Meriter

2 Lindblom, Alexis Eduard, kusinson till L 1, f 15 jan 1807 i Lyckeby, Lösen, Blek, d 15 april 1853 i Ronneby. Föräldrar: häradshövding Johan Christer L o Märta Christina Martini. Inskr vid LU 4 febr 17, filol kand 16 dec 24, FK 9 maj 26, disp pro gradu 10 el 11 maj 26, mag 23 juni 26, doc i praktisk filosofi 18 april 31, adjunkt i prakt o teor filosofi 9 sept 31—51 (tjänstl från 46), tf prof i teoretisk filosofi ht 33–vt 35, i praktisk filosofi sammanlagt 11 terminer under åren 36—45, i botanik ht 40, allt vid LU. Botanist. - LFS 34. - Ogift.

Biografi

Efter studier i hemmet sändes Alexis L för vidareutbildning till skolan i Växjö o blev under ledning av C G Ljungstedt, P Wieselgrens gode vän, en ivrig växtsamlare. I sin kandidatexamen vid LU fick han av C A Agardh (bd 1) Berömlig i botanik o av F J Cederschiöld (bd 8) Godkänd i praktisk filosofi. Han disputerade under Agardh men framstod i sin avhandling om ronnebytraktens växter som en lärjunge till botaniske demonstratorn E Fries (bd 16). L:s mål var att bli docent i botanik o under de närmaste åren gav han ut en fortsättning i fyra delar av sin disputation. Han torde ha varit väl kvalificerad för docenturen, men professorn var p g a stridigheter med sin demonstrator ovillig att gynna någon av dennes vänner o lärjungar.

Då L fann det utsiktslöst att få någon tjänst under Agardh, planerade han att bli jurist, men när han efter ett års sjukdom 1829 återkom till Lund valde han att studera estetik o morallära. När han författat två avhandlingar över Fichtes filosofi, kallades han av Cederschiöld till docent i praktisk filosofi o utnämndes några månader senare till adjunkt. Under sammanlagt åtta år uppehöll L därefter omväxlande professurerna i praktisk o teoretisk filosofi. Han författade en på tysk förlaga grundad lärobok i logik o skärpte väsentligt fordringarna för det tidigare lätt-fångna betyget Berömlig i praktisk filosofi. I hans Tal på Oscarsdagen 1840 skymtar hans pedagogiska principer: En lärare skall inte nöja sig med utanläxor utan kräva begrepp o eftertanke, även om han då riskerar att man "skriker över hans stränghet, hans orimliga fordringar och hans pedanteri". L ansåg själv att han var alltför empiriskt lagd för att passa till filosof o klagar 1837 i brev till vännen B E Hildebrand över att alltjämt vara tvingad "att vistas i abstractionens tomma ödemarker". Han sökte dock 1845 den lediga professuren i praktisk filosofi vid LU o fick första förslagsrum. Förslaget överklagades, ansökningstiden flyttades fram o på det nya förslaget som gjordes upp 1846 kunde L, som då var svårt sjuk, inte tas med.

Botaniken förblev emellertid L:s huvudintresse. 1826 reste han tillsammans med docenten i dogmatik N O Ahnfelt (bd 1) för botaniska studier till södra Norge. Sommaren 1827 samlade han växter på Oland o i Småland, 1837 i mellersta Norge, 1839 med understöd från VA i västra Norge. I VAH publicerade han 1830 Bidrag till Blekings flora o 1839 Vandring i Norrige, sommaren år 1839 o i samma årgång en längre avhandling om släktet Draba. För resan i Norge 1837, då han tillbragte tre månader på Dovre o fann flera för Skandinavien okända växter, redogjorde han i FS:s tidskrift. Där publicerade han också en historisk undersökning av O Sperlings o J Fuiréns botaniska forskningsresor på 1620-talet o försökte att till modern nomenklatur översätta de av dem funna växternas prelinnéanska namn. På detta område är han en av pionjärerna. Då Agardh 1835 blev biskop, var L en av de sex som sökte den lediga professuren. Som specimen författade han en växtgeografisk disputationsavhandling, o när E Fries återtagit sin ansökan o N O Ahnfelt dött, kom L på förslag. Först 1839 o efter bittra gräl o långa inlagor utnämndes J W Zetterstedt, knappast den bäst meriterade i botanik men tveklöst när det gällde ålder o tjänsteår.

