Sven Ivar H Lind

Född:1902-03-23 – Tidaholms församling, Skaraborgs län
Död:1980-04-03 – Danderyds församling, Stockholms län

Arkitekt


Band 23 (1980-1981), sida 184.

Meriter

Lind, Sven Ivar Harald, f 23 mars 1902 i Tidaholm, d 3 april 1980 i Danderyd, Sth. Föräldrar: disponenten Ivar Alexius L o Gerda Haraldina Esbjörnson. Studentex vid h reallärov i Gbg vt 20, anställd vid arkitekt E Torulfs kontor där 20-21, ord elev vid KTH 3 sept 21, avgångsex från dess fackavd för arkitektur 10 jan 26, anställd vid arkitekt E G Asplunds kontor i Sthlm 25 — 28, medarb där periodvis 31—32 o 40, vistades i Frankrike o Nederländerna i samband med arbetsuppgifter o studier 28—31, led av styr för Association des artistes scandinaves å Paris 29—31, av byggnadskomm för Sv studenthemmet i Paris 30—31, egen arkitektverksamhet i Sthlm från 31, speciallär i dekorativ konst vid KTH ht 31—43, red för Byggmästarens arki-tektuppl 1 okt 32-31 okt 33, led av styr för Sv arkitektfören 32-34, 36-38 o från 46, v ordf där 41, ordf 44-46, anställd vid stadsplanekontoret i Sthlm (Norrmalmsutredn) 35—36, led av styr för Sv slöjdfören 36—40, ordf i Konsthantverkarnas gille 38—40, tf prof i arkitektur vid KTH 40—42, led av Bonniernämnden 41—45, prof i arkitektur vid konst-högsk 21 juli (tilltr 1 sept) 48-31 aug 58, slottsarkitekt vid Sthlms slott från 59, vid Drottningholms slott från 62. — LFrKA 45, Litt et art 76.

G 21 febr 1931 i Paris m Siri Ahlström, f 19 okt 1908 i Danderyd, dtr till ML Georg Assar Albin A o Ellen Sofia Carolina Frost.

Biografi

Redan under studietiden vid KTH framstod Sven Ivar L som en lovande arkitektbegåvning, högt uppskattad bl a av sin huvudlärare i arkitektur Erik Lallerstedt (bd 22), som redan efter det tredje studieåret lär ha ansett honom förtjänt av högsta betyget i sitt ämne. Bland sina samtida studiekamrater framstod L som en självskriven ledare o utsågs av dem till A-sektionens ordförande. Hans vackra, vanligen fint tuschade ritningar i den då förhärskande nyklassicismen med ståtliga perspektiv o "axlar" manade andra till skärpning o efterföljd. Eleverna i L:s årskurs fick under Lallerstedt delta i en allmän arkitekttävling om stadsplan o villor på Lidingö för utställningen Bygge och Bo. L placerade sig på andra plats (efter S Markelius) o fick utföra tre villor i en klassiskt graciös utformning.

Efter arkitektexamen knöts L till Gunnar Asplunds arkitektkontor. Denne hade tidigare varit en inspirationskälla för L, som nu fick bl a arbeta med det stora stadsbiblioteksbygget i Sthlm o med tävlingen om kyrkogården i Kviberg, Gbg. Tävlingsförslaget kom att läggas till grund för det slutliga utförandet först efter Asplunds frånfälle men då under L:s ledarskap. L nöjde sig inte med att bara ge form åt ett förelagt tävlingsprogram. Han ville tränga djupare in i studiet av vad han själv senare kallat "begravningsväsendets formspråk". Det var nya metoder som Asplund lär satt värde på. Han vande sig att se L som ett komplement till sin egen utpräglade konstnärstalang o hade nog gärna sett honom som sin efterträdare som professor i arkitektur vid KTH. Detta blev emellertid verklighet bara som ett tvåårigt gästspel; i stället hamnade L som professor vid konsthögskolan i samma ämne i tio år.

Tillsammans med arkitekten Nils Grafström deltog L med viss framgång i några tävlingar. Redan ett år efter sin examen fick de sitt förslag till ny kyrka i Hfors inköpt. Den yngre delen av arkitektkåren ansåg nog att detta förslag var överlägset det som kom till utförande efter ritning av Ture Ryberg. Ett annat förslag av dessa två arkitekter, som gällde Katarina realskola i Sthlm utmärkte sig också för en stram klassicistisk hållning med en förskjuten huvudaxel i anläggningen. I den tävlingen erövrade de ett andra pris efter P Hedqvist o D Dahl. Även här kunde resultatet likaväl varit det omvända.

