Meriter

4 Nils Andersson, son till L 2 i hans första gifte, f 1561, d 24 dec 1618 i Riseberga kloster, Edsberg, Ör. Efter skolgång i Skara skolstuga anställd vid Johan III:s hov (Phrygius), häradsh i Kulling i Västergötland från 86 (landskapshandl) till sin död, kammarråd 20 jan 05, blev riksråd mellan 16 dec 08 (Svea hovrätts arkiv E VI a 2 a a) o 8 aug 1610 (d:o A I a 1), hovrättsråd i Svea hovrätt 16 febr 14.

G 1) 13 sept 1590 i Sthlm m Brita Knutsdtr, d i okt 1608 (Beerståhl), dtr till fältmarskalken Knut Håkansson (Hand; bd 18) o sannolikt dennes enda kända hustru Märta Arvidsdtr (Drake); 2) 10 aug 1617 (ej 1618 enl Phrygius o E 158 b) m Karin Oxenstierna, d kort före 19 jan 1629 (E 158 g), dtr till ståth Erik Gabrielsson (Oxenstierna) o (enl Messenius) Bengta Karlsdtr (Gera).

Biografi

Likpredikans uppgift, att N en tid skall ha tjänstgjort vid Johan III:s hov, har ej kunnat verifieras i RKB, men uppgiften, att han en tid vistades i Polen är riktig. Han uppehöll sig 1588 i Kraków (Skokloster-saml) o 1589 i Grodno (Y 52) o Warszawa (E 6117). Redan i början av år 1590 var N emellertid i Sthlm, där han deltog i adelsmötet i febr o riksdagen i mars. Då den döde Johan 1594 i procession fördes från Sthlms slott till Klara gärde inför avfärden till begravningen i Uppsala, var N bland dem som bar kistan (Olsson). Likpredikans uppgift, att han en tid var ståthållare på Älvsborg, har ej kunnat beläggas, o litteraturuppgiften, att han skulle ha blivit ståthållare där 1600, torde var oriktig (land-skapshandl). 1603 var N ett av de tre sv ombud som tillsammans med danska avgjorde en rad gränstvister ända från östra Blekinge till norra Halland.

N:s senare avancemang inleddes med att han blev det ena av de båda kammarråd som utnämndes, då Karl IX 1605 reorganiserade kammaren (Eden). 1606 satt N i rätten över den avsatte ärkebiskopen Abraham Angermannus, o han var även ledamot av den högsta domstol, från vars verksamhet en rad protokoll påträffats från år 1607 (Setterkrans). Avancemanget kröntes med att han något år senare även blev riksråd jämsides med verksamheten som kammarråd. Enligt Axel Oxenstiernas almanacksanteckningar var N ett av de fyra riksråd som var närvarande vid Karl IX :s död i Nyköping hösten 1611. Kort därpå sändes han till Gävle för att kungöra dödsfallet o mottaga befolkningens trohetsförsäkringar till Gustav II Adolf (SRA), o våren 1612 hade han tillsammans med Nils Bielke (bd 4) samma uppdrag i Åbo o Viborg. Då Svea hovrätt tillkom 1614, var N ett av de fyra riksråd som befullmäktigades att fungera som hovrättsråd. Samtidigt var han ett av de kammarråd som utsågs att mottaga o förvalta uppbörden av Älvsborgs lösen.

Liksom fadern hade N som sätesgård Fårdala i Åsle, Skar, o begrovs liksom denne i Åsle kyrka (Beerståhl). Från 1607 hade han Altuna socken i Uppland som förläning. — N torde ha varit en skicklig ämbetsman (Cronholm) men hörde ej till rådets politiskt mera betydande medlemmar. Han var av allt att döma en av dem som under Karl IX:s hårda regemente förlorat både vilja o förmåga till ett självständigare uppträdande (Tham) o därför ansågs lämpliga att ersätta de motspänstiga riksråd som avrättats eller gått i landsflykt.