På initiativ av E Fries o med den tyska tidskriften Flora som förebild startade L 1839 Botaniska Notiser, som genast blev o till i dag har förblivit en betydelsefull länk mellan sv botanister. På tidskriften offrade han som redaktör, medarbetare o ekonomisk garant under åtta år pengar o sviktande krafter.

Revolutionsåret 1830 blev L politiskt intresserad o fördes av sin vän juristen J Falkman över till det liberala lägret. 1831 opponerade sig lundastudenterna mot en i riksdagen föreslagen grundlagsändring, som skulle ge kungen inflytande över riksbanken. 1833 demonstrerade de mot illa omtyckta lärare, o när riksdagen året därpå avslog grundlagsändringen, tog sig kårmajoritetens entusiasm uttryck i en glädjefest. Bland initiativtagarna till dessa händelser, misshagliga för de styrande i Sthlm o Lund, anade man, delvis med orätt, L. När till detta kom att L prisade Norge o dess friare styrelseskick, propagerade för tilltalsordet De "istället för titlar och dylikt skräp" o firade 17 maj som en högtidsdag, fick han rykte att vara en genstörtig bråkmakare. Han hade som sekreterare i Akademiska föreningen o kurator i Blekinge o Gbgs nationer stort inflytande hos studenterna. Han försvarade i den liberala Skånska Correspondenten kårens "opinonsfest" 1834 o medarbetade i den mot stifts- o universitetsmyndigheter oppositionella tidskriften Gefion. Correspondenten var vid flera tillfallen hans språkrör, o 1842—43 var han tidningens redaktör men gav upp, då en artikel av hans vän P G Ahnfelt (bd 1) fälldes i ett tryckfrihetsmål. Hans politiska verksamhet torde ha bidragit till hans motgångar vid befordran — han misslyckades även när han sökte tjänsten som akademisekreterare — o bland hans svårare vedersakare märktes C A Agardh, B Bolméer (bd 5) o senare J Agardh (bd 1) o C A Hagberg (bd 17).

L hade svag hälsa; fullt frisk tycks han ha varit endast under o omedelbart efter resorna till Norge. I april 1843 fick han tillstånd att föreläsa i sitt hem, eftersom han enligt läkarintyg inte kunde gå. I sept 1845 begärde han tjänstledighet, blev oförmögen att sköta sig själv o sattes under förmyndare. Drabbad av hjärnblödning låg han flera år blind o förlamad, omhändertagen av brodern-förmyndaren o sin mor. Av sin formögne far hade L under åren i Lund fatt ett årligt frikostigt understöd, men han var givmild o en ivrig boksamlare o förlorade stora summor på borgensförbindelser. Hans försök att öka sina inkomster som examinator i studentexamen, lärare vid Lunds lyceum, privatlärare o bokutgivare hade inte haft större framgång, o 1848 försattes han i konkurs. Hans värdefulla bibliotek — 3 000 nummer utom småtryck o planscher — o hans växtsamlingar skingrades. Huvuddelen av hans herbarium kom till Karlstads läroverk o förstördes vid stadsbranden 1865.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