L hade tidigt intresserat sig för fransk kultur, litteratur o konst o tillhörde då de få fransktalande arkitekterna i Sverige. Redan 1928 fick han två stora uppdrag åt Kreuger & Toll i Paris o Amsterdam. L:s eleganta parisprojekt stannade tillsvidare på papperet, o han återvände 1931 hem för att börja på nytt, vilket inte var så enkelt. 1932 återkallades L dock till Paris för att färdigställa bankhuset vid Place Vendöme, vars fasader emellertid ritats om av en fransk arkitekt.

Många av L:s kolleger i Sverige hade skaffat sig rutin t ex inom tävlingsområdet, o kampen om uppdragen blev hård. L:s finaste tävlingsinsats på egen hand var måhända hans förslag 1934 till nytt Thulehus vid Gustaf Adolfs torg i Gbg, vilket sattes i första rummet. Detta projekt i sin eleganta o spirituella utformning med fasader i vit marmor skulle många gärna ha sett realiserat framför det som framkom, sedan uppdraget gått till andre pristagaren, som var väl etablerad i Gbg. På senare år fick L mer direkt utdelning på sina tävlingsinsatser o lyckades erhålla flera betydelsefulla uppdrag efter tävling, inte minst för begravningsplatser (Nässjö 1957, Södertälje s å, Mosaiska förs:s i Sthlms begr.kapell 1964).

Vid Parisutställningen 1937 fungerade L som arkitekt för sv paviljongen. Här framträdde han i en ny anda med en byggnad i rent funktionell gestalt med tydligt exponerad konstruktion o med en lätthet i sin enkla klara kubistiska form. En så radikal byggnad undgick inte kritik från konservativt håll, en kritik som snarare borde riktats mot det svaga sv engagemanget i fråga om utställningsrepresentation i övrigt. L:s franska kontakter fortsatte efter kriget. Sverige bidrog 1945—49 för återuppbyggandet i Normandie med bl a 200 av L ritade monteringsfärdiga småhusbostäder. L förstod att anpassa dessa till den fina byggnadstraditionen i landskapet, vilket understryker den känsla för miljön som blev utmärkande för all L:s arkitektverksamhet. Som ett sista större uppdrag i Frankrike erhöll L den svåra uppgiften att mitt i Paris projektera den sv ambassadens nybyggnader. Han arbetade med projektet under åren 1956—69. Sedan ärendet i byråkratiska sammanhang kastats än hit än dit, hamnade uppdraget slutligen hos en fransk arkitekt, som åstadkommit en anläggning i pariserstil långt avlägsen från sv tradition.

Vid återkomsten från Paris 1931 hade L förnyat kontakten med Asplund, o vid dennes sjukdom o slutliga frånfälle 1940 blev L självskriven att fullfölja hans oavslutade verk som krematorierna i Gbg o Skövde o stadsarkivet i Sthlm. I samtliga fall var betydande omarbetningar nödvändiga. — L:s övriga uppdrag var mångskiftande o omfattande bl a: Råsunda fotbollsstadion 1937 (med ombyggnad 1957), restaurang Byttan i Kalmar, kollektivhus i Marieberg, Sthlm, 1944, byggnadsanläggningar vid kraftverken i Hjälta, Skallböle, Pengfors o Bjurfors 1950-62, hotell Blå Jungfrun i Oskarshamn 1956, kontor för Skandia-koncernen i Uppsala 1965 o om- o tillbyggnad av Brännkyrka kyrka 1975. Totalt sett sökte L dock begränsa sin praktik till sådana dimensioner att han själv skulle kunna svara lör den konstnärliga halten. Alla hans byggnader visar en stram behärskning, ibland driven nära nog till asketism. Han kunde fördjupa sig i alla ett bygges detaljer o ändå behärska helheten, en sällsynt kombination. Sålunda kunde han hänge sig åt specialfrågor som bokstavstyper, belysningsproblem o belysningsarmatur.

Ett fint exempel på denna L:s mångsidighet kan man återfinna i hans egen villa i Kevinge, Danderyd. Där började han flera år i förväg tillsammans med sin hustru att arbeta med den vackra sluttningen med ekar ned mot stranden, att utföra terrasseringar o planteringar för att när det var klart börja inpassa villan i terrängen. Ytterväggarna skulle putsas i en naturrosa färg genom att riva putsen med tegelsten på flätan. Taket skulle ansluta sig till stenarna i naturen genom att beläggas med grafitgrå skiffer som han hittade i Glava i Värmland. Resultatet som helhet blev en känslig tolkning av ett stycke sv natur.