Författare

Hans Gillingstam

Arkivuppgifter

I RA ett brev till N i E 4666 (L:ska famil-jeppr), där även ett brev från honom till Seved Ribbing placerats. I övrigt i RA brev från ho- nom till Axel Oxenstierna o (bland kammarkollegiets skr till K M:t) till Gustav II Adolf (tillsammans med andra kammarråd).

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Pergibrev i Skoklostersaml 25 febr 1588; Danica vol 368: Rågånghand] 1603; Västergötlands landskapshandl 1586: 8:1, f 2, 1600:16:3 o 1618:3:1, f 5; Svea hovrätts arkiv A I a 1:1, f 44, o E VI a 2 a a:6:10; E 6117 (Årstasaml, vol 12), p 288; allt i RA. E 158 b: 191 o E 158 g:24; Y 52 (Henrik Frankelins stambok), f 60, UUB.

N Ahnlund, Axel Oxenstierna intill Gustav Adolfs död (1940); J E Almquist, Rättstvisten omSkeboholm 1614-16 (PHT 1939-40); dens. Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); Anjou; AOSB 1:1-2, 2:10, 12 (1888-1930); N F Beerståhl, Västergötlands porträttgravstenar under renässans o barock (VFT 6:7, 1969); T Berg, De särskilda fögderierna för förbrutna gods under Karl IX:s o Gustav II Adolfs regeringar (MRA 1927); W Berg, Gamla Elfsborg (Bidr till känned om Gbgs o Bohusläns fornminnen o hist, 2, 1879—83), s 409; dens, Elfsborgs slott (d:o 7, 1904), s 223, 430; C v Bonsdorff, Huru Gustaf II Adolf hyllades i Finland (HArk 15, 1897), s 320 ff; A Brahes tidebok (1920); B Broomé, Nils Stiern-sköld (1950); Carlander; A,Cronholm, Sveriges hist under Gustaf II Adolphs regering, 5:1 (1871), s 291; Danmark-Norges Traktater 1523-1750, 3 (1916); N Eden, Den sv centralregeringens utveckl till kollegial organisation i början af sjuttonde årh (1902), s 44, 63 ff, 67, 99, 105, 107, 198,200 ff; dens, Från Gustav Vasa ull Karl XII:s död (Kammarkolhs hist, 1941), s 38 f, 43; Frälseg 3:1-4:1,3(1946-76); Gbgs eskader o örlogsstation 1523-1870 (1949); Lags o doms; E Lewenhaupt, Rättelser o tillägg till Anrep: Sv adelns ättar-taflor rörande slägten Oxenstierna hemtade ur UUB:s handskriftssaml (PHT 1898—99); Lokalf; J Messenius, Theatrum nobi-litatis Svecanae (1616), s 55; J Nordlander, Eri-cus Nicodemi, studiosus Upsaliae (PHT 1918— 19), s 155; R Ohlsson, Abraham Angermannus (1946); S I Olofsson, Övre Norrlands hist under Carl IX o Gustaf II Adolf (Övre Norrlands hist, 2, 1965); M Olsson, Vasagraven i Uppsala domkyrka, 1 (1956); S U Palme, Sverige o Danmark 1596-1611 (1942); SJ Phrygius, likpred över N (1619; omtr i C A Klingspor, Sveriges adel under 1600-1700-talen, 2, 1877); G Setterkrans, Karl IX:s högsta domstol (Sc 1962), s 380 f, 383 f; I Simonsson, Älvsborgs lösen 1613 (MRA, N F 7, 1927), s 450; SR A, [Avd 1,] 2 (1899), s 1133, Avd 2, 1 (1932), s 9, 147, 149, 155 ff, 159ff;STb från år 1592, 6-7, 9 (1963-68); A A v Stiern-man, Swea o Götha höfdinga-minne, 2 (1835); W Tham, Axel Oxenstierna. Hans ungdom o verksamhet intill år 1612 (1935); J E Waaranen, Handhar upplysande Finlands hist, 2, 4 (1864— 74); J Werwing, Konung Sigismunds o konung Carl den IX:des historier, 2 (1747).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Andersson (Lilliehöök), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10353, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10353
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Andersson (Lilliehöök), urn:sbl:10353, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-23.