Meriter

Lindencrona, Gustaf Carl Adolf, f 18 dec 1871 i Linköping, d 18 nov 1952 i Sthlm, Joh. Föräldrar: landskamreraren August Gustaf Alvarez L o Walborg Adelin Hasselrot. Mogenhetsex vid h a l i Linköping vt 89, inskr vid UU 15 sept 89, jur prel-ex där 30 maj 90, ex till rättegångsverken där 14 sept 94, eo notarie i Svea hovrätt 18 sept 94, kansliex vid UU 15 dec 94, eo notarie i Göta hovrätt 20 dec 94, i Sthlms rådstuvurätt 23 juli 97, eo tjänsteman i överståthållarämb 25 juni 98, i kammarrätten 28 sept 98, eo kanslist i justitierev 9 okt 99, v auditör vid Svea trängbataljon 11 juni 00, notarie i FK 02—16, amanuens i justitierev 15 dec 02, jur biträde hos väg- o vattenbyggn:styr 20 mars 03, auditör vid Svea art:reg 16 dec 04—15, revisor o bokhållare hos väg- o vattenbyggn:styr 30 okt 07 — 10, byrådir där 12 sept 10—37, led av styr för Sthlms idrottsförb 09-12, ordf i Sv skidförb 10—16, led av riksidrottsförb:s (RF:s) överstyr 12—26, ordf i dess förvaltnrutsk 14—maj 21, sekr i Sveriges olympiska komm (SOK) 13 — 28, led av komm ang understödjande av skididrotten bland ungdom mars—april 14, av styr för Stadion 16—26, av Sthlms stadsfullm 3 febr-31 mars 23 o 16 febr 29-31.

G 27 febr 1904 i Sthlm, Hedv El, m Ingeborg Mignon Jegerhjelm, f 15 sept 1877 i Linköping, d 14 okt 1952 i Sthlm, Joh, dtr till överstelöjtn Lars Gustaf J o Ingeborg Maria Cecilia Nordvall.

Biografi

Gustaf L blev under sin läroverkstid intresserad av den frivilliga gymnastiken o anslöt sig till Linköpings gymnastikförening. Under studieåren i Uppsala höll intresset i sig. L var aktiv medlem i Uppsala studenters gymnastikförening o deltog som sådan bla i den internationella gymnastikfesten i Sthlm 1891 — det utan jämförelse mest omfattande o uppmärksammade gymnastikevenemanget i Sverige före Stockholms-OS. Hans kroppsövningsintresse innefattade under uppsalatiden även rodden.

Som tongivande ledare o organisatör inom den sv riksidrotten debuterade L relativt sent. Hans avgörande tillgångar stod att finna i den personliga bakgrunden som aktiv o speciellt i det administrativa handlag o den juridiska erfarenhet han i sin tjänstgöring inom väg- o vattenbyggnadsväsendet successivt förvärvat. Efter att ha inträtt i Sthlms idrottsförbunds styrelse 1909 o ha blivit uppmärksammad som ombud för detta stora distriktsförbund på den sk idrottsriksdagen (nuv Sveriges riksidrottsförbunds årsmöten) befann han sig inom kort i centrum för hela den sv riksidrottens administration.

Invald i RF:s överstyrelse 1912 fick L redan två år senare överta den i praktiken viktigaste posten inom förbundet såsom förvaltningsutskottets ordf. Han efterträdde i denna egenskap ASEA-chefen J Sigfrid Edström. Denne hade alltifrån RF:s tillkomst 1903 utvecklat o konsoliderat förbundet, som på fa år i hård konkurrens med äldre organisationer som Sveriges centralförening för idrottens främjande o Skidfrämjandet tillkämpat sig den ledande ställningen inom idrottsrörelsen. L:s uppgift blev att fortsätta Edströms arbete på ett starkt o enat RF. Han slog i stadgefrågor vakt om RF:s ursprungliga organisatoriska huvudlinjer, försvarade riksintressena mot de lokala o sökte inte utan framgång tillsammans med kollegerna i förvaltningsutskottet bygga upp en kader av lokalombud o stödjande individuella medlemmar. Mot den problematiska frivilliggymnastikens emancipationssträvanden inom RF uppträdde han dämpande. I linje med sitt engagemang för det militära försvaret talade han för samarbete mellan RF o landstormsbefalsföreningarna.