Kulmen på L:s arkitektbana utgjorde arbetena med riksbyggena. Han gjorde 1959—68 olika insatser med förslag till ombyggnad av riksdagshuset o planen framfor. Ännu betydelsefullare blev hans uppdrag som slottsarkitekt. Vid Sthlms slott ledde han arbetet med förändringen av inre borggården o restaureringen av stora gästvåningen. Särskilt hans nydanande insatser for utställningslokaler i slottets källarvalv for Skattkammaren 1967—70 o for Livrustkammaren 1968—76 visar hans pietet o säkra smak. De ger en konstellation av de kvaliteter L så småningom kommit fram till efter en lång verksamhet som arkitekt, den stora omsorgen om detaljen, det sparsmakade urvalet o det lika fasta helhetsgreppet. Även vid Drottningholms slott ledde L viktiga restaureringsuppgifter o arbetade in i det sista med att inom slottet söka skapa en fungerande bostadsmiljö för den nuvarande kungafamiljen.

Som lärare har L av en elev under sitt sista år som tf prof vid KTH karakteriserats som "mjuk och ömsint" o "full av inlevelse och spänning". "Saknaden efter Asplund försvann inför Sven Ivars espri och kamratskap" (C Nyrén; cit Celsing 1980; bland L:s KTH-elever märks utom Nyrén A Berg, F Björck, P Celsing o L Uhlin). L:s bedömning av inlämnade övningsuppgifter skedde med stor inlevelse, o hans kommentarer var i ton försynta men i sak "nog så bitska". Under sin professorstid på konsthögskolan visade L likaså en framstående förmåga att väcka intresse kring uppgifterna o undervisningen.

L var mycket eftertraktad som skriftställare o föreläsare. Det låg något genialt över det mesta han företog sig i dessa sammanhang. Han lade ner ett väldigt intresse på konsten att formulera sig i skrift o tal. Det blev därför sällan några hastverk han kom med. Han kunde i gengäld sätta sina redaktörer o andra uppdragsgivare på nog så stora tålamodsprov. Men de förlät honom gärna, när det ofta spännande resultatet förelåg.

Bland L:s föreläsningar utanför läraryrkets ram kan nämnas det eleganta föredrag, betitlat Aktion eller Reaktion, han höll i Sv arkitektföreningen 1941 inför en ovanligt representativ skara av journalister, författare, konstnärer o arkitekter. Det hölls i en bryd-sam tid, då det gällde att uppbåda andligt motstånd mot den frammarscherande naziststaten. Åtskilliga år senare höll han (vid Arki-tektforen:s för Södra Sveriges arkitekter jubileum 1978) ett annat principiellt viktigt föredrag med titeln Hållplats 78, där han på ett pregnant sätt preciserade vår tids kultur o okultur mot bakgrunden av arkitektens yrke. Vid sitt sista offentliga framträdande (1980) höll han vid KTH ett föredrag betecknande nog kallat Om delar och helhet.

"Sakligt och utan bindning av mönstret från någon bestämd teoretisk skola" lyckades L fullfölja de bästa traditionerna från äldre arkitektgenerationer (Ahlberg). Han var en ovanligt mångsidigt o rikt rustad arkitekt.

