Meriter

1 Lindblad, Anders Fredrik, f 3 juni 1888 i Bjuv, Malm, d 8 febr 1956 i Gbg, Vasa. Föräldrar: bergsingenjören Robert Fredrik L o Eva Agnes Bergström. Läroverksstudier i Helsingborg, elev vid skeppsbyggeriet vid Helsingborgs varfs ab juli—sept 06, juli—dec 07 o sept 10—april 11, anställd vid ritkontoret där dec 06—juni 07 o jan—juni 08, elev vid Chalmers tekn läroanstalt ht 08, avgångsex från fackavd för skeppsbyggen där 9 juni 13, plåtslagareelev vid Lindholmens verkstads-ab, Gbg, juni 11, anställd vid Gbgs stads byggnadskontor sept 11—april 12 o juni 12, ing vid Eriksbergs mek verkstads ab, Gbg, juni 13—febr 14, vid Helsingsborgs varfs ab febr 14—aug 15, anställd vid The American Ship Building Company, Cleveland, Ohio, USA, nov 15—okt 18, lär i skeppsbyggnadskonst vid Case School of Applied Science, Cleveland, 17—18, assistant prof of Naval Architecture and Marine Engineering vid University of Michigan, Ann Arbor, 18—28, Doctor of Science där 18 juni 23, associate prof i samma ämnen där 28—33, Consulting naval architect hos prof Herbert C Sadler där 19 — 33, prof i skeppsbyggen (från 41 teor skeppsbyggeri) vid Chalmers tekn inst 9 juni 33 — 54, led av Chalmerska skeppsbyggeriinstitutionens byggnadskomm aug 36—45, av nämnden för Statens skeppsprovn:anstalt 40—54. — LIVA 50, Hed LIVA 53.

G 1) 11 aug 1919 i Helsingborg m Viva Florence Lundgren, f 7 maj 1882 där, d 18 jan 1937 i Gbg, Vasa, dtr till handl Wilhelm Ansgarius L o Selma Nathalia Georgina Lundgren; 2) 6 nov 1937 i Gbg, Vasa, m Märta Johanna Virginia Hedén, f 25 sept 1890 i Lundby, Göt (nu Gbg, Lundby), d 7 april 1969 i Gbg, Vasa, dtr till handl Simeon H o Anna Mathilda Sjöstedt.

Biografi

Anders L:s far var gruvingenjör o bosatte sig med sin stora familj i Helsingborg. Här väcktes tidigt L:s intresse för skeppsbyggeri o sjöfart. Efter att ha genomgått fem klasser vid läroverket arbetade han vid Helsingborgs varv från sommaren 1906 tills han vann inträde vid Chalmers tekniska läroanstalt i Gbg 1908. Han utexaminerades 1913 därifrån som skeppsbyggnadsingenjör. Hans lärare i skeppsbyggeri var den teoretiskt mycket skicklige men även i hög grad praktiskt inriktade professorn Anders Henrik Lindfors. Under sin egen professorstid vittnade L ofta om vad denne under studieåren betytt för hans utveckling.

Som nyexaminerad ingenjör anställdes L vid Eriksbergs mek verkstad i Gbg, men redan efter 8 månader övergick han till Helsingborgs varv. Hösten 1915 reste han över till USA, där han fick anställning vid The American Ship Building Co i Cleveland, Ohio. Genom USA:s inträde i kriget våren 1917 försvårades en tänkt hemresa o vistelsen i Cleveland blev därför längre än avsett. Han fick alltmer kvalificerade arbetsuppgifter vid varvets konstruktionskontor o började dess- utom undervisa i skeppsbyggeri vid Case School of Applied Science i Cleveland. Genom sitt arbete kom han i kontakt med skeppsbyggnadsavdelningen vid University of Michigan i Ann Arbor. Här fanns en välutrustad medelstor skeppsmodelltank för bestämning av fartygsmotstånd o framdrivningseffekt. Något liknande fanns inte i Sverige, men L var genom egna teoretiska studier väl insatt i modellprovningsteknikens problem, o han erbjöds en tjänst som "assistant professor".

