktfull mot wallenbergarna men behärskade varken brukstekniken eller försäljningsverksamheten. Han uppförde ett nytt bessemerverk o sökte begränsa driftskostnaderna men besvärades av vikande konjunkturer. Den 23-årige Marcus Wallenberg ansåg honom redan 1887 olämplig som disponent o påyrkade hans avsked. Tre år senare fick L vika för Per Eriksson. Han drog sig utan saknad tillbaka från en uppgift som växt honom över huvudet. L bodde därefter på Västerberg 1891-99, på Kungsgården 1899- 1905 o i Uppsala från 1905.

Sedan L lämnat Hofors, ägnade han sig mest åt länets allmänna angelägenheter o gjorde en förnämlig insats bl a i hushållningssällskapet o kreaturspremieringsnämnden, där hans sakkunskap o pedagogiska skicklighet kom till sin rätt i frågor om kreatursavel o mejerihantering. Hans rättframhet, frispråkighet o drastiska humor gjorde honom till en uppskattad medelpunkt i skilda sammanhang. "Man kan ju säga, att han var en ful karl, men man kan också säga, att han var så ful, att han nästan var vacker. Så originellt var hans utseende och så mättat av intelligens och en ständigt spelande munterhet" (Hamilton, s 282).

Författare

Bertil Broomé



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s arkiv förvaras hos hans efterkommande. - Brev från L i RA, i Kr A (bl a omkr 100 brev till svärsonen Wilhelm Linder) o i UUB (bl a 9 till C Annerstedt).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Handledning i bevakningstjen-sten för infanteribefälet. Sthlm 1871. 73 s. ([Omsl:] Militärlitteratur-föreningens förlag, 2.) 2. uppl 1874. 3. uppl 1876. 72 s. - Försök till familjekrönika sammanskrifven år 1913 (L Lilliehöök, Gustaf Arvid Lilliehöök, minnesteckning, Motala 1948, 4:o, s 53-77; tills med Augusta Lilliehöök).

Källor och litteratur

Källor o litt: Tur- o anciennitetsrullor o Tjän-steförteckn:ar, KrA.

C Adelsköld, Utdrag ur mitt dagsverks- o pro diverse-konto, 2 (1899); S Almqvist, Almqvist & Wiksell (1979); Fagerstabrukens hist, 2 (1958), 4 (1957); O Fyhrvall o J O Högwall, Gefleborgs läns k hushålln:sällsk 1814-1914 (1914); O Gasslander, Bank o industriellt genombrott, Sthlms ensk bank kring sekelskiftet 1900, 1 (1956); T Gårdlund, Marcus Wallenberg 1864-1943 (1976); B Hagberg, Gefle-Dala järnvägar 1855-1908 (1909); H Hamilton, Hågkomster (1928); Hofors bruks hist, red B Steckzén (1957); A Kindberg, Anteckn:ar om Värmlands fältjägare, 2 (1919); L Lilliehöök, G A L (1948); C Munthe, Lilliehöökar (1975); A O Wallenberg o K A Wallenberg, Brevväxl mellan far o son, 1—2 o Kommentar o register 1864—1885 (1962-66).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf (Gösta) A Lilliehöök, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10337, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10337
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf (Gösta) A Lilliehöök, urn:sbl:10337, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se