Meriter

1 Linder, Nicolaus (Nils), f 13 febr 1835 i Vissefjärda, Kalm, d 21 jan 1904 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: hemmansäg Petter Karlsson o Ingrid Nilsdtr. Studentex vid UU 21 jan 58, kansliex där 29 jan 61, eo kanslist i eckhdep 14 febr 61–18 nov 67, FK vid UU 15 sept 65, lär i moderna språk vid Fjell-stedtska skolan o privata elementarlärov i Uppsala 65-67, disp vid UU 28 maj 66, FD där 31 maj 66, eo amanuens vid UUB 12 jan 67, v lektor vid h lärarinnesem ht 67, doc i nord språk vid UU 18 nov 67—71, lektor i sv språket o litt:en vid h lärarinnesem i Sthlm från 5 sept 68, led av styr för Sv fornminnes-fören 69—72, sekr i riksdagens utsk för under-visn:frågor 73, utg av NF 75—81, led av AK 91-93.

G 22 juni 1887 (–1903) i Sthlm, Jak, m förf Ane Gurli Peterson Kavli (L 2).

Biografi

Som många nordister i sin generation intresserade sig L först för dialekter o fornspråk o verkade bl a i Sv fornskriftsällskapet. Sedan han kallats att efterträda Artur Hazelius som lektor vid högre lärarinneseminariet, en plats som han behöll i mer än 30 år, kom hans intresse också att inriktas på dagens språkbruk. Han utövade stort inflytande på sina elever, vilkas "språkliga samvete" han väckte (Lagerlöf), o därigenom i andra hand på generationer av svenskar. Enligt L borde alla som undervisade i svenska eftersträva att lära korrekt högsvenska, o det var främst till deras hjälp som han 1882 gav ut Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift.

I två artiklar i Framtiden hade L redan 1869/70 gått emot SA, som han ansåg ha försummat att ge ut en ordbok, dess viktigaste uppgift, eftersom en ordbok är oumbärlig för ett kulturfolk. I stället hade akademin sysslat med prisskrifter. Därför borde den enligt L:s mening upplösas o ersättas med en ordboksredaktion. En annan utväg var att välja in fler språkmän. I akademin ställde man sig kritisk till L:s artiklar, men en o annan gav honom i tysthet rätt. G Ljunggren nämner inte L i sin historik över SA, o Schück (SA:s hist, 7) synes betrakta honom som en bråkstake. Ordboksarbetet lades för en tid ned helt, men flera språkmän invaldes, o på 80-talet fick SA en särskild ordboksredaktion. L:s samling av språkprov inköptes av SA vid hans död.

L tog upp ett annat initiativ, då han 1875—81 redigerade vår första moderna uppslagsbok, Nordisk familjebok. Det var hans förtjänst, att den fick en stab av utmärkta medarbetare, som skrev originalartiklar, o han såg själv till att språket vårdades. Kanske är detta hans mest bestående insats.

L var över huvud mycket mångsidig o verkade för många reformer i liberal anda, som han stödde både genom att delta i möten o genom att skriva en stor mängd artiklar. Han var med överallt, inte minst i tidens sällskaps-o restaurangliv, som spelade en stor roll i Sthlms dåtida kultur. Han umgicks med folk ur alla läger. Själv tillhörde han närmast de radikala; så t ex tog han Strindbergs parti i Giftas-processen. Men när på 90-talet en viss uppdelning ägde rum i de kulturella kretsarna, behöll han kontakten med de äldre. Mest känd for eftervärlden är L genom broschyren Svenska språket i modern diktkonst, som också blev hans sista. Den var riktad mot V v Heidenstam o avsedd att ifrågasätta hans ledarskap för den nya generationen. Angrepp mot E Key o O Levertin förekommer också. Onekligen gav Heidenstams språk fog för anmärkningar både i fråga om logik o form, men L överskred i sitt rättarnit många gånger det rimligas gränser o krävde rigoröst bruk av skiljetecknen efter sina egna regler, fann fel där ingen annan fann dem, visade brist på estetisk känsla osv. I slutet av sin skrift övergick han dessutom till moraliska betraktelser av föga uppbygglig karaktär.

Den ömtålige Heidenstam tog illa vid sig, o till hans hjälp kom bla Levertin o Ruben G:son Berg i pressen o genom en motbroschyr, Skald och skolmästare, den blott 19-årige Fredrik Böök (bd 7, s 191). Levertin o Böök tog bla upp L:s stil o parodierade den. Bergs skrivsätt är lika avståndstagande men mera värdigt. Han betonade, att han tidigare betraktat L med stor respekt men nu måste ta avstånd. Exemplen mot L hämtar han med förkärlek från Viktor Rydberg som stått L särskilt nära — Vapensmeden är tillägnad L o K Warburg.