Strödda brev till L i LUB. - Brev från L till B E Hildebrand i ATA, till P Wieselgren i GUB, till bl a C Tegnér (96 st) i LUB, i NordM, i Oslo UB, i RA, till bla E Fries (38 st), L V Henschen (83 st), fästmön S Sjöberg (150 st i Henschenska familjearkivet) o J Ångström (25 st) i UUB o till P F Wahlberg i VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Stirpes agri Rotnoviensis. [Akad avh, 1: preses C A Agardh.] P 1-5*. Lund 1826-29. 84 s. — [Underrättelser om Ahnfelts och Lindblom^ botaniska resa uti Christiansands stift år 1826] (J E Wikström, Årsberättelse om framstegen uti botanik för år 1826. Till Kongl. vetenskaps-academien afgifven den 31 mars 1827, Sthlm 1827, s 258-280; tills med N O Ahnfelt). - Bidrag till Blekings flora (VAH för år 1830, Sthlm 1831, s 227—254, även sep, 28 s; referat i dens, Års-berättelse om botaniska arbeten och upptäckter för år 1830..., Sthlm 1831, s 230-235, på tyska i Flora oder allgemeine botanische Zeitung, Jahrg 17, 1834, Regensburg, s 295-299). - In' construc-tionem civitatis, secundum prascepta Fichtiana, ob-servationes. [Akad avh, resp S M Henschen.] Lund 1831. 44 s. — De summo doctrinae morum Fich-tianac principio dissertatio. [Akad avh, resp AVH Ahlberg.] Lund 1831. 62 s. — Index alphabeticus generum, specierum et synonymorum in Eliae Fries Systemate mycologico ejusque supplemento "Elencho fungorum"enumeratorum. [Gryphiswal-dae] 1832. 202 s. [Anon.] — In geographicam plantarum inträ Sveciam distributionem adnotata. [Akad avh, resp L Hwasser.] Lundae [1835], 100 s, 5 tab. - Lärobok i logiken. Lund 1836. XIII, 364 s. — Strödda anmärkningar rörande vextgeografien i allmänhet och vegetationens förhållande inom Bleking i synnerhet (Physiografiska sällskapets tidskrift, bd 1, Lund 1837-38,'s 1-9; tyskt ref i Flora, 23, 1840, s 380-384). - Fragmcnter af en resa i Norge år 1837, 1. Anteckningar rörande Dovrefjeld (ibid, s 223 — 242, även sep, se följande; övers i J E Wikström, Jahresbericht der Königr: schwedischen Akademie der Wissenschaften iiber die Fortschritte der Botanik im Jahre 1837..., Breslau 1841, s 345-359). - [Fragmenter...,] 2. Ett besök i Romsdalen (ibid, s 242—282, även sep tills med föreg, 1838, 60 s; övers i Almanach der Belehrung und Unterhaltung auf dem Gebietc der Erd-, Länder-, Völker- und Staatenkunde gewidmet von H Berghaus, Jahrg 5, 1841, Gotha, s 79-116). -Strödda botaniska anteckningar, till uplysande af Norges flora (ibid, s 315—360, även sep, se följ). — Om O. Spcrling och G. Fuirén samt deras bidrag till Skandinaviens flora (ibid, s 360-384, även sep tills med föreg: Botaniska uppsatser, 1838, 70 s). -Mitthcilungen iiber cine botanische Rcise der Herren Drs [J E] Areschoug und Lindblom in Lund, durch eincn Theil Norwegens im Sommcr 1837 (Flora, 21, 1838, Bd 2, Beiblätter, s 1-25; huvud-sakl av L). - Tillaeg [till M Blytt, Botanisk Reise i Sommeren 1836] (Nyt Magazin for Naturvidenska-berne, Bd 1, Christiania 1838, s 353-356). - Berättelse om en botanisk resa till Dovre-fjell i Nor-rige år 1837 (J E Wikström, Ars-berättelse om botaniska arbeten ... för år 1837, tr 1839, s 589-612; övers i dens,Jahresbericht ... 1837, tr 1841, s 368-389). - Tal på Oscarsdagen 1840, Akademiska föreningens i Lund tionde årsdag. Lund 1840. 17 s. — Bidrag till kännedomen af de skandinaviska arterna af slägtet Draba (VAH, 1839, tr 18[40-]41, s 1-94, även sep, 1840). - Vandring i Norrige, sommaren år 1839 (ibid, s 242—299, även sep, 1841, 58 s). — Uppmaningar till anställande af observationer öfver vårens ankomst (Förhandlingar vid de skandinaviske naturforskarnes tredje möte, i Stockholm den 13-19 juli 1842, Sthlm 1843, s 563—569). — [Cerastium vulgatum alpestre Lindbl. / Myriophyllum spicatum marinum Lindbl.] (E Fries, Summa vegetabilium Scandina-viae..., 1, Holmise & Lipsiae (tr Upsaliae) 18[45- ] 46, s 37, 41). — Bidrag i Botaniska notiser, varav vissa i övers i Flora 1842—47 o Linnaea, ein Journal Tur die Botanik 13, Berlin 1839 (se Krok, s 405--107), samt i Gefion, Lund, 4:o, från 1832. Jfr LUM 1834-47, Lund 1978, s 77. Redigerat: Botaniska notiser för år 1839 cch 1840 (-1846), Lund 18[39-j46, 104, 216, 248, 214, 192, 194, 226, 190 s jämte bilagor, med Literaturblad fsidrubr: Literatur-bihang] till Botaniska notiser för 1842(-1846), Lund, 110, 62, 70 s (även utg); Den nya skånska correspondenten, 1841 (n:r 2) — 1842, Lund, 4:o (anon); Den nyare skånska correspondenten, 1843 (n:r 1*), Lund, 4:o (även utg).