Skeppsbyggnadsavdelningen i Ann Arbor förestods av den engelsklodde, mycket välkände skeppsbyggaren Herbert: C Sadler, som även bedrev en omfattande konsultverksamhet, till vilken L tidigt knöts. Bl a utförde L utredningar för en regeringskommitté i USA beträffande fribord o andra säkerhetsfrågor för fartyg på de Stora sjöarna 1920— 21. Mycket av L:s arbete vid Michigan-universitetet kom fö att röra detta slags tonnage, varvid han behandlade inte endast linjeutformning o motstånd utan också hållfasthetsproblem o driftsekonomi. I början av 1920-talet började L:s namn bli känt i den internationella fackpressen, o en del av sina tidigaste arbeten sammanställde han till en avhandling, A critical analysis of the factors affecting safety and economy of operation of the bulk freight vessels of the Great Lakes, som 1923 gav honom doktorsgraden vid Michigan-universitetet. 1928 blev professor Sadler rektor för hela den tekniska fakulteten. I samband härmed blev L "associate professor" o fick överta en stor del av Sadlers tidigare uppgifter vid skeppsbyggnadsavdelningen.

Under hela tiden i Ann Arbor var L:s huvudintresse den för skeppsbyggeriet alltmer betydelsefulla modellförsökstekniken, där han skaffade sig en djup kunskap o omfattande erfarenhet. Härtill bidrog även ett par studieresor 1926 o 1927 till bla Tyskland, England o Skottland. Vid ett besök i Sthlm 1927 höll han inför Svenska teknologförening-ens avdelning för skeppsbyggnadskonst ett uppmärksammat föredrag om modellförsök. Hans verksamhet var redan vid denna tid välkänd i hemlandet, bla hade han året innan vid tävlan om Teknologföreningens Polhemspris fått en avhandling om fartygslinjernas konstruktion vid långsamtgående fartyg antagen o publicerad på Polhemsfondens bekostnad.

Då professuren i skeppsbyggeri vid Chalmers tekniska institut genom Johannes Rosengrens död i juni 1930 blev ledig, var L väl meriterad att söka denna tjänst. En av de sakkunniga underströk, att L var "en alldeles för god man för vårt land att ej taga vara på". I juni 1933 utnämndes han till professor vid den läroanstalt som han exakt 20 år tidigare lämnat o därmed övergav han en etablerad o lovande vetenskaplig ställning i USA. L tillträdde sin tjänst i inledningen till ett skede av Chalmers tillvaro, som kom att präglas av stor dynamik, inte minst för skeppsbyggeriavdelningens del. Bland de angelägnaste frågorna i samband med Chalmers ombildande till högskola 1937 var att åstadkomma en nybyggnad för skeppsbyggeriavdelningen, till vilken också skulle knytas en skeppsprovningsränna. Denna skulle inte endast användas för undervisning o forskning utan även dimensioneras o utrustas så att den kunde uppfylla varvsindustrins behov av en provningsanstalt. L blev 1936 ledamot av byggnadskommittén o var den i ärendet egentligt sakkunnige, som svarade för planering o utrustning av rännan. Beträffande den blivande anläggningens organisation o drift uppstod emellertid motsättningar mellan ordföranden H Hammar (bd 18), som företrädde varvsindustrins intressen o önskade att rännan inordnades i en särskild från högskolan skild skeppsprovningsanstalt, o L, som företrädde utbildningsintressena o ansåg att den helt skulle förvaltas av högskolan. När anläggningen stod färdig hösten 1940, hade industrins intressen segrat.