Den största prövningen för L utgjorde utan tvivel det redan tidigare infekterade förhållandet till den ovannämnda centralföreningen — den organisatoriska plattformen för V Balck o hans krets av pionjärer. Som ombud för RF i centralföreningens styrelse hade L ett utomordentligt svårt uppdrag. A ena sidan gällde det att hävda det egna expansionis-tiska förbundets intressen, å andra sidan att visa hänsyn till pionjärernas verksamhet o fa till stånd ett någorlunda friktionsfritt samarbete. L löste den förra uppgiften väl; RF kunde flytta fram sina positioner på centralföreningens bekostnad. Den senare uppgiften misslyckades han med; genom att genomgående o i delvis utmanande former bedöma centralföreningens behov o betydelse på ett snävt sätt framstod han som en fiende till föreningen o bidrog till att öka motsättningarna.

L:s avgång 1921 som ordf i RF:s förvaltningsutskott blev dramatisk o oväntad. I början av året hade den välkände franske mästerboxaren G Carpentier deltagit i boxningsuppvisningar i Sthlm. De hade godkänts av L på utskottets vägnar. Evenemanget tilldrog sig en väldig uppmärksamhet o orsakade tumultuariska uppträden från den nyfikna allmänhetens sida. När riksdagen i april skulle ta ställning till det statliga idrottsanslag som beviljats from 1913, yttrade sig en rad talare mycket negativt. Som ett centralt tema i anklagelserna mot idrottsrörelsen som en urartad företeelse framstod Carpentier-affären. L blev syndabock o avgick i maj — enligt pressuppgifter på uppmaning av kronprinsen, som var RF:s ordf.

L hade ytterligare två tungt vägande idrottsledaruppdrag, dels som ordf i Sv skid-förbundet, dels som sekr i Sveriges olympiska kommitté. Förhållandet mellan det 1908 grundade skidförbundet (ett specialförbund inom RF) o det äldre Skidfrämjandet (grundat 1892 som Föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige) var spänt. Även på denna front lyckades L väl hävda RF:s intressen. Ett samarbetsavtal ingicks 1911, varigenom skidförbundet blev representant för den aktiva skididrotten bl a vid utbytet med andra länder. Under hans ordförandetid stabiliserades den inhemska tävlingsverksamheten med SM o DM i centrum. Samtidigt medverkade L vid utformandet av bestämmelser för de medel som riksdagen anslog för att särskilt främja skididrotten. Det internationella samarbetet utbyggdes bl a genom en viktig konferens i Sthlm (1911), ett av de arrangemang, som L samlade in pengar till.

Vid Stockholms-OS 1912 hade L haft vissa uppgifter, dock inte på högsta nivå. Som sekr i SOK, vilken i permanent form inrättades 1913, fick L det administrativa huvudansvaret för Sveriges fortsatta OS-deltagande. Eftersom den planerade Berlin-olympiaden 1916 inställdes pga världskriget, omfattade hans långa verksamhetstid på denna post endast tre sommarspel: Antwerpen 1920, Paris 1924 o Amsterdam 1928.

Politiskt tillhörde L högern. Ett tiotal år verkade han som ordf i en lokal valmansförening. Några år var han ledamot av stadsfullmäktige i Sthlm, dock utan att tillhöra de aktivare. — L:s insatser inom sv idrottsrörelse låg till övervägande del på det administrativa planet. Hans juridiska erfarenhet kom väl till pass i en ung o dynamisk folkrörelse, som hade att bemästra många organisatoriska problem. Effektivt arbetade han for RF:s enhet o frammarsch.

Författare

Jan Lindroth

Arkivuppgifter

Strödda brev från L i KrA o UUB.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Prot för RF:s överstyr o for-valtn:utsk, prot for Sveriges centralförems för idrottens främjande styr o forvaltmutsk, Skidförb:s styr: prot o årsbener, SOK:s prot, allt i RA.

H Gullberg o T Uggla, Matr öfver eo tjenstemän inom justitiestaten (1903); Idrottsbladct 1921; Y Larsson, På marsch mot demokratin (1967); NF:s sportlex, 5 (1943); RFÅ; riksdagsprot 1921; Sthlms stadsfullm 1913-1938 (1938); Sv gymnastik- o idrottsfören:arnas riksförb 1903/1928 (1928), s 111 f; V Olympiaden. Officiell redogör för Olympiska spelen i Sthlm 1912(1913).- Nekner över L i Sv idrott 1952, nr 48, o i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf C A Lindencrona, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10514, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10514
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf C A Lindencrona, urn:sbl:10514, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2024-04-25.