Översatt: F Biitau, Statsvetenskapernas encyklo-pedi, Örebro 1843, VI, 228 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Consistorium academicum i Lund till K M:t 18 okt 1837, Kanslersämb:s vid LU handhar april 1843, jan o sept 1845, ED:s konseljakter 5 jan 1847, nr 2, allt i RA. Bil till prot 1839, VA. Anteckmar ur Sofia Charlotta Sjöborgs lefnad gjorda af henne sjelf, UUB. P Wieselgrens anteckn på omslaget kring breven från L, GUB (jfr ovan).

O Ahnfelt, Urmina minnen (1905); P G Ahnfelt, Studentminnen (1857); Akad fören 1830-1911. Festskr... (1911); G Andersson, Brevväxl 1832— 1863, 1-2 (1940); J Berzelius, Brev, 10 (1925); Bonplandia. Zeitschrift fiir die gesammte Botanik, 6 (1858); Carlander; G Eriksson, Elias Fries o den romantiska biologien (Lychnos-bibl, 20, 1962); Generalreg till Botan notiser från åren 1839—1938 (1939); O Gertz, A E L. Minnesteckn (Botan notiser 1939); dens, F S i Lund 1772-1940 (1940); H Gladh, Lars Vilhelm Henschen o religionsfrihetsfrågan till 1853 (1953); K F Hård afSegerstad, C A Agardhs fanerogamherbarium jämte andra i Karlstads h a 1 befintliga herbarier (Meddel från Värmlands naturhist fören, 1, 1928); GJansson, Tegnér o politiken 1815-1840 (1948); H P Klinghammer, Minnen från åren 1829-1839 (1841); Krok; LUM 1846... (1846); Lundstedt; Lunds Weckoblad 1834, nr 30; H Möller, Ett gammalt skånskt herbarium återfunnet (Botan notiser 1912); SjBlek; Skånska Correspondenten 1834, nr 23-29; O Swahn, Paulus Genberg. Minnesteckn (1880); E Tegnér, Valda skrifter, 6 (1906); J E Wikström, Årsber om framstegen uti botanik för år 1826 (1827); dens, Arsber om botan arb o upptäckter för år 1828 (1830), d:oförår 1835 (1837), 1837 (1839), 1838 (1842) o för 1839-1842 (1844).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Alexis E Lindblom, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10467, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10467
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Alexis E Lindblom, urn:sbl:10467, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-24.