Utgången av striden om rännans förvaltning skapade en förklarlig besvikelse hos L, vilket emellertid inte hindrade honom att skickligt o energiskt utnyttja de experimentella resurser som han själv till stor del varit med om att skapa. L förutsåg den kommande utvecklingen mot alltmer snabbgående lastfartyg, o utan någon mer ingående kontakt med varvsindustrin konstruerade han själv sina skrovformer. Inga kommersiella intressen var inblandade, o han kunde fritt redogöra för sina undersökningar. När han mitt under kriget 1943 publicerade sina första försöksresultat från den nya rännan, väckte detta stor uppmärksamhet, särskilt som han kunde presentera anmärkningsvärt goda resultat beträffande sina modellers motståndsegenskaper — så goda att man tom på sina håll betvivlade resultatens riktighet. Tvivlen kunde dock senare undanröjas, när L:s modeller lånades ut till andra skeppsprovnings-anstalter. Under den följande tioårsperioden utkom i stort sett varje år ett större arbete av hans hand. Flera av dessa presenterades som föredrag i Institution of Naval Architects (INA), där de alltid mottogs med största intresse. När han i april 1946, för första gången efter kriget, besökte England o inför INA presenterade avhandlingen Experiments with models of cargo liners mottogs han med entusiasm. Tillämpningen av "Lindblads linjer" ledde ofta till betydligt effektivare fartyg än tidigare. Exempelvis levererade Götaverken 1950 en ny variant av en tidigare typ snabbgående fartyg, där lastförmågan med bibehållen fart o maskinstyrka ökades med c:a 15 %. Hans sista verk Konstruktion av linjer för moderna handelsfartyg, som han trots tilltagande ohälsa lyckades färdigställa 1955, blev en för alla fartygskonstruktörer värdefull sammanfattning av hans rika erfarenhet.

Trots sin omfattande forskningsverksamhet intresserade sig L mycket för undervisningen o slog alltid vakt om skeppsbyggeriets ställning vid högskolan. Han medverkade i hög grad vid tillkomsten av de två nya professurerna i praktiskt skeppsbyggeri 1941 o maskinlära (skeppsmaskinteknik) 1948. Under 1930- o 40-talen var han även lärare i skeppsbyggeri vid Gbgs tekniska institut, tillika dess inspektor. Under några år tjänstgjorde han dessutom som censor vid de tekniska läroverken. L var en inspirerande lärare. Hans stora kunnande o hans internationella anseende ingav respekt. I sina metodiskt genomförda föreläsningar meddelade han på ett föredömligt okomplicerat sätt all nödvändig grundkunskap. Utan att ge avkall på vetenskaplig objektivitet var han som de flesta av sin tids skeppsbyggare sunt konservativ, o han hade foga till övers för vad han brukade kalla "advanced stupidities".