Författare

Helge Zimdal



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Metaller och andra hjälpmaterial (Hantverkets bok [huvudred Gregor Paulsson], [d 2.] Snickeri, Sthlm 1934, 4:o, s 74-91; 2., becydl utökade uppl 1937, s 99-118, 3.-4. utök o omarb uppl 1943, 1947, s 97-116). - Metallmöbler och beslag [2.-4. uppl: Möbelbeslag] (ibid, s 274— 302; 2. ... uppl 1937, s 261-281, 3.-4. ... uppl 1943, 1947, s 263-283). - Boligbyggeriet i Stockholm (Arkitekten, Maanedshaefte, Aarg 37, 1935, Khvn, 4:o, s 89-108). - Ny plan for Norrmalm. Ett förslag utarb. Sthlm 1937. Fol. 26 s, 5 pl-bl, 3 kartor. (Tills med W Gahn.) — Vår paviljong på Parisutställningen 1937 (Form, Sv slöjdföreningens tidskr, årg 33, 1937, Sthlm, 4:o, s 1-3). - Yxhult 1878-1938. Minnesskrift till Yxhults stenhuggeri aktiebolags sextioårshögtid den 3 juni 1938. Sammanställd. Sthlm 1938. 4:o. 50 s. — Trähusets utformning (Hantverkets bok, [6.] Träbyggnadskonst, Sthlm 1938, s 149-210; [2. uppl] 1939). -Krematoriet på Skogskyrkogården (Konstrevy, 1940, [Specialnr,] Sthlm, 4:o, s 1-12, 1 pl). -Tyra Lundgren (ibid, 1943, s 99-102). - Tryckta tyger av Arne Jacobsen (Form, 40, 1944, s 81 f). — Krematorium och begravningsplats som arkitektonisk uppgift (Ignis, tidskrift för eldbegängelse-spörsmål, årg 16, 1944, Sthlm, 4:o, s 102-104). -Bro eller tunnel? [Rubr.] Sthlm 1945. Tv-16:o. 15 s. [Anon; tills med Martin Olsson.] — Stadens skönhet och trafiken. Föredrag på Akademiens ... högtidsdag den 30 maj 1945 (Meddelanden från Kungl. akademien for de fria konsterna 1945. Sthlm, 4:o, s 57—61). — Industrivara och formkultur (TT, årg 75, 1945, Sthlm, 4:o, s 361-363). -Formspråket och tekniken (TT, 77, 1947, s 487— 489). - Arkitektur - bildkonst (Konstrevy, 1950, s 120 f)- - Staden - maskin och symbol (STFÅ 1956, Sthlm, s 23—32). — Krematoriebyggnadens typutveckling i Sverige (Ignis, 29, 1957, s 69-78). -Trivas med döden (Form, 58, 1962, s 84-87). -Alf Munthes bildvävar (ibid, s 400 f). — Kalkstensarbeten i Skövde krematorium (Sten, tidskr for sv stenindustri, årg 24, 1962, Sthlm, 4:o, nr 2, s 7-9). — Begravningsväsendets formspråk (Vår lösen, kristen kulturdebatt, årg 53, 1962, Sthlm, s 148-156). — Kapellkrematorium i Nyköping (Ignis, tidskr för eldbegängelse- o kyrkogårdsfrågor, 38, 1966, s 82 f). — Stockholms mosaiska församlings nya gravkapell (Judisk krönika, årg 39, 1970—71, Sthlm, [1,] 1970, s 184 f). - Att uppleva ljus [om Skattkammaren, Sthlms slott] (Form, 69, 1973, s 76 f)- ~ Om arkitektonisk kvalitet i kyrkobyggandet (Kyrkan bygger vidare---en krönika i ord och bild ... Red av L Ridderstedt, Sthlm (tr Katrineholm) 1974, s 23-34). - Poesi i ting (ibid, s 47-50). — Artiklar i bl a Byggmästaren, tidskr för arkitektur o byggnadsteknik, 1932—35 (Arkitektuppl), 1937, 1940-42, 1944-46, 1949, dess Uppl A: Arkitektur 1952, 1956, 1958, o dess forts Arkitektur 1961-62, 1965, 1968, 1976-79, Sthlm, 4:o (red för Arkitektuppl from årg 13, 1932, nr 11, tom 14, 1933, nr 11).

Redigerat: Gunnar Asplund arkitekt, 1885—1940. Ritningar skisser och fotografier utg av Svenska arkitekters riksförbund ... Sthlm 1943. 4:o. 240 s. (Tills med G Holmdahl o K Ödeen.) Eng uppl: Gunnar Asplund architect, 1885—1940. Plans sketches and photographs published ... Sthlm 1950. 241 s. - Verk av L I Wahlman. Skisser ritningar och fotografier ... utg av Sv arkitekters riksförb. Sthlm 1950. 4:o. 202 s. [2 var.] (Tills med B Romare o N Sterner.) — Medl av redaktions-komm för Hantverkets bok, [4.] Mureri, Sthlm 1936, 4:o, (8), 464 s, 24 pl-bl, 2., rev o utök uppl 1939, (8), 503 s, 8 pl-bl, o [6.] Träbyggnadskonst, Sthlm 1938, (10), 528 s, 23 pl-bl, [2. uppl] 1939, 528 s, 15 pl-bl.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 21 juli 1948, nr 1, RA.

H Ahlberg, S I L till minne. Slottsarkitekt med omdöme o pietet (DN 14 april 1980); Peter Celsing. En bok om en arkitekt o hans verk, ed L-O Larsson, A-M Ericsson o H O Andersson (1980); S Fogelmarck, H Smith o R Jonsson, S I L död. Livrustkammaren o Skattkammaren hans nyskapelser (SvD 14 april 1980); SvTeknF; Väd 1979; H Zimdal, S I L död (G P 14 april 1980).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven Ivar H Lind, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10403, Svenskt biografiskt lexikon (art av Helge Zimdal), hämtad 2018-07-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10403
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven Ivar H Lind, urn:sbl:10403, Svenskt biografiskt lexikon (art av Helge Zimdal), hämtad 2018-07-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se