Striden gällde något mer än en språklig granskning. Bakom L stod nämligen G Retzius o C D af Wirsén, vilket samtiden anade o bevarade brev tillfullo bekräftar. Avsikten var bl a att hindra Heidenstam o hans vänner att komma in i SA, som nu fatt ökad betydelse som utdelare av Nobelpriset.

Också i språkligt avseende var det en strid mellan två skolor. L tillhörde den äldre o trodde på ett lagbundet skriftspråk, ett högspråk som alla bildade eftersträvade att följa o som han själv, framför allt i andra uppl av Regler och råd, utstakat vägen för. Yngre forskare, som såg talet som det primära språket, hade vidare stilbegrepp o erkände diktarnas rätt att leda språkutvecklingen. Många samtida språkmän, t ex E Tegnér d y, hyste sympatier för L rent språkligt men fann situationen obehaglig o teg (Retzius till L, KB; jfr AKjellén, s 11, 173).

En recensent antydde att förklaringen till L:s förlöpningar var att söka i ålder. Snarare var det dock fråga om en personlig olycka: hans pågående skilsmässa, där Ellen Key o kretsen kring henne spelade en viss roll.

Författare

Karin Tarschys

Arkivuppgifter

L:s stora brevsaml i KB med brev från bl a S Adlersparre (11 st), F Bajer (39 st), S A Hedin (59 st), H Hildebrand (12 st), A Larsen (45 st), F Läffler (7 st), J A Malmström (62 st), A Retzius (26 st), G Retzius (14 st), M Richert (30 st), M Rosberg (81 st), G Storm (23 st), C Säve (15 st) o H Wieselgren (22 st). Brev till L från A Hazelius i NordM. L:s landsmålsuppteckmar m m i Dialekt- o folkminnesarkivet i Uppsala. L:s brevväxl i ordboksfrågan med led:er av SA o L:s lexikaliska saml i SA. - Brev från L till bla C Eichhorn (12 st), P A Gödecke (11 st), F Läffler (18 st) o V Rydberg (15 st) i KB, till A Hazelius i NordM o till bla A Noreen i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bidrag till kännedomen om allmogemålet i Södra Möre härad af Kalmar län. Akad alh. Upps 1866. 25 s. — Om allmogemålet i Södra Möre härad af Kalmar län. Akad afh [lör docentur]. Upps 1867. XII, 202 s. [UUÅ, 1867, Philosophi, språkvetenskap och historiska vetenskaper, 3.] — Om uppfostran hos forntidens nord-boar. Föreläsning, hållen på Vet.-akad:s hörsal d. 1 dec. 1869 (Läsning för folket, årg 36 = N F, bd 2, Sthlm 1870, s 145-174, även sep, 39 s). - Ordbok öfver svenska allmogespråket. Af J E Rietz ... 1862—66 [rec, undert -r.] (Svensk literatur-tidskrift, utg af C. R. Nyblom, årg 3, 1867, Upps, s 157 — 172, även sep, 16 s). — Svenskt ordboksfore-tag. Ordbok öfver svenska språket af K E Kindblad ... 1867 [sign rec] (ibid, 4, 1868, s 17-37, även sep, 21 s). — Svenska akademien och svenska språket, [1]—2 [sign] (Framtiden. Tidskr för fosterländsk odling ... utg af C v Bergen, bd/årg 2, 1869, Sthlm, s 549-566, o 3, 1870, s 133-153). - Svenska akademiens handlingar ... 1870 ... [rec] (Svensk tidskrift for literatur, politik och ekonomi, utg af H Forssell, 1871, Sthlm, s 64-89). -Svenskt ordboksarbete. Ordbok öfver svenska språket utg af Sv akademien. A. Stockholm 1870 ... [rec] (ibid, 1872, s 89-132, även sep, 44 s). -Förslag till ändringar i Kongl. lärarinneseminariets organisation. Ödmjuk hemställan till läroverkets styrelse. Sthlm 1874. 7 s. - Svenska akademiens ordlista ... 1874 [sign rec] (Svensk tidskrift för politik, ekonomi och litteratur, 1875, Sthlm 18[75—] 76, s 53-71). - Johan Erik Rydqvist f (Ny illustrerad tidning, bd 14, 1878, Sthlm, fol, s 1-3, även sep: ... Minnesteckning ... med ändringar o tillägg, Sthlm 1878, 8:o, 22 s). - Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift. Sthlm 1882. 64 s. [Ny uppl:] ... Omarb af en äldre skrift med samma titel. 1886. 