Författare

Anders Svennerud

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ekonomiska lastfartyg (TT, årg 50, 1920, Sthlm, 4:o, Skeppsbyggnadskonst, s 61 — 65). — Bulk freighters of the Great Lakes (The Michigan technic, vol 35, 1922, Ann Arbor, Mich., 4:o, nr 3, s 5—8). — St. Lawrence waterway is needed. Entire country will benefit from providing deep water route from Lakes to Ocean (Marine review, 1922, Cleveland, Ohio, 4:o, s 327-329 [aug]). — Stresses on vessels of the Great Lakes due to waves of varying lengths and heights [för-handspubl föredrag] (Transactions of the Society of naval architects and marine engineers, vol 30, 1922, New York (tr Washington, D. C), 4:o, s 77 f; tills med HC Sadler). — Some factors affecting the economy of operation of the lake freighters (ibid, 31, 1923, s 37-42, 48 f; diskussionsinlägg i vol 36-39, 1928-31, o 56, 1948). - Safety factors in lake ships, 1—4 (Marine review, 1923, s 370— 373, 424 f, 462-464, [okt-dec], o 1924, s 58-62 [febr]; även reprint med titeln Some factors afiect-ing the safety of lake ships; framlagd vid univ i Michigan som specimen för Doctor of Science under tit: A critical analysis of the factors afTecting safety and economy of operation of the bulk freight vessels of the Great Lakes). — The lake freighters and the transportation of bulk cargoes on the Great Lakes (National inland waterways, 1925, Pittsburgh, Pa., 4:o,July, s 13—16). — Hästkraftsberäkningar (TT, 55, 1925 s 37-43). - Fartygslin-jernas konstruktion vid långsamtgående fartyg (ibid, 56, 1926 ..., s 1-8). Även sep: ... Publicerad på Polhemsfondens bekostnad. Sthlm 1926. 8:o. 48 s. (Skrifter utg av Svenska teknologföreningen, nr 4; Sv teknologföreningens Polhemsskrift.) — Statistisk undersökning rörande de allmänna verkningarna av en övergång till annan skeppsmätning än den nu gällande nettoregeln (SOU 1927:7. Betänkande angående sjöfartsavgifter avgivet den 23 mars 1927, Sthlm 1927, s 327-341; tills med H. Eneborg o E. Ostman.) — Linjernas konstruktion och fartygsmotståndet'vid moderat fart (Chalmers tekniska institut 1829—1929, minnesskrift utg med anl av Institutets 100-åriga tillvaro under red av G Bodman, Gbg 1929, 4:o, s 375-439). - The effect of local hollowing forward with varying type of sections and length of entrance (Transactions of the Institution of naval architects, vol 75, 1933, London, 4:o, s 136-139, 143 f). - Modellrännor för experiment med fartygsmodeller (Tekniska samfundets handlingar, 1936, Gbg, s 95—122 [nr 4]). — En modellrännas forskningsuppgifter (Hugo Hammar 1864 4/3 1939. Jubileumsskrift ..., Gbg 1939, 4:o, s 141 — 151). — Some experiments with models of high speed cargo liners. Gbg 1943. 34 s. (Chalmers tekniska högskolas handlingar, nr 25 (Avd Skeppsbyggen 2).) — Experiments with bul-bous bows. Gbg 1944. 28 s. (Meddelande från Statens skeppsprovningsanstalt, nr 3.) — Kryssareakterns användning vid handelsfartyg. Några modellförsök. Gbg 1945. 32 s. (Chalmers tekn högskolas handl, 45 (Avd Skeppsbyggeri 3).) — Experiment with models of cargo liners (Transactions of the Institution ..., 88, 1946, s 174-189). - Further experiments with bulbous bows. Gbg 1949. 20 s. (Medd från Statens skeppsprovningsanst, 8.) — Some experiments with models of high speed ships. The influence of block coefficient and longitudinal centre of buoyancy (Transactions of the Institution 91, 1949, s 137-149, 155-158). - Further experiments with models of... (ibid, 92, 1950, s 223-234, 236 f; diskussionsinlägg s 124-126). -Some experiments with selfpropelled models of twin screw ships. The influence of longitudinal centre of buoyancy on resistance and propulsion. Gbg 1951. 24 s. (Chalmers tekn högskolas handl, 110 (Avd Skeppsbyggeri 4); även med omsl: Acta polytechnica, Mechanical engineering series vol 2, nr 2. [Löpande nr:] 89.) — The effect upon resistance of large beams on some models with block coefficients between 0.65 and 0.60 (Transactions of the Institution 95, 1953, s 10-16, 23 0- ~ Konstruktion av linjer för moderna handelsfartyg. Gbg 1955. 176 s. (Chalmers tekn högskolas handl, 163 (Avd Skeppsbyggeri 6).) Overs: On the design oflines for merchant ships. Gbg 1961. 125 s. (Ibid, 240 (avd Skeppsbyggeri 7).)

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 9 juni 1933, nr 24, RA.

Chalmers tekniska högskola 1829-1954. Minnesskrift ... (1954); E Hogner, AL in memoriam (SvD 21 febr 1956); Statens skeppsprovningsan-stalt (Meddel från Statens skeppsprovningsanst, 1, 1942);SvTeknF; Väd 1955.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders F Lindblad, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10450, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Svennerud), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10450
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders F Lindblad, urn:sbl:10450, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Svennerud), hämtad 2024-04-23.