237 s. 3. uppl utarb med ledning af författarens efterlämnade forarbeten 1908. V, 231 s. — Några anmärkningar om slutartikeln i svenska språket [text] (Forhandlinger paa det andet nordiske Filologmode i Kristiania den 10.-13. August 1881, Kristiania 1883, s 200-211, även sep: Några anmärkningar ... Föredrag vid Nordiska filologmötet i Kristiania 1881, Kristiania 1883, 14 s). — Om tilltalsord i svenska språket. Föreläsning, hållen i Vetenskapsakademiens hörsal den 20 februari 1884. Sthlm 1884. 45 s. -Pseudonymen Jonas Grönström och hans kritiska ströftåg. Ett litteraturhistoriskt minne (Svenska familj-journalen, bd 24, 1885, Sthlm, fol, s 2-7, 18- 21, även sep: Pseudonymen Jonas Granström (Johan Alfred Wahlberg) och hans kritiska ströftåg, Sthlm 1885, 34 s). — Om -er, -r, -ar, och -or såsom pluraländelser för neutrala substantiver i svenska språket. [Rubr.] [Sthlm 1890.] 4:o. 35 s. (Redogörelse för verksamheten vid Högre lärarinne-semi-narium ... läsåret 1889-1890, Sthlm 1890 [:bi-laga].) [Annan uppl] 1890. 8:o. 101 s. - Peter August Gödecke (Svea. Folk-kalender för 1891, Sthlm 1890, s 227-235). - Berättelse om förhandlingarna vid det tredje nordiska filologmötet i Stockholm 10-13 augusti 1886. [Khvn 1893.] LXXVIII s. (Forhandlinger paa det fjerde nordiske FilologmBde i Kebenhavn den 18 Juli 1892, Khvn 1893, Tillaeg.) — Om afledningsformerna -länding, -landning och -länning. Föredrag i Samfundet för nordisk språkforskning den 24 mars 1896. Aftryck ur Aftonbladet. Sthlm 1896. 22 s. -Inspektörs ... tal vid invigningen af Stockholms arbetareinstituts nya hus den 17 jan. 1894 (Stockholms arbetareinstituts folkskrifter, 1. A Nyström, Arbetareinstitutets mål ..., Sthlm 1896, s 14 f). -Yttrande om Boströms behandling af modersmålet (Åt minnet af Christopher Jacob Boström 1797—1897. Festskrift utg januari 1897 till firande af hundrade årsdagen efter hans födelse, Sthlm 1897, s. 379-382). - Attributsbestämningar. Sthlm 1900. 4:o. 4 s. [Undert: N. L.] - Svenska språket i modern diktkonst. En studie. Sthlm 1902. 71 s. — Medv i Arkiv för nordisk filologi, bd 5—19 (N F, bd 1-15), 1888/89-1902/03, Lund ... 1889-1903; bidr i Aftonbladet, 1870-talet o från 1890, samt i NDA, Sthlm. Utgivit: Heimskringla eda Sögur Noregs ko-nunga Snorra Sturlusonar. 1-3. Upps 1870, 1869 1872. 244, 294, 294 s. [Anon, tills med K A Hag-son.] - Nordisk familjebok. Konversationslexikon och realencyklopedi ... Bd 1-4 [tom El-]. Sthlm [1875-81]. 1580, 1584, 1584, 450 sp. [Red.] - P. A. Siljeström, Efterlämnade småskrifter i pedagogiska ämnen. Sthlm 1895. 63 s. [Föret.]

Källor och litteratur

Källor o litt: R G:son Berg, "Ingen annan skald har varit mig så kär" (Hågk o livsintr, 22, 1941); K O Bonnier, Bonniers, 4 (1931); F Böök, Skald o skolmästare (1902); V Fevrell, K h lärarinnesem in memoriam (1943); R Fåhraeus, H lärarinnesem:s hist (1943); A Kjellén, Bakom den officiella fasaden (1979); A Lagerlöf, Skaldinnan på skolbänken (Hågk o livsintr, 22, 1941); O Levertin, Kriarättn, kritik o diktkonst (Saml skrifter, 24, 1910), s 138-148, 206ff; G Linder, Sällskapsliv i Sthlm (1918); H Schück, SA:s hist, 7 (1939); K Tarschys, "Sv språket o litt:en" (1955); A Werin, Viktor Rydberg, N L o Nord familjebok (SLT 1961).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nicolaus (Nils) Linder, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10524, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karin Tarschys), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10524
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nicolaus (Nils) Linder, urn:sbl:10524, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karin Tarschys), hämtad 2024-04-19.